POPULÄRA LIGOR

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS
16v

Vad är egentligen påskhelgen utan engelsk fotboll?

Det är en helg det inte talas om på samma sätt som annandagen och nyårsfotbollen i England, men påskhelgen är i själva verket en kanske minst lika helig fotbollshelg också den i engelsk fotboll, och då kanske i synnerhet för Football League. Det är en långhelg som normalt sett brukar omfatta två omgångar, och är av tradition en helg som ansetts ha stor betydelse för hur en säsong därefter faktiskt kommer sluta.

Alltså kändes det kanske lite extra under den gångna helgen att det inte är någon fotboll alls för närvarande. Kanske kan man säga att vi nu befinner oss i det luddiga gränslandet mellan å ena sidan abstinens från fotbollen och å andra sidan början till en vana vid att klara oss utan fotbollen. Men om något så var den precis avslutade påskhelgen en tydlig påminnelse om det första tillståndet.

Ännu väntar vi så klart på bestämda och specifika nyheter om den engelska fotbollens återuppståndelse. Osäkerhet är för tillfället det enda säkra tillståndet. Vad vi däremot kan fortsätta lägga märke till är en mycket tydlig politisk vilja att faktiskt avsluta säsongen, på ett eller annat sätt. En berömvärd vilja för all del. Nu låter det som om den 6 juni har utsetts till någon slags D-dag för att starta upp säsongen igen.

Att det inte spelas fotboll under påskhelgen betyder så klart inte att det inte händer saker inom fotbollen. Eller rättare sagt, att det inte pratas fotboll. För det är ju kort och gott det enda som egentligen kan hända i nuläget, alltså att det pratas. Vilket, utan att grotta ned sig alltför mycket i någon Habermasiansk teori om talhandlingar, inte är detsamma som att säga att ingenting faktiskt händer inom engelsk fotboll.

Men som vanligt, när det faktiskt inte spelas fotboll, utan det så att säga bara ska pratas fotboll, så tenderar det leda till att den engelska fotbollen vänder ut och in på sig själv, dess mer absurda drag blir mer framträdande, hönor görs av fjädrar och många kockar kokar ofta dålig soppa på föga mer än en och annan spik. Men det är väl som det alltid varit med cirkusakter av det här slaget, de är liksom inte gjorda för introspektion.

Arsenal säljer sig själva billigt!

Hur andra pratar om oss spelar faktiskt roll. Hur vi pratar om oss själva spelar kanske ännu större roll. Det har länge funnits välgrundade frågetecken gällande Arsenals idé och ambition, åtminstone under Stan Kroenkes ägarskap och Arsene Wengers ledarskap. Man har nöjt sig med att vara nästan bäst.

Gabons förbundskapten har nu gått ut och sagt att Pierre-Emerick Aubameyang måste spela fotboll för en klubb med större ambitioner än Arsenal. Vilket na-tur-ligt-vis är sådant som förbundskaptener mycket ofta säger om sina största stjärnor när dessa stjärnor själva inte har någon som helst tanke på att byta klubb.

Kanske bryr sig nu inte Arsenal så väldigt mycket om vad Gabons förbundskapten har att säga om dem, även om det borde störa dem att detta sägs om dem. Desto mer störande är det kanske i så fall det ”försvar” som Paul Merson gav för Aubameyang att stanna kvar i Arsenal, nämligen att där var han minsann garanterad speltid.

Jag är i och för sig övertygad om att Paul Merson menade rätt väl här, men hur goda hans intentioner än är så går det inte att komma ifrån att hans argument för Arsenal var exakt samma argument som mindre klubbar alltid brukar använda för att försöka övertyga sina bästa spelare att inte flytta till större klubbar.

Harry Kane säljs inte till någon engelsk klubb?

Huruvida någon gammal Tottenhamspelare kommer få för sig att berätta för Harry Kane att han borde stanna kvar i Tottenham för att vara garanterad speltid är måhända höljt i något slags dunkel. Det låter som något Timmy Sherwood skulle kunna säga i och för sig, så låt oss för all del inte utesluta det.

Harry Kanes utspel på Instagram har däremot fått spekulationerna att snurra om att Kane ska vara på väg att lämna Tottenham. Eller rättare sagt att han är intresserad av en flytt till en annan klubb. Vad han kort sagt sa var att han inte var intresserad av att stanna kvar i Tottenham som något slags egenvärde, om inte ambitionerna fanns där.

Spekulationerna har fått Tottenham att markera mot att Harry Kane skulle kunna säljas i närtid. Dels genom att plantera en löjligt hög transfersumma så klart. Dels genom det i och för sig fluffigare argumentet att han absolut inte skulle säljas till någon engelsk klubb, det vill säga en klubb som skulle kunna ses som Tottenhams rivaler.

Något ligger för all del i det för Tottenhams del. Säljer de Harry Kane till en klubb utanför England kommer de plausibelt kunna hävda att det var andra skäl som motiverade Kanes flytt från Tottenham, och slippa ifrån den besvärliga debatten om att de saknar ambition och förmåga att konkurrera med sina engelska rivaler.

Huruvida marknaden fortfarande finns för Harry Kane är kanske mer osäkert. Kane börjar nå en högre ålder och inte minst börjar han bli alltmer skadebenägen. Kanes ekonomiska värde begränsas av detta, inte minst på en i nuläget paralyserad marknad, och det är nog osäkert om klubbar som Real Madrid och Man Utd fortfarande är så (!) intresserade.

Paul Pogba går på charmoffensiv!

Om marknaden känns mer orörlig för en spelare som Harry Kane så är det samma läge för Paul Pogba. Efter närmare ett år av alltmer inflammatoriska utspel från Pogba och dennes agent så kom Pogba under helgen ut med ett antal betydligt mer diplomatiska och överslätande kommentarer, positiva om och för Man Utd.

Trevligt i och för sig. Misstanken är så klart att Paul Pogba och dennes agent har kommit till insikten att det som redan var en väldigt svår uppgift, nämligen att få en klubb att betala den summa för Pogba som skulle få Man Utd att acceptera, har blivit näst intill omöjligt i rådande marknadsklimat.

Plötsligt ser det alltså ut som om Paul Pogba blir kvar i Man Utd, åtminstone inom den överskådliga framtiden. Huruvida detta på något sätt kan ha fått Pogba att kanske även omvärdera sin officiella inställning till att spela för Man Utd är så klart svårt att säga något säkert om, men det bär väl sannolikhetens prägel.

Gary Neville slår huvudet på spiken!

Att Gary Neville kan analysera och prata fotboll vet vi i och för sig. Vad som lyfter honom över de flesta andra är däremot hans uppenbara engagemang även för fotbollens och samhällets bredare frågor. På dessa områden är han kanske lite mer blandad, lite mer hit eller miss, men han visar åtminstone modet och ambitionen att sticka ut hakan.

Hans senaste inhopp i debatten träffar däremot enligt mig mitt i prick. Gary Neville har varit kritisk mot Premier League-klubbar som söker statligt stöd fastän de ekonomiskt inte behöver det. Två av tre klubbar, Liverpool och Tottenham, som gjort det har nu dragit tillbaka sina ansökningar. Den tredje klubben är Newcastle.

Kopplingen Gary Neville gjorde under helgen var att Premier League-klubbar som söker och får, eller möjligen bara söker, statligt stöd därefter ska sättas under ett så kallat transferembargo. Vettigt på flera sätt. Dels ett tydligt incitament mot att söka sådant stöd. Dels rimligt, har man inte råd att betala sina anställda har man inte råd att värva.

Newcastle säljer sig själva dyrt?

Vad Newcastle anser om Gary Nevilles tankegångar förtäljer inte historien. Men vi kan väl anta att de inte är så värst imponerade. Mike Ashley fortsätter däremot att framställa sig själv i sämsta tänkbara dager under den här krisen. Något som inte blir mindre uppenbart när nu Newcastle som ensam Premier League-klubb permitterar och söker statligt stöd.

Parallellt med detta pågår de numer sedvanliga ryktena om att Newcastle ska vara på väg att säljas till en ny ägare. Just nu är det Saudiarabien som verkar ha ett trovärdigt bud på gång. Som vanligt frestas man däremot att undra om det verkligen är någon tillfällighet att sådana här möjliga uppköp alltid dyker upp när Mike Ashley är i blåsväder.

Även om vi väljer att betrakta denna uppköpsmöjlighet som seriös så uppstår frågan om rådande samhällskris underlättar eller försvårar en försäljning. Å ena sidan sjunker alla klubbars värde för närvarande, vilket knappast gör någon köpare mer benägen att betala det pris om cirka £350m som Mike Ashley alltid sagt sig kräva för att sälja klubben.

Å andra sidan har rådande läge också försämrat kostnadsläget för Newcastle och på så vis ökat varje ägares ekonomiska risk. Rådande samhällskris kan med andra ord göra Mike Ashley betydligt mer benägen att vilja sälja, och att sälja för att bli av med en betungande ekonomisk belastning snarare än att sälja för att göra vinst.

För en potentiell köpare som kanske inte påverkas av ekonomisk risk och belastning på samma sätt kan rådande läge faktiskt vara perfekt för att köpa en Premier League-klubb som Newcastle. Och en sådan köpare vore definitivt Saudiarabien.

Publicerad 2020-04-14 kl 06:00

Senaste tweets

Arkiv

Annons
ANNONS
next recommended article
Nästa artikel
ANNONS

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
NYHETLigor & turneringar
NYHETBloggar & poddat
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto