Man skulle kunna säga att det blivit alldeles för lätt att bara ta makroperspektivet på engelska klubbar. Därför blev mångas omedelbara respons under dagen på Burnleys beslut att sparka Sean Dyche att börja prata om ALK, klubbens nya ägare sedan ett drygt år tillbaka, och dess skuldsättning av klubben för att finansiera köpet. Vad man emellertid riskerar med det är att missa det mer aktuella och intressanta mikroperspektivet:
Har Burnley med sitt beslut att sparka Sean Dyche med åtta matcher kvar av säsongen ökat eller minskat risken för nedflyttning?
Jag ser mig inte som någon Dyche-olog. Om Burnley hade beslutat sig för att sparka och ersätta Sean Dyche inför den här säsongen hade jag förmodligen inte haft några större invändningar mot den saken. Dyche har gjort stora saker för Burnley men det är tveklöst ett lag som också har stagnerat. Där Dyches Burnley för några år sedan kunde vara väldigt svåra att besegra är de nu alldeles för lätta att besegra.
Och för all sentimentalism som nu produceras om Dyche, som med sina tio år som Burnleys manager var Premier Leagues överlägset mest långlivade manager i en och samma klubb, är två saker värda att påpekas. Dels att ingen annan klubb i Premier League någon gång varit särskilt intresserade att anställa honom. Dels att när han nu får sparken är det högst osannolikt att hans nästa jobb är ovanför EFL Championship.
Marknaden ljuger aldrig som det brukar sägas, även om det självfallet inte stämmer, marknaden ljuger naturligtvis hela tiden, även om det inte riktigt känns som att den gör det i det här fallet. Sean Dyche har på många sätt varit helt rätt man för Burnley de senaste tio åren, men det var alltid väldigt svårt att se hur Dyches egenskaper skulle kunna överföras till andra ambitiösa klubbar i Premier League.
Visst ligger det något i kritiken att om Burnley hade gett Dyche mer pengar att investera i spelartruppen så hade de förmodligen inte befunnit sig i nedflyttningsstriden. Även om resonemanget är rätt överförenklat, vilket inte minst Everton är ett bra exempel på. Men framför allt har Dyche inte helt saknat pengar att investera i spelartruppen, men valt att investera dessa pengar på sitt eget speciella sätt.
Men timingen på Burnleys beslut att sparka Sean Dyche kan bara beskrivas som bisarr!
Vad tror sig Burnley kunna eller hinna uppnå med att sparka sin manager tillsammans med den assisterande managern och halva tränarstaben med endast åtta matcher kvar av säsongen? Alldeles för kort tid för att hinna uppnå någon mer konkret effekt för en ny manager, och givet den uppenbara risken för nedflyttning är det svårt att se hur Burnley skulle kunna övertyga någon tillräckligt meriterad att ta jobbet i detta läge.
Vad man än tycker och tänker om Sean Dyche som manager för tillfället är det svårt att se att han inte hade kunnat klämma fram en hel del poäng i Burnleys återstående matcher mot West Ham (b), Southampton (h), Wolves (h), Watford (b), Aston Villa (h), Tottenham (b), Aston Villa (b) och Newcastle (h). Dyche visade så sent som mot Everton för en dryg vecka sedan att laget var kapabelt att plocka viktiga poäng.
Vilken annan realistisk och tillgänglig manager än Sean Dyche skulle ha en bättre chans att hålla Burnley kvar i Premier League under dessa åtta återstående matcher, där de alltså har fyra poäng att hämta upp på i första hand Everton? Svårt att se något riktigt bra svar på den frågan, men man måste förmoda med den här timingen och givet att Burnley har match om två dagar, att Burnley själva redan sitter på ett svar.
Möjligen en överoptimistisk förmodan. Mer tyder nog på att Burnley helt enkelt tryckt på panikknappen och hoppas utan att veta vad den knappen faktiskt betyder eller gör att det ska få någon form av positiv effekt. Kort sagt en styrelse och klubbledning som känner att de måste ”göra” någonting. Vad de definitivt har ”gjort” är att addera oklarhet och osäkerhet i Burnley inför åtta fullt vinnbara och väldigt viktiga matcher.
Jag är ingen större anhängare av tankegången att Sean Dyche skulle ha någon slags allmän ”rätt” att få avsluta säsongen. Lika lite är jag övertygad av de som menar att Burnley borde behålla Dyche då denne skulle ha fått dem uppflyttade igen nästa säsong, vilket låter som glädjekalkyl och önsketänkande. Burnley måste göra och få göra vad de tror ger dem störst chans att hålla sig kvar i Premier League, inget annat.
Men med åtta matcher kvar på säsongen och fyra poäng under nedflyttningsstrecket är det betydligt mer sannolikt att Burnley med sitt beslut att sparka Sean Dyche har fattat ett beslut som istället ger Everton störst chans att hålla sig kvar i Premier League. Vad detta sedan betyder för Burnley på längre sikt utifrån makroperspektivet är inte alldeles självklart, men läget ser onekligen problematiskt ut.
Slutsatsen med andra ord, passande för just långfredagen kanske: Förlåt dem, ty de vet inte vad de gör!