Edin Džeko – från flopp till Europatopp

Han föddes i det Sarajevo som under tre och ett halvt år var belägrat i de jugoslaviska krigen. Edin Džeko var en del av belägringens offer. En dag blev den lilla jordplätten han gillade att spela fotboll på beskjuten av artilleri – lyckligvis för Džeko var han tvingad att stanna inne för sin mamma. Flera andra barn hade inte den turen och strök med, men Džeko och hans familj höll ut tills striderna slutade 1995. Krigets erfarenheter har gett spelaren perspektiv under karriären.

– Inget går att jämföra med krig. Det fanns dagar då man vaknade, men inte hade något att äta till frukost. Min pappa var i armén som försvarade staden och varje gång han skulle till fronten var jag rädd att aldrig mer återse honom. Sirenerna som varnade för granatattacker gav en ännu större signal för lidande, som kunde leda till flera dagars vistelse i källaren. Sådana erfarenheter både formar och stärker en för livet. Problem kopplade till fotbollen, även de svåraste, kan inte jämföras med krig, säger Edin Džeko.

Fotbollskarriären tog fart i storklubben Željezničar och fortsatte i tjeckiska Teplice. Som 22-åring värvades han till tyska Wolfsburg, där det internationella genombrottet kom. Säsongen 08-09 vann ”Vargarna” klubbens enda Bundesligatitel. Džeko gjorde 26 mål, bara överträffat av anfallsbrassen Grafite, och med Zvjezdan Misimović strax bakom hade Wolfsburg en dödlig tridente framåt (och Andrea Barzagli bakåt).

Džeko provade januari 2011 lyckan i nyrika Manchester City. Många Premier Leaguetittare har säkert bilden av Džeko som en målsumpare under de 4,5 åren i Manchester. En anleding kan vara den svaga sista säsongen i City men intrycket är att Džeko alltid kommer ha en plats i de ljusblås hjärtan. Anfallaren gjorde exempelvis två mål vid två tillfällen på Old Trafford mot ärkerivalen United. Våren 2014 ersatte Džeko den skadade Kun Agüero och hans målform var en starkt bidragande orsak till Citys ligatitel. Och så förstås, i den sista omgången 11/12 kom Džeko in och kvitterade på stopptid mot QPR, innan Agüero två minuter senare sköt hem första Citys första ligaguld på 44 år. En match som nog är den sjukaste jag upplevt framför tv:n.

En faktor till hans popularitet kan vara de sympatiska dragen i Džekos personlighet. Han blev Bosniens första UNICEF-ambassadör och lägger mycket tid på humanitärt arbete. Särskilt gillar han att jobba med barn, som Džeko menar är hans ärligaste supportrar. Nyligen gjorde han en intervju för döva i samband med ett UNICEF-arrangemang. Džeko har inte glömt sin bakgrund och säger att Bosnien-Hercegovina betyder allt för honom.

– Det är världens bästa land, fastän den korrumperade politiken fortsätter att förstöra.

Han avfärdar snacket om att fotbollsproffs lever ett enkelt liv. Enligt Džeko är det tufft att nå alla mål, och livsstilen kräver enorma uppoffringar och stress. Man tänker ofta på de ekonomiska fördelarna men allt jobb som legat bakom glöms ofta bort. Om det varit så lätt att bli rik på fotboll hade alla utövat sporten, resonerar Edin Džeko.

Den tunga fjolårssäsongen till trots, då anfallaren var utlånad från Man City, fanns aldrig någon vilja att lämna. Under säsongen köpte Roma loss honom men de två landsmännen i klubben valde att röra på sig i somras. Miralem Pjanić och Ervin Zukanović sökte sig norrut till Juventus respektive Atalanta. Dessa flyttar är dock inget som förändrar hans humör.

– Jag valde Roma utan att ta hänsyn till vilka som var här. Ok, min vän Pjanićs närvaro var en ytterligare anledning till att ta chansen förra året. Men jag visste att vi inte skulle spela tillsammans föralltid, detsamma gäller Zukanović, sa Džeko till Corriere dello Sport under försäsongen.

Vid tillfället för Pjanićs övergång i somras visste inte Džeko vilka anledningar som låg bakom flytten. På ett sätt förstår han inte fansens ilska.

– Jag förstår rivaliteten, men han stack inte till New York utan till en storklubb, mästarna, säger Džeko.

Han får frågan om han kunnat flytta till United efter flera år i City, där favoritanfallaren Ibrahimović återfinns.

– Haha, pratas det om det? Sanningen är att jag skulle vilja jobba med Mourinho, en av världens bästa tränare. Men jag spelar i Roma…

Džeko menar att ingen kritik träffade på någon specifik öm punkt under fjolåret, men förstår kritiken när någon inte spelar bra. Han förstår däremot inte hur man ena dagen kan ses som ett fenomen och nästa dag som skräp. Särskilt när de som kritiserar inte ser det faktiska bidraget på planen. Džeko har spelat i flera olika roller genom karriären och ser en klar fördel med att ha en anfallare bredvid sig. Det behöver dock inte vara en avgörande faktor när det kommer till måldistribution.

– Helt ärligt. Hade jag varit en anfallare som gjort 50 mål per säsong, hade jag kanske kostat 80 miljoner euro och inte spelat i Roma, säger forwarden.

Edin Džeko ser skillnader mellan försvarsspelet i England, Italien och Tyskland. Inte på en individuell nivå, utan i organisation. Där är Italien överlägset. Men även bland supporterkulturerna finns skillnader.

– Svaret är enkelt: i England och Tyskland älskar man fotboll, i Rom är man galen i den! Och vi hade säkert tagit fler poäng om Curva sud varit full under säsongen. Min egen relation? Majoriteten stöttar mig fortfarande känner jag, sa Džeko under försäsongen.

Efter 10 mål i ligan och delad skytteligaledning är det förmodligen en absolut majoritet på Olimpico som stöttar bosniern. Hans kollegor längst fram, Diego Perotti och Mohamed Salah, har även de kommit igång på allvar och bidrar både med mål och assist.

– Det är otroligt att jag åstadkommit samma antal mål (8) under förra säsongen på nio matcher i höst.  Detta är den riktige Edin Džeko, så här måste vi fortsätta. Jag har hunnit göra många mål i karriären men även haft framspelningar.

– Tränaren förväntar sig mer av mig och jag i sin tur önskar ge mer, spela bättre och nå mål. Tränaren önskar att laget bygger spelet runt mig och det gör vi nu också. Detta är italiensk fotboll. Det går bra för mig, men förra säsongen var det annorlunda och därför gjorde jag inte många mål, säger Džeko.

Att den italienska ligan är svårspelad fick alltså Džeko erfara under fjolåret.

– I Italien är det tuffast för anfallarna, de är alltid bevakade av två eller tre försvarare. Den första säsongen visste jag inte hur jag skulle spela, det vet jag nu och det syns på planen. Jag känner mig bra, i Rom är allting okej. Jag vill tänka på det som komma skall, vi ligger tvåa i tabellen och kan fortsätta så är. Vi är tillräckligt starka, säger Edin Džeko.

Med Džeko-Salah-Perotti i den här formen känns en topp-tre placering nästan garanterad för Roma. Ropen på att Francesco Totti ska starta är inte lika höga nu som i inledningen av säsongen. Får bara Roma ordning på defensiven talar mycket för att de kan utmana Juventus om scudetton långt in på våren. Under tiden kommer Edin Džeko göra sitt för att bevisa att han är en stor Bomber.

Källa: The Irish Times, sport1, Corriere dello Sport, Bleacher Report, Buka

Europas bästa målgörare just nu

Pierre-Emerick Aubameyang, Borussia Dortmund 11 mål

Anthony Modeste, 1. FC Köln                                       11

Edinson Cavani, Paris Saint-Germain                        11

Alexandre Lacazette, O. Lyon                                       10

Edin Džeko, Roma                                                          10

Mauro Icardi, Inter                                                         10

Ciro Immobile, Lazio                                                      9

Diego Costa, Chelsea                                                      8

Lionel Messi, FC Barcelona                                          8

Luis Suárez, FC Barcelona                                            8

****

Edin Džeko klev i och med sina senaste ligamål upp i topp på en annan lista. Han är numera den anfallare från länderna i före detta Jugoslavien som gjort flest mål i Europa. Där gick han om skyttekungen från VM 1998, kroaten Davor Šuker. Listan nedan är förmodligen rik på ett antal överskottskilon och tjuvrökta cigaretter, men innehåller också en hel del fotbollsbriljans.

1. Edin Džeko 131 mål (Wolfsburg, Manchester City, Roma)
2. Davor Šuker 129 mål (Sevilla, Real Madrid, Arsenal, West Ham, 1860 München)
3. Savo Milošević 128 mål (Aston Villa, Zaragoza, Parma, Espanyol, Celta, Osasuna)
4. Darko Kovačević 107 mål (Sheffield Wednesday, Real Sociedad, Juventus, Lazio)
5. Meho Kodro 105 mål (Real Sociedad, Barcelona, Tenerife, Alaves)
6. Vedad Ibišević 97 mål (Aachen, Hoffenheim, Stuttgart, Hertha BSC)