I en seg matchinledning befriad från farliga målchanser var det Roma som hade de bättre intentionerna i anfallsspelet. Matchen öppnade upp sig i andra halvlek när Milan återtog kontrollen och Hakan Çalhanoğlu börjat synas i sin roll till vänster på mittfältet. Ricardo Rodriguez kom till slut i sina patenterade offensiva löpningar och det började lukta ett Milanmål.
I den 72:a minuten fick då Edin Džeko bollen utanför straffområdet och vände upp mot mål. Bosniern sköt ett skott som touchade Romagnoli och letade sig in bakom Donnarumma. Ett förlösande mål för Roma och säkerligen för anfallaren med.
Förra säsongens diskussion huruvida Džeko är en stor bomber kan tyckas tröttsam då det slutade med att han till sist vann skytteligan i både Serie A och Europa League. En känsla man haft kring Džeko är att han ändå haft för svag närvaro i stormatcherna.
Av 29 ligamål kom sex stycken mot övriga lag i topp-6. Ett okej facit, men man kan begära mer av en forward av Džekos kaliber. Därför tror jag att det är viktigt att han återigen startar säsongen bra och lyckas göra mål mot en direkt konkurrent, på bortaplan dessutom. Kan han fortsätta i den stilen i andra stormatcher lyfter det Romas anfallsdimension ett snäpp till, trots tappet av Salah.
Fem minuter efter Džekos ledningsmål skulle Alessandro Florenzi göra 2-0 på en målvaktsretur som Donnarumma borde hanterat bättre. Florenzi tog sig för ansiktet i ren glädje och det är enkelt att förstå de stora känsloyttringarna.
För ett år sedan drog romaren korsbandet på en träning. När han var väldigt nära en comeback i februari var olyckan framme igen. Två korsbandsskador efter varandra hade kunnat knäcka många. Men Florenzi bet ihop, missade ett friläge i andra halvlek men fick till slut in sitt första mål på 1,5 år. Vackert ögonblick för Romas högerkantsallt-i-allo.
För Milan tvärvände matchen på fem minuter. Några minuter senare var den också kraschad. Çalhanoğlu fick bära hundhuvudet efter att ha gjort en taktisk foul med ett gult kort i bagaget redan. Turken blev ingen lösning på anfallsspelet och läget är verkligen oroande nu.
Kessié har tappat fjolårsformen och har svårt med passningsspelet. Biglia fick ett för stort ansvar offensivt och Bonuccis luftpastejer mot Kalinić vanns nästan alltid av en för kvällen riktigt bra Manolas. Hotet kom istället från högerkantens Fabio Borini som var förvånansvärt bra som Conti-ersättare. Men det säger också en del om dagens Milan. Borini är en nyttig spelare som är lätt att göra narr av, men har definitivt sina begränsningar också.
För en vecka sedan skrev jag att en förlust mot Roma skulle innebära en första kritikerstorm mot Vincenzo Montella. Saker blåser upp snabbt i dagens resultatfixerade fotboll och min tanke nu är om Montella ens kan jobba vidare vid en tredje raka torsk i Milanoderbyt 15:e oktober? Det är svår situation där Montella måste ges tålamod, men där tid rusar och förtroende bryts ner snabbt. En Ancelottiåterkomst tror jag definitivt inte skulle fungera och ”Carletto” har redan aviserat ett tio månaders break från fotbollen.
För Di Francesco var det den första stora segern på Romabänken. Ingen imponerande insats men giallorossi har med en match mindre spelad idel segrar efter den tunga hemmapremiären mot Inter. ”DJ” kan ta med sig det och en gryende form hos spelare som Pellegrini och Alisson. I nästa omgång väntar ett hyperintressant hemmamöte med Napoli, där jag förväntar mig besked från båda lagen som kan ligga som fundament för resten av säsongen.
Besked från Atalanta har vi redan fått. Bergamolaget gick igenom åtta tuffa dagar som började med en slutminutskvittering i Florens och följdes upp med två starka comebacker mot Lyon och Juventus.
I torsdagens Europa League-match var Atalanta utspelade i första halvlek på Parc OL men Lyon gick till paus med uddamålsledning bara. De skulle bli straffade efter paus när en Papu Gomez-frispark letade sig in mål och frälste tusentals bergamasci som firade den första bortamatchen i Europa på 25 år. Och straffade vid ledning skulle också Juventus bli på söndagskvällen.
Fede Bernardeschi fick göra sin första start i vitsvart och såg till en början ut att bli kvällens store man när han satte ledningsmålet och några minuter senare spelade fram till Higuaíns kliniska 2-0 avslut. Atalanta såg trötta ut och hängde mot repen, men fick nytt liv när framtida Juvespelaren Caldara reducerade efter en halvtimme.
Tränaren Gasperini är inte rädd för rockader i den hårt matchade Atalantatruppen och bytte bekymmerslöst ut danske forwarden Cornelius efter 32 minuter och satte in Iličić som falsk nia, för tredje gången på kort tid. Slovenen var inledningsvis väldigt pigg och ser faktiskt ut att kunna lämna den ojämna form som präglat hans spel efter flytten från Palermo.
Två argentinare hittade vi i varsitt lag och två ska också spela VM-kval kommande vecka. Ingen av dem heter Gonzalo Higuaín, men väl Papu Gomez och Paulo Dybala. Matchen de båda tiorna emellan vann också Atalantas Gomez. I den 62:a minuten slog han ett välplacerat vänsterinlägg som Bryan Cristante dundrande fram och nickade in bakom Buffon.
Då hade Juventus blivit blåst på ett 3-1 mål av Mandžukić. Domare Damato upptäckte en armbåge från Lichtsteiner på Papu Gomez i anfallets tidiga skede och bedömde det som en del av målsituationen. Juventus skulle få en billig straff istället i minut 84 med sig. Men detta var inte Dybalas kväll och Berisha räddade den argentinska ”juvelens” straff. Matchen slutade precis som i våras 2-2, efter en mycket stark uppryckning av Atalanta sista timmen.
Hemmalaget klarade av den svåra veckan utan att förlora, trots att de såg ut att göra det i alla tre matcherna. Det vittnar om en otrolig stark moral som Gasperini präntat in och ett grundspel som i allra högsta grad håller fortfarande.
Atalanta kommer förstås inte sluta på en fjärdeplats igen. Men de verkar ha en trupp som klarar av spel på flera fronter, där de unga nyförvärven ser bättre och bättre ut. Truppen ska definitivt ta dem till en plats på övre halvan och de har visat att man ännu vållar storlagen problem.
I Juventus kommer det även i fortsättningen diskuteras kring lagets försvarsproblem. Det är väldigt ojuventinskt att tappa en 2-0 ledning mot ett provinslag och låta motståndarna komma in i matchen så som Atalanta gjorde. Det roteras friskt och uppenbart är att Allegri saknar Bonucci på planen och de backar som går omkring skadade.
****
Annat från omgång 7:
Vi har en ny serieledare efter Juves poängtapp. Napoli hade inga problem att avfärda Cagliari på hemmaplan och gick upp två poäng före Juventus och Inter. 3-0 slutade det mot Cagliari och för ovanlighetens skull kom två mål redan i första halvlek. Napoli som under inledningen malt sönder motståndarna och oftast hittat nätet efter paus.
Deras vansinniga målfacit fortsätter därmed. Napoli har gjort minst tre mål varje match i ligan hittills! De har bara släppt in fem, och visst är det uppfriskande att se ett annat lag än Juve högst upp i tabellen. Jag kan inte minnas om Juventus ens släppte sin serieledning någon gång förra säsongen.
Hur högt är Lazios tak denna säsong? I söndags såg de ut att gå till halvtid med underläge 0-1 hemma mot Sassuolo, när Luis Alberto gjorde omgångens mål på en läcker frispark under tilläggstiden. Efter paus revanscherade sig De Vrij för straffmålet han tidigare orsakat och gav Lazio ledningen. Sedan var det proppen ur.
Luis Alberto gjorde ett till, Marco Parolo två, och Ciro Immobile som inte går mållös från matcher hösten 2017 dunkade in slutresultatet 6-1 på straff. Spanjoren Luis Alberto gjorde en anonym figur tidigare i karriären på Anfield (liknande Suso) men har nu ersatt skadade Felipe Anderson på ett förträffligt sätt.
Lazio har fått maxutdelning på spelare hämtade från Liverpools fyndhörna, med Lucas Leiva som ett annat exempel. Vilka andra kan Liverpool skicka till Formello för en revitalisering? Kan Alberto Moreno lära sig försvara igen och hitta Sevillaformen? Dejan Lovren?
En annan som hittat nytt liv till synes är Udineses ärrade nyförvärv Maxi Lopez. Mot det så hyllade Sampdoria gjorde argentinaren två mål, det andra med en delikat chippstöt över målvakten. Udinese gjorde tre straff mål i 4-0 segern på hemmaplan, som tills vidare räddar tränaren Del Neris jobb.
Det var Udineses andra vinst bara och nog krävs det att Maxi Lopez hittar målet då och då. Den ende forwarden som gjort mål förutom honom är Kevin Lasagna, som också står på två i denna dystra säsongsinledning från Udinese. Sampdoria visade att ojämnheten inte försvunnit från förra säsongen och stjälptes i lördags av Barretos utvisning fem minuter innan paus.
På samma poäng som Sampdoria kliver Chievo upp på niondeplatsen efter 2-1 mot Fiorentina. Gästerna tog en tidig ledning genom Giovanni Simeone, men hemmalaget lyckades vända efter två mål av mittfältaren Lucas Castro. Det går inte och låta bli att imponeras av Chievos noggranna arbete med små medel, säsong efter säsong.
Fiorentina känns lite som de är tillbaka på ruta ett efter fem inledande omgångar som innehöll en hel del positivt. Det är å andra sidan den här typen av svängiga prestationer som kan förväntas under hösten när Pioli ska spela ihop en i stora delar ny startelva. Och vilka har inte förlorat mot Chievo borta när man minst förväntat det, liksom?
Något muntrare är det också hos grannen Hellas i Verona efter deras 2-2 borta mot Torino. Hellas började överraskande starkast i inledningen och hade flera bud på 0-1. Trots det tog Toro ledningen efter en halvtimme i ett snyggt anfall som Iago Falque avslutade. M’Baye Niang fyllde på till 2-0 minuten innan paus.
Men under en galen avslutning skulle Hellas ändå få med sig en poäng. Minuten innan full tid rikoschettstyrde Moise Kean in sitt första mål i gulblått. Ett par minuter senare fick Molinaro bollen på handen, och Pazzini (åter bänkad) sköt in kvitteringen på straff.
När glädjen och lättnaden lagt sig i Verona tror jag att känslan av besvikelse är desto större i Torolägret. Det var exakt denna respons laget inte skulle ge efter 0-4 i derbyt förra helgen. Fler frågor över Mihajlović, mer orostecken i försvaret, som bevisligen inte ens håller mot Hellas på en dålig dag. En vinst i Crotone härnäst är absolut nödvändigt om Torinos höga ambitioner inte ska hamna i en negativ spiral.
Twitter: @ErikHadzic