Prestationen, eller bristen på en sådan, är central för att hamna här. Höga förväntningar eller en dyr prislapp är andra parametrar som gjort att supportrar misströstat över valda spelares insatser.
Formationen är ett 3-4-3 och jag har inte på något sätt siktat efter balans i laget när jag valt de utdömda. Det är en väldigt framtung elva som förmodligen förlorat med 1-3 i varje match de ställt upp i.
Målvakt:
Gianluigi Donnarumma, Milan, 38 matcher/12 hållna nollor, snittbetyg i Gazzetta dello Sport: 6,05
Det har varit tolv månader som verkligen testat 19-åringens psyke. Förra säsongen var Donnarumma enligt mig Serie A:s bästa målvakt, vilket fick agenten Mino Raiola att börja dregla över sin andel i en framtida rekordförsäljning.
Sanningen är att Gigio varit långt ifrån den nivån det senaste året. Att hans psyke skulle testas efter att ha öronmärkts som världens mest lovande målvakt är inget konstigt. Faran ligger i om Donnarumma låtit sig luras av det upphaussade snacket och blivit för bekväm i rollen som ohotad förstemålvakt i Milan.
Så som Donnarumma spelat den här säsongen är han inte värd några 70 miljoner euro, än mindre en ordinarie tröja i gigantklubbarna han ryktas till. Nästa säsong tillkommer intressant konkurrens i form av Pepe Reina, för målvakten som redan lovats målvaktströjan i landslaget av Roberto Mancini.
Backar:
Bruno Peres, Roma, 18 matcher/0 mål, 5,75
Tröttsamt val? Ja, möjligen. Men ingen frustrerar Romas supportrar mer än Bruno Peres själv. Inte heller hans andra säsong i den gulröda dräkten blev någon hit. Känslan är snarare att han blivit sämre.
Torino-Peres lär aldrig dyka upp i en Romatröja och klubben fortsätter att ha svårt med högerbacksköpen. Förra sommarens nyförvärv Rick Karsdorp har vi knappt sett skymten av, och det är den främsta anledningen till att romanisti får dras med Peres alltjämt.
Matteo Musacchio, Milan, 15/0, 5,64
Vad hände här egentligen? Argentinaren kom som en etablerad La Liga-försvarare från Villarreal till Milan, ett lågmält men smart köp gick tankarna. Musacchio tog också omedelbart en ordinarie plats i Vincenzos Montellas trebackslinje, men av många yra höns där var Musacchio den kanske mest förvirrade.
När Milan gick över till en fyrbackslinje fanns inte längre någon plats för honom. Tre ynka starter under 2018 summerar mittbackens säsong ganska väl.
Dalbert, Inter, 13/0, 5,68
En säsong i portugisiska Vitória SC och sedan ett år i Nice. Mer erfarenhet från den europeiska toppfotbollen behövdes inte för att Inter skulle övertygas och värva brassen för 20 miljoner euro.
Speltiden under hösten var sparsam och Dalbert fick mest nöja sig med inhopp. 24-åringen “tränar bra” hette det från Interhåll och det är inget ovanligt i Italien att utländska försvarare slussas in sakta på detta sätt. Alex Sandros första månader i Juventus är ett annat exempel på det.
Sedan hände något. Speltiden upphörde och på vänsterbackspositionen hamnade Dalbert bakom D’Ambrosio, Cancelo och Santon – tre högerfotade försvarare. Det blev endast 69 minuter på planen under säsongens tre sista månader.
Dalbert ska inte dömas ut efter ett år. Men han har potentialen att bli en klassisk Interflopp.
Mittfältare:
Antonio Candreva, Inter, 36/0, 5,96
Den italienska landslagsyttern har många särdrag, men den här säsongen har Candreva varit en karikatyr på sig själv. Jag gillar Candreva och tycker att topparna är högsta Serie A-klass. Speltopparna alltså, inte håret, som för övrigt håller samma höga nivå.
31-åringen hade en period under mitten av hösten då han var bland Inters absolut bästa spelare. När laget sedan gick i ide och inte vann på månader var Candreva en av de mest svårväckta.
Som ni ser stannade Candreva på noll mål. Ett ganska otroligt facit för en spelare med ett så fruktat tillslag. Höstens formtopp ledde till åtta assist, efter årsskiftet kom sedan inga fler målgivande passningar från hans högerkant. En tydlig och smärtsam påminnelse om den stora bollbegåvningen och vad som ändå aldrig lär bli.
Maxime Gonalons, Roma, 16/0, 5,73
Lyonprodukten lämnade kaptensbindeln och sin klubb för ett äventyr utomlands han inte kunde tacka nej till. Med massor av internationell rutin var tanken att Gonalons skulle fungera som ett alternativ till Romas ordinarie mittfältstrio.
Fransmannen fick sina chanser men tog dem aldrig. Unge Lorenzo Pellegrini sprang förbi i köordningen på mittfältet när Gonalons fortsatte att uppträda både temposvagt och osäkert. Inte ens övergångssumman på ynka fem miljoner euro känns prisvärd efter en säsong.
Marko Rog, Napoli, 28/1, 6.0
Napolis fjortonde man. 22-åringen var ständigt Maurizios Sarris tredje inhoppare under säsongen och fick som regel nöja sig med 10-15 minuter per match. Det är inte hela världen att Rog bara åstadkom ett enda mål i Serie A och noll framspelningar.
Det oroväckande är att han bara fick starta en enda match, i roteringsfesten mot RB Leipzig på hemmaplan. Alla vet hur Sarri jobbade med Napolitruppen och just därför förvånar det mig att kroaten inte övertygade Sarri att satsa på honom i mer än några minuter varje match.
Jag hade stora förväntningar inför säsongen att Marko Rog skulle ta ytterligare steg i utvecklingen. Så har inte blivit fallet för den mångsidiga mittfältaren. Som en effekt av det fick Rog inte plats i den kroatiska VM-truppen och den innermittfältsuppsättning som kan vara världens bästa.
Domenico Berardi, Sassuolo, 31/4, 5,48
Vi har väntat ett par år nu på att den 23-åriga yttern ska ta det sista klivet. Berardi slog igenom stort som tonåring för fem år sedan och gjorde runt 15 mål två säsonger i rad.
Sedan dess har det inte avslutats på ett lika självklart sätt framför mål och den gånga säsongen är det tydligaste exemplet på Berardis målstagnation. När det var som tyngst gick Berardi elva matcher utan att göra mål på våren.
I ett krampaktigt Sassuolo klev istället jämnåriga Matteo Politano fram som den stora räddaren. Är dags för Domenico Berardi att byta miljö för ge ny energi till karriären?
Anfallare:
Patrik Schick, Roma, 22/2, 5,56
Att den unge tjecken skulle behöva tid i Roma förstod man, och visst gjorde höstens skador så att 22-åringen kom snett in i säsongen. Det ursäktar inte det faktum att det tog 34 omgångar innan Schick gjorde sitt första Serie A-mål för Roma.
Egentligen har prestationerna under Champions League-slutspelet varit hans främsta under säsongen. Det säger en del om den enorma potentialen som finns inneboende hos anfallaren.
När alla klausuler betalats om två år kan övergångssumman ticka upp till 40 miljoner euro. Alla inblandade kan ha överseende med ett tufft första år. I höst börjar den riktiga pressen på Schick att leverera.
Nikola Kalinić, Milan, 31/6, 5,73
30-åringen har blivit symbolen för en Milanmercato som lovande mycket men som inte gjorde laget ens tabellmässigt bättre jämfört med säsongen innan. Kalinić var aldrig förstavalet förra sommaren men kom med ett gott rykte efter 15 ligamål för Fiorentina 16/17.
En i rörelsemönstret smart Kalinić skulle passa Milan bättre än den stationära Carlos Bacca, men oj så fel vi fick. Där Bacca åtminstone var en avslutare av rang slutade kroaten på sex mål bara.
Med tanke på att han kostade 25 miljoner euro är det lätt att förstå varför kroaten blivit en återkommande syndabock och buats ut på San Siro. Ridå.
André Silva, Milan, 24/2, 5,63
När vi ändå är inne på dyra nyförvärv och Milan. Den 22-årige portugisen kostade klubben 380 miljoner kronor från FC Porto. André Silva gjorde en bra match mot Juventus, avgjorde mot Genoa i samma veva och satte en massa mål mot svagt motstånd i Europa Leagues gruppspel.
Det är allt. Problemet med en mångsidig anfallare är att det ofta blir oklart för tränaren vilken position som är den bästa för forwarden i fråga. André Silva har varit för svag för centerrollen och är blockerad på kanterna av bättre spelare.
Cristiano Ronaldos goda vitsord hjälpte i alla fall André Silva att behålla en plats i truppen som ska åka till VM. Väl där, och senare i höst ska han bevisa för omvärlden att han inte är fullständigt bortkastade pengar.
****
Avbytare:
Simone Scuffet, Udinese, 6 matcher/1 hållen nolla, 5,83
Alex Sandro, Juventus, 26/4, 6,04
Kevin Strootman, Roma, 32/1, 5,89
Luis Nani, Lazio, 18/3, 5,83
Alessio Cerci, Hellas Verona, 24/3, 5,89
M’Baye Niang, Torino, 26/4, 5,69
Diego Falcinelli, Sassuolo/Fiorentina, 32/2, 5,46
****
Tränare:
Vincenzo Montella, 43 år, Milan/Sevilla
Montella kommer alltid ha Manchester. Segern i CL-åttondelen är också den enda ljusglimten när tränaren blickar tillbaka på en säsong där han misslyckats spektakulärt på två olika platser.
Nedgången i Milan började redan under förra våren. När Montella fick en startelva av nya spelare accelererade tåget fortsatt åt fel håll innan det spårade ur och Montella fick sparken i slutet av november.
Ingen kan klandra Montella för att ta sig an jobbet i Sevilla efter bara några veckor som arbetslös. Men fyra spel- och resultatmässigt kaotiska månader senare fick tränaren sparken även där.
Chanserna i storklubbar är förbrukade för Montella under en överskådlig framtid och det gäller att komma upp på sadeln igen på en mindre häst. Roberto Donadoni fick sparken från Bologna och Montella borde vara ett alternativ. Bara den typen av klubbar gäller nu för Vincenzo Montella.
Twitter: @ErikHadzic