Allt annat än EM-final för England är nu ett misslyckande

Härefter ställs England inför en helt annan typ av psykologisk utmaning. För i och med vinsten mot Tyskland så öppnade sig nästan en paradgata för England fram till en fullt möjlig EM-final. Inget motstånd ska naturligtvis underskattas, i synnerhet England mår aldrig bra av att underskatta någon motståndare, men Ukraina i kvällens kvartsfinal och sedan Danmark eller Tjeckien i en eventuell semifinal måste anses överkomligt.

England ska alltså spela kvartsfinalen och en eventuell semifinal som favoriter. Det är nu England som är det stora landslaget, en av förhandsfavoriterna, som antingen ska infria förväntningarna på dem och på sig själva, alternativt misslyckas med att motsvara dessa förväntningar. Vinsten mot Tyskland var balsam för ömma engelska själar, men allt annat än EM-final härifrån kommer ofrånkomligen ses som en bortkastad möjlighet.

Gott så. Kanske är det dumt att klaga, det måste väl ändå vara bättre att på förhand anses vara det starkare laget kan man tycka. Men favoritskapet ställer krav på England att spela en viss typ av fotboll, och innebär att motståndet kommer genomföra matchen i sin tur på ett särskilt sätt. Och det lika enkla som konkreta intrycket är att England inte är särskilt bra på att spela som favoriter, inte är skapade för att spela som favoriter.

Englands match mot Skottland var ett praktiskt exempel på just detta. England var aldrig ens i närheten av att kunna bryta ned Skottlands låga blockförsvar, tvärtom visade de sig själva öppna och sårbara för skotska kontringar och fasta situationer. England saknade farten, saknade idéerna och intentionen och saknade rörelsen att kunna dominera den typen av matchbild.

Anledningen är inte särskilt komplicerad. England under Gareth Southgate är först och främst ett defensivt försiktigt fotbollslag. Stort fokus på det egna bollinnehavet javisst, men den defensiva formen av bollinnehavsfotboll. Riskminimering vägleder Englands sätt att spela fotboll. Vi ser väldigt få försök till mer öppnande passningar. Vi ser väldigt få initiativ att lämna sina defensiva positioner och ta mer offensiva löpningar.

Skottland hade inga som helst problem att hålla koll på England under en hel match. Det vore att överdriva att påstå att Kroatien, Tjeckien eller Tyskland precis har haft några enorma problem med Englands offensiv heller. Kanske var Ukrainas vinst mot Sverige därför bra för England, för Sverige hade spelat precis som Skottland spelade, och med största sannolikhet gjort det betydligt bättre än vad Ukraina kommer kunna göra.

Englands defensiva hållning under Gareth Southgate är naturligtvis ingen tillfällighet. Det utgår dels från tanken att för att vinna ett EM eller VM så måste i första hand försvaret sitta, dels från tanken att ska man vinna ett EM eller VM så måste man spela och vinna mot länder som Frankrike, Spanien, Italien, Tyskland med flera. England är byggt för att spela mot dessa länder, inte för att spela mot Ukraina, Danmark och Tjeckien t ex.

England är med andra ord byggt av Gareth Southgate för att spela mer som underdog än som favorit. Detta gör dem varken taktiskt eller mentalt särskilt väl rustade för att genomföra matcher som favoriter. En lottning eller ett slutspelsträd som med andra ord ser ut som en paradgata fram till EM-finalen kan därför visa sig betydligt mycket mer besvärlig för England än vad man kanske skulle kunna tro.

Här finns en annan besvärlig aspekt för England, eller kanske rättare sagt en aspekt som riskerar att visa sig besvärlig för dem. Nämligen att England kort sagt ännu inte har haft någon riktig motgång i detta EM, de har aldrig hamnat i något underläge som de varit tvungna att vinna på. Det är väl för all del bra gjort att ha undvikit den saken, men det kan också göra dem oförberedda på ett läge där t ex Ukraina tar ledningen.

England har ännu inte ens släppt in något mål i detta EM. Detta efter fyra matcher av turneringen. Skälet är en kombination av bra försvarsspel och de berömda marginalerna på sin egen sida. Naturligtvis blir England svåra att göra mål på när de är så fokuserade på den egna defensiven, men det är heller inte bra försvarsspel som gör att t ex Thomas Müller, Tomas Soucek eller Stephen O’Donnell inte gör mål på sina chanser mot dem.

Det är inte en situation som är särskilt svår att se framför sig, eftersom vi har sett den typen av situationer så många gånger förut. England går in som favorit t ex ikväll mot Ukraina eller i semifinalen mot Danmark eller Tjeckien, de förväntas vinna helt enkelt, men England släpper in första målet. Vi har sett betydligt starkare lag än England knäckas i sådana situationer. England har heller ingen större vana vid dem.

Vill man istället hitta det positiva runt England så är det lätt att peka på hur otroligt bra Raheem Sterling har varit hittills i EM. Tveklöst Englands främsta offensiva kraft. Luke Shaw har varit väldigt produktiv från sin vänsterkant, och låg tillsammans med Sterling bakom båda målen mot Tyskland. Declan Rice har varit strålande som defensivt ankare på mittfältet. Lossnar det för Harry Kane i och med målet mot Tyskland?

England bör vinna mot Ukraina. England ska vinna mot Ukraina. Men det är också när England bör vinna matcher eller ska vinna matcher, som det brukar vara som allra mest besvärligt för England att vinna matcher.

:::

EM-KOLLEN

Tjeckien vs Danmark. Jag förmodar att ungefär hela världen kommer hålla på Danmark i den här matchen, av uppenbara skäl, och helt klart är att Danmark spelar i rätt hård medvind för närvarande. Spelmässigt är jag däremot inte väldigt imponerad och det märktes inte minst mot Belgien att de är rätt tunna när motståndet blir bättre. Tjeckien är långt ifrån ofarliga. Prognos: Oavgjort (2-2; Danmark 3-2 aet)

Ukraina vs England. Ukraina har förmodligen både större styrkor och större svagheter än Sverige, så det är lite blandat för England att behöva möta Ukraina istället för Sverige i den här kvartsfinalen. Naturligtvis är det en match som England kommer vara rätt stora favoriter i, och min fundering är nog att detta är vad som kanske först och främst riskerar bli det svåra för England. Prognos: England (2-1)

:::

TRANSFERKOLLEN

Tom Heaton, Aston Villa till Man Utd. Man Utd verkar ha fått någon slags fetisch på att värva tillbaka målvakter som en gång varit i klubben men sedan gått vidare. Vi såg det med Dean Henderson förra sommaren och nu med Heaton. En kombination av att vilja ha bredd på målvaktsposten samt misstänker jag uppfylla homegrown-kvoten. Heaton är en fullt duglig målvakt, varken mer eller mindre. Godkänd – (++)

Billy Gilmour, Chelsea till Norwich, lån. Gilmour är en av Chelseas mest lovande unga talanger som däremot kanske inte riktigt har vad som krävs ännu för att få regelbunden speltid. Men på gränsen. Har alla möjligheter i världen att verkligen kunna utvecklas i Norwich som spelar en fotboll som borde passa honom väldigt väl, liksom han passar Norwich väldigt väl. Väl godkänd – (+++)

Boubakary Soumare, Lille till Leicester. En värvning som legat och puttrat en längre tid men som nu är officiell. Soumare var en av Lilles viktigaste spelare förra säsongen när den centrala mittfältaren något sensationellt hjälpte Lille till den franska ligatiteln. Fortfarande ung så finns det stora möjligheter för Soumare att utvecklas till en av Premier Leagues bättre mittfältare i Leicester. Med beröm godkänd – (++++)

Romain Perraud, Stade Brest till Southampton. Offensivt lagd vänsterback som spelade sig in i årets lag i Ligue 1 den senaste säsongen. Southampton förstärker alltså på vänsterbacken där de har letat en förstärkning under en längre tid. Det är uppenbart att Ralph Hasenhüttl aldrig var särskilt övertygad av Ryan Bertrand. Viktig värvning att göra tidigt på sommaren. Väl godkänd – (+++)