Robin Olsen, Sveriges landslagsmålvakt, blev inpå småtimmarna av transferfönstrets allra sista dag klar för Everton, Premier Leagues just nu kanske mest spännande klubb, ett lag som vunnit samtliga sina fyra första matcher och för tillfället leder ligan. En klubb som bara inom det senaste året har anställt en manager som Carlo Ancelotti och värvat spelare som Allan och James Rodriguez.
Stort på många sätt så klart. Stort för svensk fotboll naturligtvis som inte precis har ett överflöd av spelare i klubbar på den här nivån. Stort för Robin Olsen själv som enligt egen utsago har velat spela i Premier League sedan barnsben. Stort för svensk klickmedia från vilka vi nu kan förvänta oss rubriker som ”Robin Olsens Everton vann med 4-3” eller ”Robin Olsen-löst Everton förlorade” när Everton förlorar med t ex 0-1.
Everton är en komplext sammansatt klubb. Å ena sidan en anrik engelsk storklubb, med tunga meriter både från den engelska och europeiska fotbollen. Å andra sidan en klubb som inte riktigt hängde med i moderniseringen av fotbollen runt tidigt 1990-tal och som därefter kämpat under många år med att komma ifatt. Men även en klubb som under de senaste åren och med nytt ägarskap börjat visa musklerna igen.
Att Everton vunnit sina fyra första matcher och nu leder ligan är kanske oväntat men inte därför orimligt. Lagdel för lagdel har Everton för närvarande, åtminstone sett till lagets tänkta startelva, ett mycket starkt lag. Anfallet är kvickt, kreativt och kliniskt. Mittfältet håller världsklass för närvarande. Backlinjen är stark även den. Evertons enda riktigt stora frågetecken gäller målvaktspositionen.
Jordan Pickford gjorde succé som Englands målvakt i VM 2018, ett mästerskap då England gick till semifinal, och där Pickford spelade en avgörande roll inte minst i vinsten på straffar mot Colombia i åttondelsfinalen. Pickford, som kom fram i Sunderland, hade värvats av Everton sommaren innan VM. Och med Englands landslagsmålvakt tänkte nog Everton att de hade löst åtminstone målvaktsfrågan.
Men åren efter VM har präglats av återkommande simpla misstag och skakiga insatser från Jordan Pickford. Mål har släppts in, matcher har förlorats och poäng har tappats helt i onödan. Detta har fortsatt även den här säsongen, där Everton har vunnit sina matcher mer trots Pickford än vad de har vunnit dem tack vare Pickford. Utåt har Carlo Ancelotti stöttat sin målvakt, men uppenbart är att det upplevs som ett problem.
Vad har då Robin Olsen för roll som tänkt lösning på detta problem? Det beror helt och hållet på hur Everton och Ancelotti faktiskt definierar problemet. Har man helt och hållet tappat tålamodet och förtroendet för Jordan Pickford och därför letar efter en ersättare som förstamålvakt? Eller vill man framför allt ge Pickford en spark i rumpan och genom ökad konkurrens tvinga upp hans prestation på par igen?
Att Everton har valt att låna Robin Olsen säger något om deras definition. Everton har varit rätt bestämda just med att enbart låna en målvakt dessutom. Värvningen av Man Utds Sergio Romero gick exempelvis i stöpet eftersom Everton ville låna, men Man Utd enbart ville sälja. Ett lån antyder att Everton och Carlo Ancelotti inte primärt har gett upp med Jordan Pickford, utan söker ett sätt att ”motivera” honom.
En teori med Jordan Pickford är att allting blev väldigt stort i samband med VM 2018, uppmärksamheten och hypen helt enkelt för hög. Med effekten att Pickford kanske i någon mening gick på sin egen hype, började tro på sin egen storhet och känna sig på sätt och vis ”färdig” som målvakt och som spelare. Ohotad som målvakt i både klubblag och landslag kan den bubblan ha påverkat hans motivation och prestation.
Att Everton då värvar in Sveriges landslagsmålvakt i Robin Olsen kan på så vis vara ett sätt att spräcka denna bubbla. Att få Pickford att förstå att han är i själva verket inte hemma eller färdig som målvakt, att om han inte presterar på sin allra högsta nivå så finns där en målvakt redo att ta hans plats. Riktigt stora spelare svarar positivt på konkurrens, det börjar alltså bli dags för Pickford att visa om han är en stor målvakt eller ej.
Om Jordan Pickford svarar ja på den fråga som Everton nu har ställt honom så kommer det med största sannolikhet bli svårt för Robin Olsen åtminstone att ta över förstatröjan i Everton, även om han säkert kommer få viss speltid i cupspelet under säsongen. Däremot är det kanske inte helt sannolikt att Olsens tid i Everton sträcker sig så värst mycket längre än just den här säsongen.
Om Jordan Pickford däremot svarar nej på frågan så lär förstatröjan vara Robin Olsens någon gång under säsongen, och därmed ökar naturligtvis även sannolikheten att Olsens lån till Everton förlängs eller görs permanent. Den rimliga slutsatsen är däremot att omfattningen av Olsens roll i Everton kommer avgöras och vara beroende av Pickfords respons, delvis i kombination med Olsens egen prestation på träning och i match.
Hur troligt är då det första alternativet, det vill säga att Everton och Ancelotti helt tappat förtroendet för Pickford och således har värvat Olsen som dennes direkta ersättare? Inte särskilt troligt i nuläget. Dels som nämnts på grund av låneupplägget. Dels eftersom Olsen ärligt talat i så fall känns som en rätt osäker förstärkning sett utifrån sin egen meritförteckning. Hade Everton siktat på en helt ny målvakt här och nu hade de träffat större.
Everton och Carlo Ancelotti har helt säkert lovat Robin Olsen en fair fight om målvaktströjan, och så kommer det helt säkert också att bli. Men det är Jordan Pickford som börjar med bollen i den fighten.