I mängder av städer har mängder av supportrar i mängder av klubbar gått man, kvinna och barn ur huse och återigen efter ett långt uppehåll vallfärdat till den engelska fotbollens många arenor. Den engelska fotbollen har äntligen öppnat upp helt och hållet igen, ett och ett halvt år sedan den stängdes ned. En väldigt speciell helg för väldigt många människor.
Men kanske är helgen ännu lite mer speciell för Coventrys supportrar när de ikväll för första gången på över två år beger sig till Ricoh Arena, nu med det kanske inte helt och hållet romantiska namnet Coventry City Building Society Arena, för säsongens första match mot Nottingham Forest. En arena och ett hem de har varit portade från under två långa säsonger.
Coventry har istället tillbringat de senaste två åren på St Andrew’s, det vill säga delat arena med Birmingham City. Coventry har alltså inte enbart behövt hantera att spela utan publik under pandemin utan de har dessutom tvingats att spela sina hemmamatcher på en arena som inte är deras hemmaplan. Trots 46 bortamatcher förra säsongen lyckades Coventry som nykomling ändå med god marginal hålla sig kvar i EFL Championship.
Orsakerna varför Coventry har varit hemlöst i två år hittar vi i Coventrys kontroversiella och illa omtyckta ägare i form av SISU, som om och om igen har hamnat i konflikt och dispyt både med Coventrys kommunalnämnd och med rugbyklubben i Coventry, som äger själva arenan. Detta var heller inte första gången under SISU:s cirka tioåriga ägande som Coventry tvingandes hemifrån.
Om detta har jag bloggat några gånger förut men jag är lite ovillig att länka till dessa bloggar då det bland annat riskerar påminna en och annan om hur jag gav fem plus till Tottenhams värvning av Roberto Soldado.
Dagens återkomst till Ricoh Arena, som alla fortfarande kallar den, har dock mer än enbart en rent psykologisk effekt av att äntligen få spela på hemmaplan. Det har tämligen bokstavligt fört supportrarna tillbaka till klubben. När Coventry spelade på St Andrew’s hade de ett publiksnitt om cirka 6,000 åskådare. För några veckor sedan meddelade Coventry att de precis passerat 10,000 sålda säsongsbiljetter.
Visst, det första publiksnittet kom när Coventry fortfarande spelade i League One, och nu spelar de i EFL Championship. Men en försvarlig mängd av Coventrys supportrar har också helt enkelt vägrat att gå och titta på Coventry när de spelar sina hemmamatcher på någon annan arena än sin egen arena. Man har bland annat menat att gå på dessa matcher vore detsamma som att ge SISU ett slags godkännande.
När Coventry passerade 10,000 sålda säsongsbiljetter så gör de det för första gången på över 50 år. Under dessa 50 år har Coventry under många år spelat i både Premier League och i EFL Championship, så den folkmassa som idag väller in på Ricoh Arena gör det av helt andra skäl än enbart att Coventry skulle ha flyttats upp till EFL Championship. Här finns en omisstaglig känsla av hemkomst i luften.
Kanske finns där även en känsla av goda förhoppningar. Mark Robins påbörjar nu sin femte säsong med Coventry, och har tagit dem från League Two hela vägen tillbaka till EFL Championship, och väl där slutade de förra säsongen på sextonde plats, vilket var klubbens högsta tabellplacering på 15 år. Detta har Coventry och Robins åstadkommit med en mycket liten budget, sålda nyckelspelare och ständigt strul runt klubben.
När Coventrys supportrar ikväll fyller upp Ricoh Arena har de alla skäl i världen att hoppas på en bra säsong för Coventry. I mångt och mycket är Coventry redan en av säsongens vinnare, bara genom att få ha kommit hem till Ricoh Arena igen.
:::
Runt klockan 12 idag ska tydligen Leo Messi hålla presskonferens på Camp Nou. Vi kan där förvänta oss att han tackar för sin tid i Barcelona, pratar om hur han så väldigt gärna hade velat vara kvar men i praktiken tvingats bort.
Det tog inte många timmar från det att Barcelona meddelade att Messi skulle lämna klubben till det att PSG via omvägar bekräftade att Messi var klar i klubben. Vilket i högsta grad indikerar att Messi förhandlat med PSG sedan en bra tid tillbaka.
Jag kan inte hjälpa att tänka att Messis eftermäle med Barcelona med detta borde vara i alla fall något delat. En fantastisk spelare som gjort och vunnit väldigt mycket med Barcelona under sina år där naturligtvis.
Men även en spelare som genom sina ekonomiska anspråk har bidragit till att försätta Barcelona i den prekära finansiella situation de nu befinner sig i, och som under i alla fall de senaste fem-sex åren varit en bromskloss för Barcelonas förnyelse.
Nu lämnar Messi alltså till synes Barcelona för PSG. Det är svårt att se att just det klubbvalet görs av något annat skäl än att han vill fortsätta tjäna de riktigt stora pengarna samt vinna några ytterligare Champions League-titlar.
Det går att förstå det valet. Men det är inget roligt val, och det är sannerligen inget modigt val. Men i vilket fall som helst är det ett val han gör helt och hållet av egen fri vilja, så allt snack om att han skulle ha blivit tvingad därtill är trams.
Om Leo Messi hade velat vara riktigt modig så hade han naturligtvis kritat på för Coventry!