Rond ett som väntat till Tyskland i EL

Atalanta hade redan bjudits en resa på traditionstyngd europeisk fotbollsmark under gruppspelet. Nu väntade den största och svåraste upplevelsen hittills, Borussia Dortmund på Westfalenstadion.

De svartblå fansens entusiasm har spridit sig ner till spelarna under turneringen och ikväll var inget undantag när en halv kortsida fylldes av bergamasci mitt uppe i deras livs tripp. Men arenan gjorde nog också så att nervositet smög in sig bland Atalantas spelare.

Framåt visade båda lagen upp fina intentioner i anfallsspelet. När bollen var i uppbyggnadsfasen slarvade dock Atalanta med återkommande bolltapp och efter en halvtimme straffades de när André Schürrle stötte in 1-0 från nära håll.

Efter paus verkade Atalantaspelarna hitta sinnesnärvaron som krävs för den stora scenen. La Dea uppträdde mer kontrollerat och vågade spela ut. Belöningen kom nästan omedelbart från egentligen den enda svartblå med erfarenhet av spel i ett Europaslutspel.

Josip Iličić utnyttjade Jeremy Toljans missbedömning i eget straffområde när han delikat sög ner ett inlägg och avslutade iskallt intill bortre stolpen. Fem minuter senare i den 56:e minuten kontrade gästerna och Iličić hann först på en Bürkiretur.

2-1 och ett drömresultat i det läget för alla Orobici. Och det var rätt man som klev fram när tillfället kallade. Papu Gómez är inte lika effektiv i år men har samtidigt fått en helt annan avlastning där framme med Cristante i full blom och Iličić som hittat rätt i Bergamo.

Under säsongen har slovenen slipat bort den ojämnhet som kännetecknade hans år i Fiorentina och funnit en nivå där han både hjälper laget och levererar svåra individuella prestationer. Ikväll var han navet offensivt och tog det ansvaret som krävs av en spelare med den erfarenheten.

Tyvärr skulle det inte räcka för Atalanta. 30-årige Iličić snuvades på hjälterollen av en annan tvåmålsskytt. Bara nio minuter efter gästernas ledningsmål stänkte Michy Batshuayi nämligen in kvitteringen.

Mario Götze byttes in och skapade oreda hos ett bortalag som hamnade allt längre ner i planen. Till slut höll det inte. Dortmunds knattar blev för svåra att hålla koll på och storväxte Batshuayi fullbordade en galet effektiv inledning i klubben med 3-2-målet på tilläggstid.

Belgaren var en avgörande skillnad lagen emellan. Men Atalanta har tillräckligt med offensiv kraft för att kunna vända i returen, och Dortmunds defensiv kommer inte heller den vara felfri. Det är tillräckliga odds för att Gian Piero Gasperinis gäng ska tro på en fortsatt turné över berg och hav.

På förhand väntade jag mig att det entusiastiska Atalanta skulle slås tillbaka av ett superrutinerat BvB i Europa. Nu när de nu fått ordentlig smak på turneringen kommer Atalanta inte vilja ha Dortmund som slutstation.

****

Atalantas motsats när det gäller engagemang i turneringen är Napoli. På San Paolo gjorde Partenopei fem ändringar i startelvan sedan segermatchen mot Lazio. Dessa skiften medförde också andra positionsbyten för Maurizio Sarri som lappar och fixar efter två transferperioder när stiltje rått på spelarfronten.

Hysaj fick byta kant när Maggio kom in. Zielinski blev vänsterforward och Callejón agerade vice-Mertens centralt i kedjan. Mot sig hade de Red Bull Leipzig, med en ordinarie elva så när som på bänkinledande Emil Forsberg. Tyskarna vars prioritet kanske heller inte borde vara EL i en superjämn Bundesligatabell.

Stora delar av matchen var det ändå jämnt spelmässigt. Leipzig var av ovanstående skäl farligare framåt men inget av lagen skapade särskilt många målchanser. I Napoli lyckades inte spelare som Diawara, Rog och Ounas få igång ett fungerande anfallsspel.

Callejón såg faktiskt okej ut som center med sin rörlighet men involverades allt för sällan i spelet. Vid ett av tillfällena blev det dock mål när hans boll hittade Ounas som gjorde sitt första Napolimål efter ett snyggt avslut.

Detta kom bara några minuter efter paus men tyskarnas mål skulle heller inte vänta på sig. Med kvarten kvar hade RB vänt på matchen, främst genom det fina anfallsparet Timo Werner-Youssuf Poulsen.

De ordinarie Napolispelarna fanns på bänken och byttes in efterhand. Insigne förblev dock osynlig, Allan kom in precis innan RB förändrat resultatet och Mario Rui sprang bara runt och var tjurig på folk.

Ett oinspirerat Napoli på ett gapande tomt San Paolo mäktade inte ens med en forcering. 3-1 till gästerna kom istället när comebackande Emil Forsberg spelade fram till Werners andra mål på tilläggstid.

Resultatet kommer inte förändra Sarris inställning till turneringen och förvänta er inte ett mer ordinarie lag i östra Tyskland. Sarris manskap har roterat ut sig själva från ännu en turnering och kan nu bara fokusera på ligan.

På ett sätt ska de vara glada över det med tanke på den senaste mercaton. Det är på grund av inaktiviteten där som tränaren tvingas bolla med laget och flytta runt folk som de var spelpjäser att foga in i opassande hål.

Efter att spelare som Zielinski och Rui stått för avgörande insatser mot Lazio blir kvällens insats en tråkig kontrast och påminnelse som visar hur tunn Napolis trupp fortfarande är.

Leipzig såg matchen som en bra erfarenhet för deras unga lag att tillskansa sig nödvändig europeisk rutin. Napoli tvingades se på dubbelmötet som något i vägen för ett ligaspel där ingen av toppduon har råd att tappa några poäng. Utgången i denna match är därför inte förvånande.

****

De som höll den italienska fanan högt var AC Milan. 3-0 i den luriga bortamatchen mot bulgariska Ludogorets är imponerande. Till skillnad från Napoli verkar Milan satsa på Europa League, med all rätt.

Patrick Cutrone fortsätter sin målform och efter att Fabio Borini gjort sitt första ligamål i helgen kom även ett i Europa League. Tyvärr så förlorade även Lazio borta mot Steaua Bukarest med 0-1. Halvvägs in i 16-delarna känns två av fyra Serie A-lag vidare som ett godkänt resultat.

Twitter: @ErikHadzic