POPULÄRA LIGOR

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

Kulusevski på väg mot Serie A:s riktigt stora talanger

Det är ibland en gissningslek att förutspå tonåriga talangers framtidsbana, med så många spelare som aldrig infriade förväntningarna i åtanke. Med konturen runt Dejan Kulusevski börjar mer och mer falla på plats för att skapa en bild som formar Sveriges nästa stora anfallsspelare.

19-årigen är självskriven som ytter hos Serie A-åttan Parma i lagets 4-3-3-system. Han leder assistligan med fem framspelningar och klarade galant av testet på Giuseppe Meazza mot Inter i lördags. Kulusevski var åter bland Parmas framträdande spelare när gästerna fick med sig ett 2–2-resultat hem.

Inga poäng för svensken dock när Parmas Interlån Yann Karamoh gjorde säsongens första start med den äran. Tre minuter efter att Antonio Candreva gett hemmalaget ledningen i första halvlek slog Karamoh till – och fick applåder för det tjusiga skottet och valet att inte fira målet.

Fyra minuter senare agerade fransmannen framspelare till Gervinhos 2–1-mål på en omställning. Romelu Lukaku såg till att Inter fick med en poäng tidigt i andra halvlek, men Parma gjorde en stor match där Dejan Kulusevski hela tiden spelade en förgrundsroll.

Stockholmaren har uttrycksförmågan att hela tiden göra sig mottaglig för passningsläggaren, och har drivet att sätta fart mot mål när han väl får bollen. Kulusevski är ingen speedig ytter bara utan kan också spela strax bakom centerforwarden. 1,86 meter lång är han dessutom kraftfull i sättet när han bryter in från höger för att använda sin vänsterfot.

Men det som får Kulusevski att sticka ut från mängden är produktiviteten. Utöver framspelningarna har han också två mål på kontot, och snart kan landslagsledningen inte blunda för spelarens framfart.

Om utvecklingskurvan fortsätter i denna takt har vi en svensk uppe bland namn som Sandro Tonali och Nicolò Zaniolo – Serie A-löften födda kring millenniumskiftet som förväntas tillhöra världseliten under en lång tid framöver. Med Parmas skickliga anfallsspelare finns förutsättningar för Kulusevski innan han återvänder till Atalanta kommande sommar.

Konkurrenssituationen kommer se helt annorlunda ut väl i Bergamo men Kulusevski fick redan förra säsongen göra några inhopp under tränaren Gasperini. Atalantas Papu Gómez och Josip Iličić utgör vitala delar i den offensiven men båda har också passerat trettiostrecket. Atalanta tror på Dejan Kulusevski och har i svensken en kommande ersättare till någon i ovanstående duo.

DK

För Inters del var 2–2 en missräkning och en bommad chans att återta serieledningen från Juventus. Dessutom var det andra hösten i rad som en av Inters egna sänkte laget i Parmatröjan. Vänsterbacken Federico Dimarco, nu tillbaka i Milano, gjorde matchens enda mål när Parma vann för ett år sedan på Meazza.

Det var en trött insats av Inter, uppenbart slitet efter den nödvändiga segern mot Borussia Dortmund i veckan. Antonio Conte beklagade sig efteråt över att tvingas spela med samma folk i match efter match. De Vrij och Asamoah var två spelare som inte kom till start mot Parma.

Det kan tolkas som att Antonio Conte kräver aktioner under januarifönstret av Inters klubbledning. Och varför inte? Hänger Inter med Juventus så långt borde Conte få gehör för nya spelare om chansen finns till en scudetto. Efter Alexis Sánchez långtidsskada ser det tunnast ut längst fram, vilket gett 17-årige Sebastiano Esposito chansen.

Interprodukten fick debutera i Europa League under våren, ordnade en straff i första CL-inhoppet mot Dortmund, och fick till slut kliva in på San Siro när Inter jagade mål mot Parma. Med en tekniskt svår volley precis utanför stolpen var Esposito när en drömdebut i Serie A. Han kan, precis som Kulusevski, också bli något.

****

Annat från omgång nio:

Esposito är född 2002 och dagen efter fick vi Serie A:s första målskytt ur den årgången. Amed Traoré avslutade Atalantas målfest när Udinese krossades med 7–1 på hemmaplan. Luis Muriel gjorde ett hattrick, varav två på straff, och spelar galant som skadade Duván Zapatas ersättare. Muriel är vips två i skytteligan med åtta mål, inte illa för en tilltänkt roteringsspelare.

Med 28 fullträffar är Atalanta inte bara bäst i Italien gällande mål under 2019. De har slagit rekord för antalet gjorda mål vid denna tidpunkt av serien sedan trepoängssystemet infördes. Trots 1–5 mot Man City lyckades alltså tabelltrean gå plus den här veckan, och är bara tre poäng efter Juventus i toppen.

Juve kryssade nere i Lecce efter två straffmål från vartdera laget. Paulo Dybalas målform fortsätter, likaväl gör densamma hos Lecces Marco Mancosu som är uppe i fem baljor under hösten. Oroväckande för Matthijs de Ligts del är det alltjämt skakigt och mittbacken orsakade en straff för hands för andra gången i Juvetröjan.

Frågetecken hänger också över Fede Bernardeschis form efter en grov miss och det faktum att Miralem Pjanić gick ut skadad. Lecce är uppe på säker mark och firade säsongens första poäng på hemmaplan som om de slagit Juventus.

Det blev inget svenskmöte på Renato Dall’Ara i söndags. Mattias Svanberg bänkades efter två fina insatser i Bolognatröjan och Albin Ekdal åsidosattes igen när Claudio Ranieri formerade sin andra Sampdoriaelva. Ekdal gjorde ett stabilt inhopp men kunde inte hjälpa tabelljumbon undan en 1–2-förlust.

Med samma siffror förlorade Milan mot Roma och återfinns på en beklämmande tolfteplats. Den positiva inledningen under nye tränaren Stefano Pioli mot Lecce var ett minne blott när Milan återgick till det obefintliga anfallsspel som präglat säsongsinledningen.

Piolis största problem på Olimpico var dock alla individuella misstag på egen planhalva som Roma kunde utnyttja. I giallorossi har en brutal skadelista men kunde lite olikt Paulo Fonsecas Roma stänga till i försvaret.

Skadeläget har gett spelare i periferin som Javier Pastore chansen från start och argentinaren tog chansen i en roll bakom målskytten Edin Džeko. Stefano Piolis facit som tränare mot Roma förresten? Två vinster på 19 matcher.

Dzeko

Stor VAR-kontrovers på Artemio Franchi mellan Fiorentina och Lazio. Först blev gästernas Lazzari nedtacklad bakifrån i straffområdet utan att domare Guida använde videoassistans. Sedan gjorde Lazios Lukaku ner en motståndare i upptakten till lagets avgörande 1–2-mål, något som Guida frikände efter en VAR-koll och lät Ciro Immobiles tionde ligamål stå.

Anfallaren går mot en ny målsuccé men ligger faktiskt tre mål efter hans facit efter nio omgångar från 17/18, då Immobile också vann skytteligan. I röran som följde slutsignalen puttade Fiorentinas Ribéry på en av de assisterande domarna och riskerar påföljder för tilltaget.

Genoa tränades av Gian Piero Gasperini mellan 2006–2010. Klubben hann avverka sex olika tränare under de kommande tre åren innan Gasperini återvände för tre nya säsonger. Tre år senare är Genoa återigen framme vid sin sjätte tränare post-Gasp.

Och eftersom det bevisligen inte fungerar med varken progressiva namn eller tillfälliga krislösare så var det lika bra att välja ett helt oprövat kort?! Thiago Motta gjorde en säsong som spelare under Gasperini innan han flyttade och blev trippelvinnare med Inter 09/10.

Hans enda tränarerfarenhet kommer från en säsong i PSG:s U19-lag som Motta valde att lämna i somras efter bråk med sportchefen Antero Henrique. En ny lyckad trippel kan dock italo-brassen räkna hem från debuten på Genoas tränarbänk.

Brescias Sandro Tonali gjorde sitt första mål i Serie A med en inåtskruvad missil till frispark först. Sedan gjorde Thiago Motta tre byten i andra halvlek – med mål från samtliga inhoppare som resultat. Aldrig tidigare har detta hänt i Serie A.

Bland många snygga mål den matchen väljer jag Cristian Kouamés konstspark som helgens snyggaste. 37-årige Motta har materialet att styra Genoa långt ifrån den 17:e plats laget befinner sig på. Han vet också att ingen tränare går säker undan presidenten Enrico Preziosis trötta styre.

****

Omgångens elva: (4-3-3)

Sirigu (Torino)

Bani (Bologna), Fazio (Roma), Smalling (Roma), Hernandez (Milan)

Agudelo (Genoa), Scozzarella (Parma), Luis Alberto (Lazio)

Karamoh (Parma), Luis Muriel (Atalanta), Iličić (Atalanta)

****

Twitter: @ErikHadzic

 

Erik Hadzic

Atalanta är fortfarande på riktigt – och bör vaska CL

”Vi måste försöka diktera spelet så som vi alltid gör i ligan”, sa Atalantas Papu Gómez till Sky Sports inför utmaningen i Manchester. Lagkaptenen och hans medspelare var också trogna principen att vara bollförande och ständigt pressa motståndet överallt på planen.

Men konsekvenserna av att möta ett av planetens tre bästa lag kan bli brutala. Ett straffmål av den alltmer imponerande trequartistan Malinovskyi gav möjligen ett litet hopp om ett resultat från Eastlands. I själva verket var Manchester City bara i inledningen till att varva upp.

Atalantaspelarna fick se allt mindre av bollen och hängde inte med i Citys passningstempo och snabbheten hos framförallt Raheem Sterling. Tio minuter efter ledningsmålet hade Man City vänt på matchen efter två Agüeromål, innan Sterling lekte bort CL-debutanten med ett hattrick i andra halvlek.

La Dea må vara en besvikelse under hennes jungfrufärd i Champions League – men det är en charmig sådan. Jag fastnade för ett moment i 1–2-underläge där Josip Iličić ska iscensätta en kontring på högerkanten och ser en medspelare på andra sidan.

I 99 fall av hundra undviker slovenen att använda sin högerfot till varje pris och väljer att vika in med vänstern istället. Vad som fick Iličić att testa högern, och en alldeles för brant djupledspassning, denna gång är en gåta. En släng av hybris med tanke på omgivningen? Blev han inspirerad av Cityspelarnas extrema nivå?

Atalanta är sist i Grupp C och fyra poäng bakom både Dinamo Zagreb och Sjakthtar Donetsk. 0–4 i Zagreb var illavarslande men mot Sjakhtar på San Siro var Atalanta det bättre laget. Typiskt nog för en nykomling blev de straffat för individuella misstag. Den vanligtvis så pålitlige Marten De Roon stötte bort sig två gånger och vid det andra tillfället kontrade ukrainarna in avgörandet med matchens sista spark.

Antalet lag som gått vidare i Champions League efter tre inledande förluster kan räknas på ena handens fingrar. I min mening borde Atalanta bara släppa det mikroskopiska hoppet om avancemang och det alltjämt realistiska att hamna trea och gå till Europa League.

Gian Piero Gasperinis lag är fortfarande på samma höga nivå som förra säsongen vilket tredjeplatsen i Serie A är ett bevis på. Med tanke på den oklara formen och kapaciteten hos konkurrenter som Roma, Lazio, och Milan har Atalanta ett guldläge att befästa sin plats i topp-fyra även denna Serie A-upplaga.

Det vore onödigt att missa ett sådant läge på grund av tätt matchande i Europa. Atalanta har fått värdefull erfarenhet under dessa tre matcher och borde satsa allt på Serie A för att bära vidare denna och återigen vara i finrummet nästa höst.

3–0 efter första halvlek på Olimpico mot Lazio i helgen demonstrerade vilken offensiv maskin Atalanta fortfarande är. Tre insläppta efter pausen visade hur sårbar truppen kan vara med spel på flera fronter – och med Atalantahuvuden som möjligtvis började fokusera på veckomatchen lite för tidigt.

****

Lokomotiv Moskva kom till Turin med ett rövarband av spelare som blivit dissade av toppklubbar. I backlinjen styrde Vedran Ćorluka tillsammans med Benedikt Höwedes – som stod för sin bästa insats på Juventus Stadium i Lokomotivtröjan. På mitten fanns det märkliga spelarödet Krychowiak och som ensam anfallare spelade Éder, ni vet han som avgjort en EM-final för Portugal.

Interlånet João Mario flöt runt på mittfältet och ingen fattade någonting med Lokomotiv i 1–0-ledning efter en halvtimme. Paulo Dybala bestämde sig dock för att João Mario inte skulle bli matchens bästa spelare och vände med två mål inom loppet av tre minuter med kvarten kvar.

Det är en U-sväng som argentinarens höst tagit sedan flyttryktena i somras och den inledande petningen av tränare Sarri i säsongsinledningen. Helt plötsligt gör Dybala många mål och går finfint ihop med både Higuaín och Ronaldo i anfallet. Vilket sparkapital Juventus har i finessen hos Dybala om hans form kan fortsätta så här.

****

Napoli tog en blytung seger borta i Salzburg och befäster gruppledningen före Liverpool. Svårt hade Napolis försvar med kollen på den unga besten Erling Håland som gjorde två mål för Red Bull. Vid andra tillfällen räddade Alex Meret laget med en fenomenal målvaktsinsats.

Men längst fram har Napoli Dries Mertens. 25 centimeter kortare än Håland men med lika många mål och dessutom en framspelning till Lorenzo Insignes avgörande 3–2-mål. De två fullträffarna gjorde att belgaren tog sig förbi Diego Maradona i Napolis skytteliga. Imponerande av en 32-åring som sällan får de stora rubrikerna.

Det fick däremot Insigne efter petningen mot Genk i förra CL-matchen och uttalanden mot Carlo Ancelotti som förkunnade att relationen är ”udda mellan två olika personligheter”. Ancelotti valde Hirving Lozano före lagkaptenen från start innan de byttes av efter en osynlig insats av mexikanen.

Ancelotti har roterat i startelvan maximalt under hösten och tappat några onödiga poäng på vägen. Den här gången spelade Carletto korten rätt och blev omfamnad av Insigne direkt efter målet. Med fem så pass bra forwards att tillgå (Llorente hoppade in, Milik bänkades) har Napoli ett lyxproblem att hantera.

Segern gav också en signal om hur bra Napoli kan vara när det stämmer. Salzburg hade en svit på 19 raka hemmamatcher i Europa som sprack. Nu gäller det för Partenopei att ta minst en poäng på San Paolo för att hålla österrikarna på behörigt avstånd, och hitta ett sätt att stoppa Erling Braut Håland.

****

Än mer nödvändig för överlevnaden i CL var Inters seger mot Borussia Dortmund. Lautaro Martínez inledde målskyttet och tog ett nytt steg mot att bli en erkänd världsanfallare, trots en straffmiss i slutskedet. Räddningen av BvB:s Roman Bürki hjälpte inte ett blekt bortalag till kvittering då Antonio Candreva kontrade in 2–0 i den 89:e minuten. En defensiv triumf för Antonio Conte som tvingade Dortmund att spela med handbromsen i under stort sett hela matchen.

Jag vill lyfta fram en av Contes stöttepelare i försvaret. Det var Stefan de Vrijs djupledsboll som hittade Lautaro på djupet vid 1–0, precis som när mittbacken spelade fram till Lukakus mål i helgens seger mot Sassuolo. De Vrij har varit en klippa defensivt och dessutom överraskat med en uppspelsfot som är minst lika duglig som de Godín och Škriniar besitter. Serie A:s hittills bästa försvarsspelare under hösten.

****

Cmore:s expert Vicki Blommé gästar Poddario och diskuterar inledningen bland toppklubbarna i Serie A. Vi pratar också om det riktningslösa Milan, Mancinis landslagssuccé, och uppsvinget för damfotboll efter VM. Podcasten finns på iTunes och Acast.

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Kan Italien vinna EM 2020?

Italien är som andra nation efter Belgien klart för EM-slutspelet trots att tre matcher återstår av kvalet. En 2–0-vinst hemma på Olimpico i Rom fullbordar pendelrörelsen som svängt sedan förbundskaptensbytet för 1,5 år sedan. Det var då som Roberto Mancini efter några månaders letande blev klar att ersätta den för alltid brännmärkte Gian Piero Ventura.

Jag var försiktigt positiv till valet av 54-åringen men trodde inte att återuppbyggnaden efter Venturas fiasko skulle gå så här snabbt. Gli Azzurri har stormat fram i EM-kvalet och gjort 20 mål, fler än någon tidigare italiensk upplaga mäktat med efter sju matcher, samtidigt som defensiven bara släppt in tre mål.

Gli Azzurri förvandlades till I Verdi, de gröna, under gårdagskvällen när spelarna sprang ut i en läcker grön tröja som ska bli ett framtida tredjeställ. Pumatröjan är en hyllning till landets historia med renässansen och passar väldigt bra för att markera landslagets återfödelse under Mancini.

Är det något den tidigare Inter- och Man Citytränaren lyckats med är det att återskapa självförtroende i en spelargrupp dränerad på det. Mancini har fått spelarna att tro att de kan bli en kraft på planen igen och har burits fram av en ungdomlig entusiasm ledd av namn som Federico Chiesa, hans namne Bernardeschi, och Nicolò Barella.

Italien har ännu fler unga namn som bankar på antigen startelvan eller en plats i EM-truppen nästa sommar. Parallellt med detta flöde av talanger på tillväxt har Mancini hittat en offensiv 4-3-3-formation som tillåtit spelarna att hitta fler uppspelsvägar och alternativ utan att låsa sig alltför ofta.

Kan Italien, trots den enorma pricken i protokollet att inte kvalificerat sig till förra sommarens VM, redan nu vara redo att utmana om guldet i EM? Sett till ovanstående talanggeneration bör Italien vara som bäst först vid VM 2022. Men nyckelspelare som Lorenzo Insigne, Ciro Immobile, och Marco Verrati är samtliga inne i sina bästa fotbollsår, revanschsugna efter att ha upplevt italiensk fotbolls ”apokalyps” i november 2017.

Gruppmotståndet är dock ingen vidare värdemätare. Inget illa om andraplacerade Finland, men det säger något om kvalgruppen att vårt grannland kan vara på väg mot sitt första mästerskap efter sju sorger och åtta bedrövelser. Ännu mer förstärkts det av att Armenien skuggar strax bakom, före underpresterande Bosnien-Hercegovina och ett Grekland rejält på dekis.

Tittar en på mästerskapsvinnarna efter Italiens VM-guld 2006 sticker finns två gemensamma nämnare. Antigen att de har en generation som peakar och/eller det bästa spelarmaterialet. Undantaget är Portugal i senaste EM som vann tack vare den kollektiv styrkan och en viss superstjärna längst fram.

Några sådana har inte Italiens landslag och får sälla sig bland utmanarna strax bakom de absoluta favoriterna nästa sommar. Men landslagsfotbollen har blivit jämnare, inte minst i toppskiktet, och vågen av självförtroende som Mancini boys rider på kan ta Azzurri långt.

Kvalsegern innebär dessutom att landslaget får spela samtliga gruppspelsmatcher på Stadio Olimpico i sommar. Roberto Mancini drömmer om ett Italien som ger folket nya Notti Magiche, magiska nätter, trettio år efter att Rom senast stod värd för mästerskapsmatcher i fotboll. Han vet åtminstone att landslaget kommer få slå ur underläge, något som alltid passat Italien bäst och ett beprövat recept på framgång.

****

I veckans Poddario snackar jag och SvenskaFans Johan Stistrup ner Juventus vinst mot Inter. Vi diskuterar Stefano Pioli, Gagliolos uttagning och Svanbergs comeback, och undrar om Atalanta ska prioritera bort Champions League? Det och annat på podden som finns på iTunes och Acast.

****

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Milan avsätter tränaren, men vem ger ledningen en spark?

Det blev aldrig bra med Marco Giampolo i Milan. Det blev värre än någon kunde anat. Efter bara 111 dagar på tränarposten sparkas 51-åringen, och går till historien som den mest kortlivade Milantränaren någonsin.

Det sterila anfallsspelet under Gennaro Gattusos 1,5 år vid rodret förbättrades inte på något sätt med sommarrekryteringen. Fyra förluster på sju matcher mot överkomligt motstånd är en sak. Men bara sex mål under säsongsinledningen, varav tre från straffpunkten, talar sitt tydliga språk.

Marco Giampaolo var en chansning. En tränare som under tre säsonger etablerade Sampdoria på den övre halvan och fick laget att spela attraktiv fotboll. För det belönades han med ett storklubbsjobb, som alltid skulle kräva en stor dos med tålamod.

Giampaolos 4-3-1-2-system övergavs efter bara en match. Tränaren gick tillbaka till Gattusos 4-3-3 för att ”det passade spelartruppen bättre”. Någon antydan till förbättring skymtades inte men alla visste det att skulle behövas tid för tränaren att implementera sin spelfilosofi.

En verbal avrättning av ett San Siro frustande av ilska efter 1–3-förlusten mot Fiorentina förra helgen indikerade ändå att Giampaolo levde på lånad tid. En 2–1-seger borta mot lika krisande Genoa i lördags hjälpte inte tränaren. Sedan scudettovinnaren Max Allegri sparkades i januari 2014 ska Milan anställa sin nionde tränare.

När en klubb blivit ett sådant haveri, på den sportsliga såväl som ekonomiska sidan under dessa år, avgörs resultaten inte bara av tränarens kompetens. Det är ett sjukdomstillstånd som spridit sig flera nivåer och som inte försvinner bara för det klipps bort grenar på vissa icke-fungerande områden.

Till många Milanfans glädje anställdes klubblegendarerna Zvonomir Boban och Paolo Maldini i nya klubbdirektörsroller några dagar innan Giampaolos tillträde. Men duon har tillsammans med sportchefen Ricky Massara visat att deras fotbollskunskap inte täcker upp bristen på erfarenhet runt sportsliga beslut.

Varför köpte Milan inte en trequartista i somras, den för Giampaolo så fundamentala positionen strax bakom anfallsparet? Tränaren avvisade tidigt tanken om Suso där och Lucas Paquetà beskrevs som för taktiskt begränsad. Väntade klubben på att Giacomo Bonaventura, nyss tillbaka efter långtidsskada, skulle fylla hålet i startelvan?

Parallellt med denna svaga sportsliga ledning råder osäkerhet kring vilken riktning ägarna i Elliott Management vill ta klubben. Amerikanerna har talat om ett Milan som inte längre köper dyra stjärnor, utan yngre och formbara spelare som kan säljas vidare med vinst.

Tydligt är att klubbens ökenvandring utan titlar och Champions League-deltagande inte skymtar någon ände. I en intervju med Financial Times säger Paolo Maldini ”att inget lag vunnit CL med bara unga spelare”. Samtidigt säger Boban att ”de drömmer om resultat redan imorgon” men att Elliott följer en annan vision.

Till samma tidning beskriver en källa nära klubbledningen paradoxen mellan att anställa traditionella fotbollsmän som Maldini och Boban, och låta mer ”Moneyball”-influerade statistiker arbeta under dem i hopp om att hitta talanger den vägen.

Som ny tränare väljer Milan den 53-årige Stefano Pioli med sejourer i Lazio, Inter och Fiorentina de senaste säsongerna. Om Giampaolo var ett osäkert men intressant tränarkort finns det nästan ingenting som exalterar med Piolis namn. Inte minst för att han är en uttalad interista.

Stefano Pioli avgick självmant i våras från Fiorentina efter oenigheter med klubbledningen. Fallet i Florens handlar till Piolis försvar inte bara om det sportsliga. Fiorentina var en klubb i andnöd och till salu av Della Valle-bröderna, med andra ord en miljö som inte är hälsosam för sportsliga prestationer.

Men Pioli inledde bra även i Inter 2016/17 för att sedan dippa kraftigt innan sparken kom, precis som hans andra säsong i Lazio var betydligt sämre än den första. Pioli är en också budgetlösning som andas kortsiktighet.

Tränaren uppges få en miljon euro i lön som kan höjas med 500 000 nästa säsong. Åtta klubbar i Serie A betalar idag ut mer till sina tränare än Milan, samtidigt som i rossoneri brottas med den fjärde högsta lönebudgeten.

Milans Vd Ivan Gazidis, förra året rekryterad från samma post i Arsenal, säger till Financial Times att fotboll ”inte är en intellektuellt utmanande business utan emotionellt krävande”.

”Egentligen handlar den om en grupp 23-åriga miljonärer som sparkar en boll, och får miljoner av människor runt om i världen att investera sin självkänsla i spelarnas förmåga att göra detta bra”, säger den Sydafrikafödde Gazidis.

Det låter väldigt mycket som en person som spenderat många år i Arsenal, en annan klubb som likt Milan underpresterar sett till både lönebudget och självbild. Det verkar inte som att Gazidis vet hur han ska vägleda fansen ut ur mörkret här heller.

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Pånyttfödd Higuaín markerar Juves distans till Inter

Gonzalo Higuaín återvände föga saknad till Juventus efter en misslyckad utlåningsejour 2018/19 i både Milan och Chelsea. Under sommaren liknade hans roll i Juve en bricka i ett mercatopussel mer än någon som skulle påverka de vitsvartas säsong i någon rikting.

31-åringen (och hans lön) var inte tillräckligt attraktiv för klubbar på Juventus nivå, men sågs som en passagerare i trupp fylld till bredden av talang och spets. Men både han och den ivrigt ryktade landsmannen Paulo Dybala blev kvar och visade prov på ett fruktsamt samarbete under inledningen.

Dybalas inledande petning profiterade Higuaín på och visade sin tidigare tränare Maurizio Sarri att forwarden alltjämt var att lita på som målgörare. Under veckorna som gått har Sarri bit för bit fått igång sin passningsmaskin och fått det bevisat att de två argentinarna kan växelverka i ett anfall med den givne Cristiano Ronaldo.

Den här veckan tillhörde Gonzalo Higuaín dock. I tisdags var det han som öppnade målskyttet mot Bayer Leverkusen efter en jämn inledning i Champions League-mötet. Ikväll ersatte han en bortkommen Federico Bernardeschi med halvtimmen kvar. När Derby d’Italia var summerat hade Higuaín avgjort mot Inter för andra året i Juventus färger.

Det var Dybala, matchens spelare, som gav Juve en tidig ledning och förstärkte den egna statusen ytterligare efter de inledande veckorna i periferin. Inter bet tillbaka. Mathijs de Ligt hårda inskolningsperiod fortsätter och mittbacken orsakade en straff när armen stod rätt ut på ett inlägg. Lautaro Martínez med kvitteringen efter 18 minuter och Inter var väl så bra med.

Precis som mot Barcelona i veckan klarade Inter att möta en pressande motståndare och spela bollen förbi upp på offensiv planhalva. Men en av nycklarna till det egna bolltempot gick sönder efter halvtimmen. Den så formstarke Stefano Sensi fick inte mäta sig med seriens bästa lag under en hel match.

Matías Vecino ersatte och bidrog med sina styrkor genom att ofta komma till avslutslägen i straffområdet och hota med djupledslöpningar. Uruguayanen är dock inte en mittfältare som låter laget andas som Sensi och uppenbar blev den senares betydelse när Inter tappade kontrollen över mittfältet.

Juventus tog över och Ronaldo såg ut att ha en sådan match där portugisen själv bestämde för att visa sig bli skillnaden lagen mellan. Men ribban stod i vägen och Ronaldo fick ett mål bortdömt för offside i första. Juventus räddare skulle istället bli Higuaín när han tio minuter innan slutet avgjorde behärskat efter att Ronaldo och inbytte Bentancur kombinerat fram bollen till argentinaren i avslutsläge.

Efter en kritiserad inledning har Maurizio Sarri med denna styrkedemonstration visat att hans Juventusbygge är på rätt kurs. 60-åringen hälsade hjärtligt på Antonio Conte innan matchen trots de båda tränarnas snåriga historia tillsammans.

Sarri som Contes efterträdare i Chelsea förra sommaren, men även i Serie B- klubben Arezzo 2006/2007, där Sarri efter några månader fick sparken och ersattes av just Conte. Juventustränaren vann den här säsongens första duell övertygande och hans lag markerar distansen som råder mellan klubbarna men som inte visar sig i tabellen ännu.

Contes Inter gör en bra match men tränaren tvingas erkänna efteråt att motståndaren är av ”en annan kategori”. Laget blir försvagat när en nyckelfigur faller bort medan Juventus kastar in matchvinnare från avbytarbänken. För att Inter ska upp på samma nivå måste en som Romelu Lukaku höja sig, efter en inledning där han gjort sina mål men inte haft den avgörande finishen på anfallet som Lautaro haft.

Ett gap som minskat och skulle tillåta Inter att utmana om scudetton undrade många inför? En triumferande Sarri kunde istället konstatera att ”ni inte sett det bästa än” av Juventus. För Inters del kan de vara glada att de har ex-juventinon Conte som tränare. Med någon coach vid rodret skulle det ses som övermäktig uppgift att överbrygga avståndet till Juventus redan i år.

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Senaste tweets

ANNONS
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
NYHETLigor & turneringar
NYHETBloggar & poddat
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto