POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS
4v

De Rossis avsked smärtar mer för Roma än missat Champions League

Den gångna veckan är inte någon i romanisti kommer minnas med glädje när säsongen återberättas. Det var veckan då en 2–0-seger mot Juventus följdes upp med en mållös match i Sassuolo, som innebär att Romas chanser till Champions League-spel är mikroskopiska inför den sista omgången.

Ett hårt slag i sig men något som fansen kunnat förbereda sig på under en deprimerande säsong. Svårare var då att ta in beskedet att söndagens hemmamatch mot Parma blir kapten Daniele De Rossis sista i Romatröjan.

35-åringen fick beskedet att hans tvåårskontrakt inte skulle förlängas dagen efter segern mot Juve. I tisdags kommunicerade klubben ut beskedet att De Rossi lämnar Roma och reaktionerna lät inte att vänta på sig.

600 supportrar arrangerade en protest utanför klubbens högkvarter i EUR-området i södra Rom. Banderoller mot klubbens amerikanske president James Pallotta har synts i London och till med New York. Och bland tillresta romanisti på Sassuolos Mapei Stadium ramades stämningen in av missnöjda ramsor mot Pallotta och hans klubbledning.

”De Rossi evig kapten, Pallotta evig vila” löd en banderoll vars klara budskap ändå lätt kan misstolkas. ”På sju år har ni förstört la Romanità. Pallotta dra vidare med klubbledningen”, stod det på en annan.

Det som åsyftas är den sportsliga nedmonteringen som pågått parallellt med ovärdiga avsked till klubbikoner som Francesco Totti och Daniele De Rossi. Totti blev på ett liknande sätt uppsagd för två år sedan efter ett helt liv i Romas gulröda färger.

Beslutet att yxa Tottis spelarkarriär sköts upp under en längre tid och den nytillträdde sportchefen Monchi fick i april 2017 det tveksamma nöjet att meddela mittfältsmaestron om pensioneringen som bara låg någon månad bort. Dagen efter Tottis emotionella avskedsmatch skrev klubben ett nytt tvåårskontrakt med De Rossi, Romas Capitano Futuro.

Men nu är vi här igen. Roma kommer på ett spelmässigt plan fortsätta fungera någorlunda även utan De Rossi, men det är inte vad allt missnöje handlar om. Laget har fått klara sig utan en allt mer skadeförföljd kapten många gånger dessa två säsonger.

Romas fans blir snarare av med en fanbärare och får en ikon mindre att avspegla sig. En man som känner till klubben och dess värderingar utan och innan, redo att föra detta arv vidare till nya förmågor.

Som den tidigare Romaförsvararen Antonio Rüdiger beskrev i en intervju med l’Ultimo Uomo: ”om du frågar honom någonting är han personen som vet mer än någon annan. Har du ett problem i klubben går du till De Rossi”.

Det ska betonas att Daniele De Rossi tidigare i karriären övervägt att prova andra utmaningar. Några månader efter kontraktsförlängningen, som påstås gjort spelaren till en av Serie A:s bäst betalda, erkände mittfältaren till Corriere dello Sport att kärleken till Roma i slutändan vann.

”Jag känner det starka begäret att få en annan upplevelse. Ärligt, 16 år i Roma är som 32 någon annanstans efter de verkligen tynger dig. Fysiskt upplever jag de bästa säsongerna i min karriär men pressen här är oftast överdriven”, sa De Rossi i september 2017.

DDR2

Daniele De Rossi har i mina ögon alltid varit en lite udda fågel i italiensk fotboll. Utseendemässigt med den ljusa kalufsen och isblå ögonen. På planen med en spelstil otypisk för italienska mittfältsstjärnor. De Rossi har berättat om idolerna Steven Gerrard och Roy Keane, nummer 16 bär han delvis som en hyllning till den senare, och listar Glasgow på en topp tre-plats bland favoritstäder.

De Rossi har också varit en kontradikternas spelare. Han har inte setts som den utvalde likt Francesco Totti utan fått kämpa sig till statusen och karriären han haft. Hösten 2001 gjorde en blond 18-åring från kuststaden Ostia debut i CL-matchen mot Anderlecht, påminde inte lite om Philippe Mexès, men De Rossi var ingen självklar startspelare efterföljande säsonger.

Ändå stod han som världsmästare fem år senare. Minnena en har av De Rossi är oftast från negativa sammanhang, och det skriver jag inte bara för mitt lag är Lazio. Ett tidigt DDR-minne är armbågen mot USA:s Brian McBride i VM 2006 som renderade i avstängning ända till finalen i Berlin. Åtminstone jag minns det överfallet bättre än att De Rossi faktiskt gjorde mål i VM-finalens straffläggning mot Frankrike.

Jag kommer också ihåg Romas bataljer mot Manchester United i Champions Leagues kvartsfinaler 2007 och 2008. Roma förlorade det första mötet 2008 med 0–2 när De Rossi fick en straffmöjlighet på Old Trafford vid ställningen 0–0, som han missade och Roma åkte för andra året i rad ut mot engelsmännen.

Det är också från det mötet året innan som De Rossis snyggaste mål kom enligt spelarens egen utsago. Vid underläge 0–6 i Manchester slog Totti ett lågt inlägg som De Rossi vinklade in på volley otagbart i målvaktens vänstra hörn- utan att ens kolla mot målet.

Daniele Manusia på l’Ultimo Uomo beskriver De Rossis originalitet i ögonblicket bäst: ”vilken typ av människa är det som inte tappar den egna fantasin ens i den mest generande av situationer?”

De Rossi fick också revansch för straffmissen på Old Trafford tio år senare, när han behöll kylan och slog in straffen som betydde 2–0 mot Barcelona på Olimpico innan Kostas Manolas fullbordade vändningen och skickade Roma till en historisk CL-semi förra våren.

Där och då såg framtiden ljus ut för i giallorossi. Sedan kom sommaren, och försäljningarna av stöttepelare som Alisson, Nainggolan och Strootman. De två senare må vara på väg ner i deras karriärer men säsongens fiasko har visat hur viktiga de var för Roma som lag och enhet. Nu är klubbledningen på väg att upprepa samma misstag.

DDR1

Tillbaka i Sassuolo fick De Rossi nöta bänk och zoomandes in mot slutet av matchen, bitandes på naglarna, när Roma brände chans efter chans i regnet på Mapei Stadium. Claudio Ranieri har stabiliserat upp försvaret under våren, bland annat efter målvaktsbytet Mirante-Olsen, men det stukade självförtroendet hos offensivspelarna är fortfarande påtagligt. Interimtränaren Ranieri kommer lämna efter säsongen och kan därför tala mer frispråkigt om klubbens åtaganden.

”När jag kom insåg jag att laget verkligen hade problem på en psykologisk nivå. Inte på den fysiska eftersom Di Francesco gjorde ett bra jobb där. Mitt jobb här handlade framförallt om den psykologiska biten, att försöka ge lite självförtroende till dessa spelare som kände sig på botten”, sa Claudio Ranieri efter matchen mot Sassuolo.

Den före detta Romaspelaren varnar för att det kan dröja innan klubben återvänder till Champions League och kritiserar ledningen för de ”sålde ryggraden som började öppna upp för en ny era”. Ranieri säger också att vissa spelare måste behandlas olika och att i fallet De Rossi borde det hanterats annorlunda.

Avslutningen mot Parma på Olimpico kommer därför handla om att ge Daniele De Rossi ett värdigt avsked. Jag inbillar mig att Romafansen i detta läge knappt bekymrar sig längre huruvida det blir Champions League, Europa League, eller ingenting alls nästa säsong.

De Rossi har bara Totti före sig i antalet spelade matcher i Roma, 615 stycken i en karriär som inleddes vid elva års ålder i gulrött. Det blev bara två cuptitlar och en italiensk supercup för spelaren som inte tillhörde A-truppen när scudetton bärgades senast 2001.

Ingen vet var Roma är på väg för tillfället. Inom några veckors tid kan dagens depression bytas ut mot optimism om klubben landar ett stjärnnamn som tränare efter Ranieri. De Rossi vet mer än någon annan hur temperaturen kan skifta i Roma, men kommer inte finnas där för att tala med.

Daniele De Rossi får till slut sitt äventyr, men det blev en separation ingen ville ha.

Twitter: @ErikHadzic

Publicerad 2019-05-20 kl 10:59

Senaste tweets

Annons
ANNONS
Nästa artikel
ANNONS

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå