Den här säsongen har inneburit startskottet på en ny era i klubben. Venezia vann Lega Pros B-serie tio poäng före närmsta konkurrenten Parma. Efter att uppflyttningen säkrades vann man även Coppa Italia Lega Pro, cupen för lagen under Serie B, där Venezia i finalen slog Matera med 3-1.
Tränare för detta lag är Filippo Inzaghi. Den legendariske måltjuven vann allt som spelare och började tränarkarriären i Milans primaveralag, för att efter en säsong ta över A-laget. Milan slutade på en pinsam tiondeplats under Inzaghi säsongen 2014/15 och tränaren fick lämna efter bara en säsong.
”Det året kommer visa sig bli avgörande för min tränarkarriär eftersom det var så tufft, men det var tufft också för Allegri och Mihajlović. Det skulle varit svårt för vem som helst. Men det året rubbade inte min övertygelse, det förstärkte faktiskt den. Ända tills slutet stod spelarna bakom mig”, säger Filippo Inzaghi.
Ett sabbatsår väntade, där Inzaghi åkte runt och besökte klubbar för att snappa upp mer kunskap och komma bättre förberedd till framtida jobb. Få trodde dock att nästa uppdrag skulle bli i den italienska tredjedivisonen.
Sommaren 2016 blev han klar för ett Venezia på dekis. En klubb nyuppflyttad från Serie D. Anbud kom från lag högre upp i divisionerna såväl som från kinesiska klubbar, men serienivån spelade ingen roll. Inzaghi ville börja om från början och sökte efter tränarglädjen igen. Den fann han alltså i Lega Pro.
”För mig är det samma att träna Venezia som det var att träna Milan, ingenting förändras. När jag gör något, vadsomhelst, så blir det mitt Champions League. Det är mitt allt. Att ta Venezia tillbaka till serierna de förtjänar att spela i, det är något som betyder mycket för mig”, säger Filippo Inzaghi.
![]()
Venezias enda titel är Coppa Italiavinsten från 1940-41, när de anfördes av mittfältsduon Enzo Loik och Valentino Mazzola och slutade trea i Serie A ett år senare. Efter det var de inte uppe i högstaligan på 24 år när affärsmannen Maurizio Zamparini köpte klubben 1987. Udinebördige Zamparini räddade Serie D-klubben från konkurs och nöjde sig inte där.
Snart köpte han också AC Mestre, ett lag som namngivits efter fastlandsdelen av Venedig, och gifte ihop båda klubbarna. Zamparini övergav Venezias Stadio Pierluigi Penzo och siktade in sig på Mestres mer centralt belägna arena i sina högtgående ambitioner. ”Penzo” är Italiens näst äldsta arena (från 1913) och nås huvudsakligen med båt. Efter ett konstant tryck från fansen återvände klubben efter fyra år till den lilla arenan med 7 500 platser.
En annan konsekvens av sammanslagningen blev klubbfärgerna. Till svartgröna Venezia adderades Mestre-orange och klubben blev därmed Arancioneroverdi, de orange-svart-gröna. Zamparini höll sig på kant med fansen men på planen skedde tydliga förbättringar.
Efter tre uppflyttningar var Venezia tillbaka i Serie A 1998 och avslutade en 35 år lång frånvaro från högsta serien. Det blev tre säsonger där, bland annat med en ung Alvaro Recoba som charmade Uno-kryss-due-tittare, innan Zamparini sålde klubben och tog över Palermo 2002. Zamparini hade gett upp tanken om ett Venezia att räkna med och tröttnade på kommunens motvillighet i hans önskan om en ny arena.
Venezia undvek nedflyttning från Serie B i två säsonger innan klubben till slut gick i konkurs 2005. Under det nya namnet SSC Venezia klarade man bara fyra år innan konkurs tog vid igen, denna gång fick klubben börja om i femtedivisionen.
Många trodde att lyckan skulle vända under 2011 när ett ryskt konsortium köpte klubben, i ett försök att föra tillbaka Venezia till Serie A och samtidigt bygga en ny arena. Klubben säkrade uppflyttning två säsonger i rad och 2014 köpte den ryske affärsmannen Jurij Korablin upp mark nära Marco Polo-flygplatsen på fastlandet.
Projektet frös till is när den dåvarande borgmästaren Giorgio Orsoni arresterades under en stor korruptionsutredning. Ryssarna tröttade också dem på de lokala auktoriteterna och satte klubben till försäljning sommaren 2015. Inga nya köpare kunde betala Lega Pro-avgifterna i tid, och klubben gick i konkurs för tredje gången på tio år. Enter, New York-advokaten Joe Tacopina.
Amerikanen var ingen nykomling inom italiensk fotboll. Joe Tacopina introducerade AS Roma för affärsmannen Thomas DiBenedetto, vars konsortium tog över huvudstadsklubben 2011. Tacopina hade en diffus roll och satt i Romas styrelse, hans ämbete blev ännu otydligare efter att James Pallotta tagit presidentskapet 2012.
Tacopina lämnade Roma 2014 för att ansluta till en grupp av nordamerikanska investerare som köpte Bologna. Tacopinas position blev mer framträdande och han utsågs till president. Bologna gick upp till Serie A direkt den säsongen och den nye presidenten hyllades av supportrarna. Amerikanen besvarade med att säga ”det enda sättet att jag lämnar Bologna är i en kista”.
Hans avgång blev dock en realitet i oktober 2015. Joe Tacopina kom på kant med klubbordföranden Joey Saputo, en kanadensare som även äger Montréal Impact i MLS, och det blev Tacopina som fick lämna Bologna. Detaljerna över vad som egentligen hände är skyddade enligt en hemlig överenskommelse.
![]()
Joe Tacopina är en amerikan frälst i italiensk fotboll. Hans pappa är född i Rom, och det var där fotbollen sköljde över advokaten. När han hade arbeten i Italien försökte han styra resan till en helg i hopp om att få se en match live. 50-åringen hittade en passion som inte finns i amerikansk idrott. Men när han tog sina fem barn för att se Roma på Olimpico insåg han att de log långt bakom USA i merchandiseväg.
”Jag behövde en karta för att hitta det enda stället som sålde klubbprylar. När jag väl kom fram dit hade de bara i extra small. Jag tänkte, you guys suck. Jag menar, du lämnar så mycket pengar kvar på bordet. Du har en inkapslad publik”, säger Joe Tacopina.
Efter avskedet från Bologna letade amerikanen efter nya utmaningar och fick höra om situationen i Venedig. Tacopina funderade en dag på saken. Han såg en potentiell guldgruva i klubbkaoset och tänkte varför ingen annan lagt vantarna på stadens lag.
“Ryssen lämnade gondolen utan en gondoljär. Klubben bara flöt runt mot en stundande konkurs. När jag kollade på det tänkte jag, vänta, du har den vackraste och mest unika staden i världen. En stad som besöks av mellan 25 och 30 miljoner turister årligen”, säger Joe Tacopina.
Tacopina lät bli att rädda klubben från konkurs och därmed slapp både betala de sex miljoner euro Venezia hade i skulder och ett stundande poängavdrag på minus sex till nästa säsong. Han lät klubben gå i konkurs och ombildade under det nya namnet Venezia FC, tillsammans med en grupp amerikanska investerare.
Han sålde in projektet till dem med visionen att Venezia FC skulle bli ett globalt varumärke, och locka turister precis som staden i övrigt gör. Det nya klubbmärket innehåller ett aggressivare lejon än det förra och Tacopina hoppas att turisterna, i jakt på venetiansk autenticitet, ska köpa klubbprylar snarare än turisttröjor vid de vanliga försäljningsstånden.
Venezia lanserade nyligen ett medlemskort, ett Insider Pass, fyllt med förmåner till priset av 87 euro för stadens medborgare och 110 euro för övriga. Bland förmånerna finns inbjudningar till en uppsjö av klubbevent, en signerad halsduk av Inzaghi och rabatter till en mängd butiker, museer och hotell i Venedig.
Tacopina vill återuppta de tidigare planerna med en ny arena intill stadens flygplats. Om det sker uppskattar han att runt 40 procent av biljetterna kan säljas till turister. Arenan ska ta mellan 22- och 25 000 åskådare och Tacopina hoppas att den ska stå färdig 2019. Medborgarnas öppna sinnen och deras vana att ta emot främlingar från när och fjärran ska överbrygga de krafter som är skeptiska till klubbexpanderingen.
Sommaren 2015 stod alltså Venezia återigen där med ingenting och skulle spela i Serie D. Det enda man hade var en erkänd sportchef i Giorgio Perinetti. Han hade jobbat med Luciano Moggi i Napoli under Maradonaeran, i Roma och även Juventus. Perinetti var mannen som upptäckte Andrea Belotti i Albino Leffe och värvade strikern till Palermo.
Att jobba under Tacopina var aldrig självklart. Perinetti hade under en längre tid tagit hand om sin fru som senare gick bort i en sjukdom. Men Tacopinas entusiasm och direkthet smittade av sig på sportchefen som tackade ja till jobbet. Perinetti hade aldrig dock jobbat på amatörnivån i Serie D.
Han utnyttjade sina kontakter för att få ihop ett lag och hittade en tränare i Paolo Favaretto, som hade erfarenhet av den nivån. Utan att känna till varje spelare han värvade lyckades Giorgio Perinetti hitta 21 spelare på en vecka.
Venezia gick och vann sin Serie D-grupp, och ytterligare spelare tillkom förra sommaren. Försvararen Maurizio Domizzi hade spelat i Udinese och Napoli, och anfallaren Alexandre Geijo kom med erfarenhet från Watford, Granada och Levante. Och så då, Filippo Inzaghi.
Denna helg vann Inzaghis mannar första matchen i Supercoppa di Lega Pro, en säsongsavslutning för de tre serievinnarna i Lega Pro-grupperna A, B och C. Venezia slog norrdivisionens vinnare Cremonese med 2-1 och om två veckor väntar den södra divisionens etta Foggia.
“Jag vill njuta av denna dubbel ärligt talat, som redan är något underbart. Grabbarna har varit duktiga. Efter att ha nått Serie B på detta sätt har dem inte festat eftersom de inte gett upp tanken på att även vinna cupen. Det är körsbäret på tårtan efter denna underbara säsong. Nu har tiden kommit för att festa loss, efter lite vila får vi se vad som händer i Supercupen”, sa Inzaghi efter cupfinalen mot Matera.
Tränaren är medveten om att allt kommer bli mycket tuffare i Serie B och vill avvakta med att se hur Tacopina tar detta vinnande projekt vidare. Man kan fråga sig varför just denne amerikan skulle lyckas etablera Venezia på den högsta nivån när hans föregångare gått bet? Det finns frågetecken kring om en ny arena överhuvudtaget kommer byggas upp och om borgmästaren fortsätter sin vänliga linje framöver. Turistjagandet kommer vidare bara lyckas om laget når Serie A. Venedig avfolkas sedan lång tid tillbaka och idag bor cirka 60 000 i staden, med andra ord en liten piazza.
Men faktum är Venezia i år blev det första laget på sjuttio år att gå från Serie D till B på två säsonger. Det är också känt att Tacopina att Roma och Bologna lämnades i bättre skick än när han kom. De amerikanska projekten behöver sina hundår i Italien. I detta fall kan Joe Tacopina skryta med att allt gått rätt på den låga, men förhållandevis tuffa, nivån hans lag spenderat dessa två år. Att nå Serie A vore bara det en stor, stor framgång och ett skyltfönster för Tacopina mot resten av världen.
Venezia kommer inte vara blyga på den större scenen. Med tre nykomlingar uppe i Serie B:s topp finns tydliga bevis på att det går att nå framgång direkt. Denna helg gick SPAL från Ferrara, tio mil inåt landet från Venedig, upp till Serie A. Vad gjorde SPAL förra året vid denna tidpunkt? Jo, de lyckades både vinna Lega Pros B-serie och supercupen.
Källor: Bleacher Report, The Gentleman Ultra, Football Italia, Sky Sport
****
Se även: KICKs dokumentär om Venezia FC.