Vad ska man egentligen tycka om att Jamie Carragher, expert på Sky Sports och krönikör på Telegraph, under mer eller mindre hela den senaste veckan mer eller mindre har bedrivit ett veritabelt korståg mot Man Utds manager Ole-Gunnar Solskjaer? Carragher är naturligtvis en gammal Liverpoolikon därtill och den här söndagen möts alltså just Man Utd och Liverpool på Old Trafford.
Alla begriper säkert att det inte precis är någon särskild omtanke om Solskjaer som får mig att säga detta. Det finns i princip ingenting som Carragher har sagt den här veckan som inte jag själv har sagt om och om igen i flera år redan. Det finns i princip ingenting som Carragher har sagt som jag inte i huvudsak håller med om. Och hade han sagt det vid något annat tillfälle hade jag förmodligen alls inte reagerat.
Men att Carragher ger sig ut på detta korståg just denna vecka gör att man måste ifrågasätta hans egentliga motiv. Gör han det för att det ingår i vad vi skulle kunna kalla för hans journalistiska uppdrag eller gör han det för att slänga grus i Man Utds och Solskjaers maskineri inför en match mot Liverpool? Är det senare alternativet verkligen förenligt med vad som får anses vara hans faktiska uppdrag?
Hade det varit klokare av Carragher att göra uppehåll i den här frågan under just denna vecka? Ja, förmodligen. Åtminstone hade det varit mer passande. Hade det varit klyftigare av Sky Sports och Telegraph att låta någon annan än Carragher driva just den här tråden i media den här veckan? Ja, definitivt. Det saknas knappast de som hade kunnat göra exakt samma poäng minst lika bra, utan Carraghers personliga bagage.
Men spelar det ens någon roll eller är det i själva verket något som så att säga bara ska anses höra spelet till så att säga? Jag antar att svaret på den frågan i hög utsträckning beror på om man enbart betraktar media som show och underhållning, eller om man ändå försöker betrakta media och dess roll med något slags allvar. Är det bara underhållning så är naturligtvis det mesta okej.
Kanske tycker Sky Sports och Telegraph i det här fallet att det är ett sätt att pumpa upp pulsen och rivaliteten inför söndagens match. Varje fotbollsmatch tenderar ju som vi vet att bli lite hetare om man slänger in en god dos av personkonflikt och gammal hederlig känsla av oförrätt. Media är ju en del av själva fotbollen i England på ett sätt som är lite unikt för just England. Kanske är det så vi måste se Carraghers funktion här.
Vad som är klart är i alla fall att Ole-Gunnar Solskjaer onekligen har huggit på kroken. Han har inte kunnat undvika att gå i svaromål mot Carragher under veckan. Vilket så klart kan vara svårt i sig eftersom det naturligtvis var en extremt förutsägbar följd av Carraghers mediala utspel att övriga media skulle haka på det. Hade Solskjaer bara struntat i det på raka frågor hade så klart det snabbt kunnat bli lite löjligt.
Men det är ju också uppenbart att det har träffat en och annan öm punkt på Solskjaer under veckan. Det visste så att säga vart det tog. Vilket även det är fullt förståeligt, då kritiken mot Solskjaer av helt naturliga skäl är omfattande, och det dessutom har börjat surra om intern kritik mot honom från spelarhåll. Solskjaer borde rimligtvis veta att han sitter på en minst sagt osäker position för närvarande.
Historiken har ju dessutom en märklig tendens att upprepa sig. Det var för snart tre år sedan som José Mourinho fick sparken, just efter en match och en förlust mot Liverpool för övrigt. Att förlora mot Liverpool kan vara kostsamt för en manager i Man Utd, och kanske också ska vara kostsamt för en manager i Man Utd. Händelsevis möter alltså Man Utd just Liverpool den här dagen.
Vad händer om Man Utd tar stryk mot Liverpool ikväll, vilket väl för övrigt inte på något sätt skulle kunna beskrivas som något särskilt osannolikt utfall?! Är det då fortfarande möjligt för Man Utd att ha förtroende för Solskjaer? Det känns som om Man Utds säsong för närvarande balanserar på kanten till avgrunden. Inte ens matcherna Man Utd faktiskt vinner lyckas skapa något som helst förtroende för laget och dess ledning.
Någon framförde en rätt talande synpunkt gällande Solskjaer. Nämligen att om Solskjaer skulle få sparken av Man Utd här och nu så skulle ingen annan klubb i Premier League vara intresserad av att anställa honom. En synpunkt jag är benägen att hålla med om helt och hållet och som är rätt talande. Hade Solskjaer varit det där som hans anhängare intalar sig att han är så hade andra klubbar varit intresserade.
En vanlig uppfattning verkar vara att eftersom man är kritisk till Solskjaer och anser att Man Utd borde byta manager så måste man vilja att Man Utd ska förlora, eller så måste man inte kunna glädjas när Man Utd vinner. Men det där visar naturligtvis enbart på en oförmåga att hålla fler än en tanke i huvudet åt gången. Det går alldeles utmärkt att glädja sig åt Man Utds vinster. Det gäller bara att inte dra för stora slutsatser av dem.
Men det där sista är naturligtvis ett rätt stort problem i en miljö där det närmast är att betrakta som nationalsport att dra för stora slutsatser av saker. Man skulle till och med kunna hävda att Solskjaer i hög utsträckning är Man Utds manager fortfarande endast på grund av att det dras för stora slutsatser av enskilda vinster. Varje gång kritiken har blivit som hårdast har Man Utd lyckats krångla fram en oväntad men prestigefull vinst.
På så sätt har Ole-Gunnar Solskjaer klamrat sig kvar på jobbet. Det vore alltså inte helt överraskande om vi nu ser något liknande mot Liverpool ikväll. Och skulle det bli på det viset kan vi nog vara rätt säkra på att Solskjaer knappast kommer försätta möjligheten att ge en och annan känga tillbaka till Jamie Carragher. Vilket om inte annat skulle visa hur mycket han definitivt bryr sig om vad som sagts.
Tyvärr är det ju där Man Utd befinner sig för närvarande. Snubblandes sig fram match för match, ungefär som den våldsamt överförfriskade som studsar mot väggarna i ett försök att navigera sig tillbaka till hotellrummet.