Fyra år har gått sedan Mario Balotelli bar en italiensk landslagströja senast, i den ödesdigra 0-1-förlusten mot Uruguay som skickade hem Gli Azzurri redan i Brasilien-VM:s gruppspel. Giorgio Chiellini fick sitt berömda bett, men ärret som den turneringen lämnade hos Mario Balotelli tog desto längre tid att bearbeta.
I måndags var det äntligen dags igen. Roberto Mancini tog med Balotelli i sin första landslagstrupp och 27-åringen väntade inte länge med att återbetala förbundskaptenens förtroende. 20 minuter tog det innan anfallaren gjorde sitt 14:e mål i den 34:e landskampen.
Rubrikerna under landslagsamlingen har handlat om en mognare och mer harmonisk Mario sedan det begav sig sist. Måndagskvällens kapten Leo Bonucci talar om en förändrad person. Landslagscomebackande Mimmo Criscito sträcker sig ännu längre och tycker att Balotelli är en av världens bästa spelare.
Tyvärr så kom inte det snygga målet från distans att beröra allt eftersnack. Matchen mot Saudiarabien spelades i schweiziska Sankt Gallen och på läktaren dök en ovälkommen banderoll upp.
En del av uppladdningen hade handlat om vem som skulle ta över lagkaptensbindeln i Gigi Buffons frånvaro. Någon tyckte att svaret aldrig skulle vara Mario Balotelli och kletade budskapet ”min kapten är av italienskt blod” på banderollen. Huvudpersonen själv uppmärksammade detta på Instagram efter matchen och påpekade att ”vi är i 2018, det räcker, vakna!”.
Det är såklart inte första gången Balotelli blir utsatt för rasism. Förutom det som var standard bland vissa motståndaranhängare under spelarens tid i Serie A, apljud och n-ordet, så sjöngs ramsor riktade mot honom att ”det inte finns svarta italienare” eller att ”om stadion hoppar dör Balotelli”.
Författaren Alessandro Alciato har skrivit boken Demoni om idrottare som brottats med bekymmer utanför planen som varit lika tuffa som de sportsliga utmaningarna. I ett utdrag berättar Mario Balotelli om hur han blev nekad att spela fotboll en gång på grund av sin hudfärg, och hur han brukade vara den första att anklagas när något försvann i skolan, även bland lärarna. Kort sagt, hans liv i Italien hade varit enklare om han var ljushyad.
Som en utomstående är det tragiskt att betrakta dessa återkommande problem för färgade spelare i Italien. Har det verkligen inte ens gått lite framåt under dessa fyra år? Tittar vi på det politiska kaos som Italien befinner sig i är svaret nej.
Invandringskritiska partiet Lega (tidigare Nord) fick över 17 procent av rösterna i parlamentsvalet och kan mycket väl kamma hem ännu fler röster i det nyval som nyligen blev fastlagt.
Det borde vara sunt förnuft att inte gå emot spelare som har en nyckelroll i laget en stödjer, särskilt när laget i fråga befinner sig i VM-koma. Tyvärr tror jag att landslagets enda svarta stjärna behöver vinna ett VM-eller EM-guld innan han blir accepterad av den stora majoriteten.
Situationen har flera beröringspunkter med den fullständigt urspårade diskussion som Raheem Sterling upplever just nu efter att ha tatuerat in ett M16-gevär på vaden. I en blandning av sensationsjournalistik, klassförakt och lite rasism har 23-åringen blivit brännmärkt som nidbilden av en fotbollspelare hos de brittiska tabloiderna.
Sterling och Balotelli. Båda är unga, färgade, har arbetar-eller underklassbakgrund och bär lite för mycket bling-bling för allmänhetens bästa.
Den senare skriver under själv på att han blivit en mer harmonisk person i takt med föräldraansvaret och mognaden som kommit med åren. På planen har de två åren i det italienarna kallar Nizza blivit en succé.
43 mål på 66 matcher i Nice, varav 18 Ligue 1-mål 17/18 i det som måste ses som Balotellis bästa säsong i karriären. Högt löneanspråk talar för en flytt från Azurkusten i sommar för så lite som tio miljoner euro. Roma, Napoli och det intressanta spåret Parma ryktas som nya adresser i hemlandet. Marseille, Arsenal eller Dortmund om Balotelli stannar utomlands.
Nice nummer nio har bevisat för alla att han förtjänat denna chans i landslaget. Frågan är om något av Serie A:s storlag vågar satsa på Balotelli som centerval under mercaton? Nu är vi där igen, tvivel om hans personlighet och cirkusen den medför snarare än prestationerna på planen.
Råämnet Mario Balotelli fortsätter att väcka känslor. Chansen är stor att det blir nya rubriker till helgen. På fredag möts nämligen Frankrike och Italien i det som kan bli Balotellis sista match på Allianz Riviera i Nice. Och Mario Balotelli kan, för att använda Roberto Mancinis ord, fortfarande göra det mycket bättre.
Twitter: @ErikHadzic