POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

Hjälper Zlatan Milan upp på hans nivå – eller dras han ner?

Han är tillbaka. Symbolen för Milans senaste storhetsperiod – och personen vars avsked därifrån också blev början på förfallet. Det har varit ett eländigt 2010-tal för Milan efter sommardagarna 2012 när klubben gjorde sig av både Zlatan Ibrahimović och Thiago Silva.

Zlatan har ouppklarade affärer med Milan och planerar att vägleda klubben in i ett 20-tal som ser mycket grumligt ut ur rödsvart synvinkel. Hur mycket kan den store svensken hjälpa giganten att kravla sig upp från elfteplatsen och de åtta poäng Milan ligger från Europaplatserna?

Det är svårbedömt med Zlatans exil i USA i åtanke. Han har gjort drömmål i ett medelmåttigt LA Galaxy och är bevisligen i fysiskt praktslag vid 38 års ålder. Han är van vid försvarsspelet i Serie A och inget kommer komma som en överraskning.

Hur mycket han kan påverka ett dysfunktionellt Milan återstår att se. I rossoneri sätter stort hopp till återvändaren och går ifrån tanken att värva ungt, billigt, och formbart, som klubben yttrade tidigare under året.

Det kan mycket väl gå vägen, jag tror det gör det, allt annat vore att Milan fortsätter vidare i spiralen av misslyckanden. Men den här gången har Zlatan varken en mästartränare eller någon ung och spännande vid rodret.

54-årige Stefano Pioli håller på och bevisar att han är värd chanser i klubbar som vill utmana toppskiktet. Han har fått någorlunda ordning på laget efter den vansinnigt svaga inledningen med Marco Giampaolo.

Men 0–5 borta mot Atalanta senast var en symbolisk avslutning på hela klubbens årtionde. Här finns enormt mycket att förbättra fortfarande och Zlatan kommer få mandat att vara den ledande rösten i ett omklädningsrum dränerat på självtroende.

Maximerar Zlatan sin omgivning kanske han till och med kan få ordning på Krzysztof Piątek – köpt för 38 miljoner euro i januari och bara levererat åtta mål efter februari, och den unge men bångstyrige Rafael Leão.

Mer än något annat är det fantastiskt roligt att Zlatan ansluter till ett gäng svenska spelare som börjar visa framfötterna i Serie A. Zlatan är otroligt uppskattad i Italien och kommer behandlas med den största av respekt från motståndare, fans, och media.

Övergången till Barcelona för snart ett decennium sedan var massiv på alla sätt. Men det fanns något speciellt i beslutet att återvända till Serie A efter bara ett år för att representera den klubb som bara har Real Madrid som övermän i antalet europeiska mästartitlar. Där och då kändes det som att han klättrade rekordsnabbt upp på den högsta toppen igen efter fallet i Katalonien.

Zlatan är tillbaka i Milano för att skriva nya historier med ett svårare utgångsläge än någonsin tidigare. Oddsen är trots allt ganska bra. Skulle han av någon anledning inte uppnå sina egna högt ställda krav är det säkerligen inte han som får skulden.

Zlatan har gått med på att kasta ut en livboj till klubben som håller näsan precis ovanför ytan. Som vi redan vet är Zlatans överarmar mer lämpad än någon annans att håva in den i säkerhet.

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Höstens elva i Serie A

Formation är ett 3-4-3 och statistiken gäller bara för Serie A.

Målvakt

Samir Handanović, Inter, 17 matcher/7 hållna nolllor, snittbetyg i Gazzetta dello Sport: 6,37

10-talets andra halva har utvecklats till en kamp mellan slovenen Handanović och polacken Szczęsny om epitetet Serie A:s bästa målvakt. De som tidigare var misstagsbenägna och lite fladdriga målvakter har utvecklats till skottstoppare i världsklass där tabbar är ytterst sällsynta.

Just förmågan att inte bjuda på något väger över till Intermålisens fördel den här gången. Szczęsny stod för ett par ovanligt osäkra ingripanden i säsongsinledningen medan den sex år äldre Handanović fortsatte sitt strålande 2019. Vårens scudettokamp får ytterligare en krydda i och med denna målvaktsduell.


Försvarare

Leonardo Bonucci, Juventus, 17 matcher/3 mål/0 assist, 6,35

Omedelbart i säsongsstarten fick Leo Bonucci äran att ta Matthijs de Ligt i handen och leda honom till vitsvart säkerhet efter kapten Chiellinis korsbandsskada. Ofrivilligt hamnade därmed 32-åringen i rampljuset åter efter två mediokra säsonger i Milan och Juve.

Bonucci har tagit ansvaret på bästa sätt och gjort att Juventus inte saknar Chiellini så mycket som de kanske borde. Bianconeri är förberedda på en framtid utan den senare och Bonucci visar att han alltjämt går att lita på.

Bonucci

Chris Smalling, Roma, 12/2/1, 6,70

I min värld rådde tvivel att den tidigare landslagsmannen för England skulle kunna göra sitt dagsverke även i Roma. Men så här bra, så snabbt? Smalling har bildat ett svårforcerat mittlås med unge Gianluca Mancini och fasat ut den tidigare ledare Fazio.

17 mål bakåt betyder att endast Lazio och Inter släppt in färre mål i Serie A. Detta med offensivprofeten Paulo Fonseca som ny tränare. Vågar Smalling gå ur konfortzonen och lämna Man United i sommar?

Stefan de Vrij, Inter, 15/1/3, 6,43

I avseendet insläppta mål är Inter bäst med 14 på 17 Serie A-matcher. Föga förvånade med tanke på supertrion som står framför Handanović. Men det har inte fungerat perfekt. Diego Godín har stundtals sett trög ut och Milan Škrinars uppspelsfot lider av att spela ute till vänster i backlinjen.

Stefan de Vrij har däremot inte gjort någon besviken. 27-åringen har förutom sina defensiva kvalitéer även varit viktig i passningsspelet när Inters vägar framåt varit blockerade. Ligans klart bästa nederländare, än så länge.


Mittfältare

Radja Nainggolan, Cagliari, 14/4/4, 6,60

Belgaren har blivit precis det lyft som Cagliari önskade inför återkomsten, och mer därtill. I en fri roll framför tremannamittfältet har Nainggolan rivit, slitit, spelat fram, och bombat in distansskott. Det är så uppenbart att 31-åringen är harmonisk igen efter den struliga avslutningen i Roma och det skadeförföljda året i Inter. Ledare.

Luis Alberto, Lazio, 16/3/12, 6,75

Spanjoren spelar sin livs fotboll och har en förkrossande ledning i assistligan före Kuluševski och Romas Pellegrini. 27-åringen är en stor anledning till att i laziali drömmer om Champions League-spel och att kanske blanda sig i titelstriden för första gången på evigheter.

Så länge Luis Alberto spelar på den här höga nivån är inget orealistiskt. En upprättelse för spelfördelaren som ansågs vara för vek fysiskt efter övergången till Liverpool 2013. Luis Alberto visste nog även då att bollbegåvningen i slutändan skulle trumfa.

LA

Marcelo Brozović, Inter, 16/2/3, 6,40

Drar sedan tidigare ett viktigt defensivt lass men har under perioder fått avlastning i spelfördelandet på Intermittfältet av Sensi och Barella. När de varit skadade har ansvaret fallit på kroaten som klarat den offensiva biten lika galant.

Brozović är fundamental för Inters spel i båda riktningarna och ojämnheten från tidigare år är ett minne blott. Brozović är numera en modern innermittfältare i världsklass.

Dejan Kuluševski, Parma, 17/4/7, 6,47

Siffrorna ovan visar att den svenske yttermittfältaren förtjänar en plats i höstens elva. Genombrottet har varit brutalt och 19-åringen har inte stannat av på takten någon gång. Finns det anledning att tro det? Inte om en ser till mognaden, blicken, och den fysiska styrkan hos Kuluševski.

Det verkar också Atalantas president Percassi inse, och vart hans egen klubb befinner sig i näringskedjan. Svensksensationen är en bra vår ifrån ett kontrakt med en riktig storklubb.


Anfallare

Paulo Dybala, Juventus, 15/5/3, 6,96

Argentinaren började säsongen på bänken men avslutade hösten som Juventus viktigaste offensiva spelare. Det är Dybala som gång på gång löst upp trådarna framåt under några månader med ovanligt många uddamålssegrar för Juventus.

Maurizio Sarri står fortfarande i valet och kvalet med sina tre stjärnanfallare. Ibland får Gonzalo Higuaín stryka på foten, några gånger har det hänt Dybala. Lösningen på senare tid har blivit att spela båda två tillsammans med Ronaldo. För Sarris egen skull borde 26-årige Dybala prioriteras ännu högre.

Ciro Immobile, Lazio, 16/17/5, 6,78

En sensationell formtopp för en anfallare van vid att göra många mål. 28-åringen har förutom de sylvassa avsluten också utvecklats som fotbollsspelare och är inte bara användbar i straffområdet längre.

Samspelet med illern Joaquín Correa är ett av Serie A:s mest fruktbara, precis som Immobiles partnerskap med den mer fysiske Felipe Caicedo. Det slutgiltiga erkännandet som en världsanfallare närmar sig.

Lautaro Martínez, Inter, 16/8/3, 6,40

Romelu Lukaku må ha gjort fler mål. Men hans anfallskompis Lautaro är den som betytt allra mest för Inter i och kring straffområdet. 21-åringen flyter förbi motståndarna med sin låga tyngdpunkt, ser klart skarpare ut än under debutåret, och har förmågan att vara avgörande oavsett vilken motståndaren är.

”La-Lu” är ett samarbete som kan växa ytterligare. Men Lautaro är med stormsteg på väg att rankas bland världens tio bästa anfallare.

Lautaro

****

Avbytare

Wojciech Szczęsny, MV, Juventus, 10/4, 6,65

Francesco Acerbi, MB, Lazio, 16/1/1, 6,28

Theo Hernández, YB, Milan, 13/4/1, 6,34

Robin Gosens, YM, Atalanta, 14/4/3, 6,32

Lorenzo Pellegrini, CM, Roma, 11/1/7, 6,45

João Pedro, ANF, Cagliari 17/11/1, 6,58

Romelu Lukaku, ANF, Inter, 17/12/1, 6,50

****

Tränare

Simone Inzaghi, 43 år, Lazio

Inzaghi den yngre avslutar året med att vinna två gånger om mot Juventus med 3-1. Matchcoachningen mot de bästa har till slut gett resultat, samtidigt som han motiverat spelare med ett mindre lyckat fjolår att hitta deras högstanivå igen.

Var ligger Simone Inzaghis ribba? Våren kommer ge en fingervisning när Lazio kan lägga allt krut på Serie A och Coppa Italia. Mycket talar för att Inzaghi fått ihop enheten som tar Lazio tillbaka till Champions League med förhållandevis begränsade resurser.

Twitter: @ErikHadzic

 

 

 

Erik Hadzic

Topp 15: Säsongens största överraskningar

Varje säsong är det ett gäng mer eller mindre bekanta ansikten som väcker uppmärksamhet med sina prestationer på planen. Vad som är en överraskning är en högst personlig fråga och jag kan bara utgå ifrån mitt perspektiv. Här är 15 spelare jag inte förväntade mig några huvudroller från innan säsongsstarten.

15. Manolo Gabbiadini, Sampdoria, 13 matcher/4 mål/2 assist, snittbetyg i Gazzetta dello Sport: 6,27/10

Går 28-åringen mot en ny vår i Italien? Det är inte förvånande att Gabbiadini gör mål då och då, fast han egentligen inte varit ordinarie. Men det är något med den hårdskjutande anfallaren som får en att tro att Gabbiadini kan hitta ”zonen” igen.

Han har inte bara tangerat sin poängstatistik från vårsäsongens comeback till Serie A. Gabbiadini har också hittat flärden i spelet och får frisparksmål från distans att se enkla ut med sin vänsterfot. Verkar trivas bättre under Claudio Ranieri och får en större betydelse när kapten Quagliarellas målstim fått ett dramatiskt stopp.

14. Dalbert, Fiorentina, 15/0/5, 5,73

På två säsonger blev det bara 26 matcher i Inter där brassen ibland var tredje- eller fjärdealternativ på vänsterbacken. Inter gjorde ett byte och fick in Cristian Biraghi medan Dalbert lånades ut till Fiorentina. Milanoklubben är inte någon självklar vinnare i dealen än.

Dalbert får spela från start i vecka efter vecka och börjar hitta tillbaka till formen han hade i Nice. Inte någon fulländad vänsterytter på något sätt men 26-åringen har åtminstone fått självförtroendet tillbaka i Florens.

13. Marco Mancosu, Lecce, 12/5/0, 6,12

31-åringen är en mittfältare som tagit den långa vägen genom seriesystemet. Mancosu var på ständigt på lån från hemstadens Cagliari och kom till Lecce för tre år sedan från en konkurrent i Serie C.

”Det var fram tills några år sedan otänkbart att få möta Cagliari i en seriematch”, sa Leccekaptenen inför lagens möte för fyra omgångar sedan. Mancosu får vänta ytterligare eftersom en muskelskada höll honom borta från den och matcherna som följde. Lecce saknar sin ledare och straffskytt (fyra mål från elva meter hittills).

Mancosu

12. Darko Lazović, Hellas Verona, 16/1/1, 6,28

29-åringen förde en ganska anonym tillvaro under fyra säsonger i Genoa. Sedan flytten till Verona i somras är serben en av flera spelare som maximerat potentialen under tränaren Ivan Jurićs offensiva spelfilosofi.

Yttern har ofta en fot med i Hellas snabba attacker även om poängen kan bli ännu fler. Lazović är annars känd för att ha fått en bengal kastad på ryggen av de egna Röda Stjärnan-fansen under ett Belgradderby – och vandrat vidare obemärkt.

11. Franck Ribéry, Fiorentina, 11/2/2, 6,50

Efter den otroligt fina inledningen – där 36-åringen var en seriens bästa spelare, blev knuffen på en assisterande domare efter 1–2-förlusten mot Lazio ödesdiger för resten av hösten. Ribéry stängdes av tre matcher, var tillbaka när Viola förlorade mot två nykomlingar och skadade ankeln.

En operation tvingar nu fransmannen att vara borta cirka tio veckor och sedan domarknuffen har Fiorentina bara tagit fem poäng. Det säger något om effekten som Ribéry ganska omedelbart hade på La Viola. En effekt som åtminstone jag inte trodde skulle bli så omfattande.

10. Filippo Falco, Lecce, 12/2/2, 6,25

Ännu en Leccespelare med en brokig karriär full av utlåningar bakom sig. 27-åringen tog aldrig en plats i Lecce under årtiondets början utan hakade först på under förra säsongens segertåg i andradivisionen.

Falco har behållit sin ordinarie roll även i Serie A och kanske kan uppfylla potentialen som Lecce såg tidigt. En avig och svårfångad offensiv spelare som fick smeknamnet ”Salentos Messi” efter ett solomål som tonåring.

9. Fabio Pisacane, Cagliari, 15/1/0, 6,06

Mittbacken blev globalt känd som den första vinnaren av The Guardians pris ”Footballer of the Year” 2016. Pisacane besegrade en svår sjukdom som barn och blev professionell fotbollsspelare mot alla odds.

33-åringen har klamrat sig fast i eliten sedan dess och spelar för ett lag som ligger på Europa League-plats. Pisacane gör sin bästa säsong i karriären med Ragnar Klavan bredvid sig, en annan mittback som återupprättat sitt rykte efter Liverpoolåren. Otrolig kämpe.

8. Robin Olsen, Cagliari, 12 matcher/3 hållna nollor, 6,33

Efter förra säsongens fadäs i Roma var det inte självklart att Olsen skulle utmärka sig i ett mittenlag i Serie A. Cagliari har ankrat vid Europaplats och svensken längst bak i båten har en stor del i överraskningslagets framgångar.

Olsen har tagit lärdom från debutsäsongen och utstrålar en annan sorts pondus och självsäkerhet i Cagliari. Det återstår ännu en match av 29-åringens avstängning och under tiden har tredjekeepern Rafael släppt in sju mål. Efter nyår väntar sedan den spännande kampen om förstatröjan mellan svensken och axelopererade Alessio Cragno.

7. Dušan Vlahović, Fiorentina, 12/3/0, 5,86

Det ser inte alltid smidigt ut och visst har Dušan Vlahović bränt en hel del målchanser under hösten. Men, Vlahović är bara 19 år och åtnjuter större förtroende (och mål) än Kevin-Prince Boateng i Fiorentinas anfall.

Den bestämda rusningen före Milan Škriniar och skottet som sedan följde mot Inter förra helgen avslöjade en del av serbens potential. Vlahović blev som 16-åring Partizan Belgrads yngsta målskytt och debutant, och är nästa stjärnskott ut klubbens fantastiska akademi.

6. Miguel Veloso, Hellas Verona, 13/2/3, 6,42

Portugisen tillhörde Genoa under tre vändor där förra säsongens sejour blev den klart mest misslyckade. Vad skulle han som 33-åring tillföra i Hellas Verona egentligen? En hel del, visade det sig.

Miguel Veloso har blivit precis det bolltrygga ankaret som en nykomling behöver. Någon tempostark spelare har Veloso aldrig varit, men vänsterfotens frisparkar och framspelningar håller precis lika hög klass som tidigare.

Veloso

5. Alessandro Bastoni, Inter, 7/0/0, 6,14

Diego Godíns tröga höst har gett Antonio Conte en anledning att spela 20-årige Bastoni till vänster i Inters trebackslinje. Bastoni visade redan förra säsongen vad han gick för i Parma och utvecklingen går fort.

Bastoni erbjuder en uppspelsfot precis som Godín men har fördelen att vara den enda vänsterfotade bland lagets mittbackar. Förtroendet från Conte är stort och en startplats i Inter kan bli verklighet 2020 för Atalantaprodukten Bastoni.

4. Gaetano Castrovilli, Fiorentina, 15/3/2, 6,20

Vilken höst Castrovilli haft! Den flyfotade mittfältaren var tillbaka i Viola efter två säsonger i Serie B-klubben Cremonese och satte omedelbart avtryck i Vincenzo Montellas 3-5-2. 22-åringens succé har till och med tagit honom till A-landslaget där han fick debutera i EM-kvalet förra månaden.

Fiorentina var heller inte sen med att skriva ett nytt och förbättrat kontrakt under hösten. Castrovilli har Kaká som idol och visst finns förmågan att dribbla och vrida i hög fart även hos italienaren.

3. João Pedro, Cagliari, 16/10/1, 6,59

Brassen var i Sverige mest förknippad med en bollincident som involverade en viss kvällstidningsjournalist och poddare. Nu börjar dock João Pedros namn väcka helt andra associationer. Som att han ligger på en delad andraplats i skytteligan tillsammans med Ronaldo och Lukaku.

Förvandlingen sedan förra säsongen är närmast sensationell. 27-åringen som var en ettrig och jobbig anfallare att möta har blivit en referenspunkt och målmaskin. João Pedro är numera Cagliaris talisman i anfallet och den som visar vägen med sin uppoffrande stil. Vem såg detta komma?

JoPedro

2. Dejan Kulusevski, Parma, 16/4/6, 6,46

Det mesta har redan skrivits om 19-åringens framfart i Parma. Den svenske yttermittfältaren gör saker i klass med seriens allra bästa spelare och sägs intressera självaste Inter och Juventus.

Turerna kommer bli åtskilliga under januari när intressenterna är många, Parma vill behålla, och Atalanta få så mycket pengar som det går i sommar. En försäljning verkar i nuläget oundviklig. Under tiden kan vi bara hoppas att Kulusevski behåller fötterna på jorden och inte drivs med i alla spekulationer.

1: Stefano Sensi, Inter, 7/3/4, 7,07

Visst sågs Stefano Sensi som en stor talang när han kom fram i Serie B-klubben Cesena för några år sedan. Men efter ett sent genombrott i Sassuolo trodde väldigt få att 24-åringen skulle få den här betydelsen i Inter.

Sensis dynamiska mittfältsstil har varit vital för Contes spelsystem. Mittfältaren bryter linjerna, är otroligt säker med bollen, och producerar poäng längre fram i planen. Inter inledde med sex raka segrar när Sensi skadade en lårmuskel mot Juventus och tvingades utgå.

Där kom lagets enda förlust hittills och Inter har med andra, inte lika fullgoda alternativ ändå orkat hänga kvar vid serieledningen. Stefano Sensi beräknas vara skadefri efter nyår och hans närvaro kommer vara helt avgörande för Inters chanser till en efterlängtad scudetto.

Twitter: @ErikHadzic

 

Erik Hadzic

Gattuso kan bli Napolis egen Steve Bruce

Aurelio De Laurentiis och Carlo Ancelotti stod med ryggarna mot varandra och höll sina upp händer som pistoler när tränarlegendaren presenterades i Napoli förra sommaren. Filmmogulen tillika Napolipresidenten De Laurentiis kunde stoltsera med ett namn i James Bond-klassen och Napoli utmanade Juventus efter tre succéår med Maurizio Sarri.

18 månader senare är det mesta raserat. Relationen mellan president och tränare är inte densamma efter turbulensen i Napolis höst, med spelarmyteri, återkommande träningsläger, tjuriga stjärnor, och framförallt skrala resultat.

Det är så pass illa att De Laurentiis väljer att göra sig av med Ancelotti. På något sätt är det typiskt för Napoli att de sparkar tränaren samma kväll som de avancerar från gruppspelet i Champions League, obesegrat för första gången och med den största siffermarginalen de haft en i CL-match efter 4–0 mot Genk.

De är sällan alla stjärnor står rätt i Neapel. När Ancelotti kom tvåa med laget förra säsongen var folk inte nöjda med den ökade distansen till Juventus och en brist på sportslig satsning från ledningshåll. Nu går de vidare från en grupp med Liverpool och Red Bull Salzburg – och väljer att avhyvla tränaren.

De Laurentiis behövde en ny stjärna till produktionen. De Laurentiis ringde då… ”Ringhio” Starr. Jo, det var presidenten själv som myntade smeknamnet under Gennaro Gattusos första presskonferens som Napolitränare igår kväll.

Gattuso är en smart person. Han hade duckat det lediga tränarjobbet i Udinese förra månaden, och valt bort krisen hos båda Genuaklubbarna när de letade nytt under hösten. Den eldige kalabrierns kyla betalade sig och han fick äran att ersätta mentorn och vännen Ancelotti på dennes tidigare post. 41-åringen såg ut att vara på bra humör och skämtade om klubbens dogmatiska syn på bildrättigheter vid kontraktsförhandlingar.

”Det blev väldigt lite prat om pengar. Kanske för att jag inte behöver förhandla mycket om bildrättigheter, eftersom jag är ful, skäggig, halvt gråhårig nu, jag vet inte”, sa Gattuso under presentationen.

Den spontana känslan är att Napoli gör ett obegripligt beslut som tar en tränare med Gattusos bristande meriter när de klättrat upp på en position tillräckligt höga för att anställa tidigare CL-vinnare (Ancelotti, Benítez) och blivande Juventustränare (Sarri).

Milan är Gennaro Gattusos hittills mest lyckade tränaruppdrag och han kan alltid peka på att Rossoneri var en poäng ifrån CL-plats i förra säsongen. Milan under Gattuso handlade om en väloljad defensiv maskin men också ett fantasilöst anfallsspel som sminkades över av Krzysztof Piąteks hysteriska effektivitet under årets första månader.

Vad kan Gattuso egentligen utveckla vidare i Napoli? Om vi pratar om laget som en demontering efter Sarri så accelererade denna process under hösten med Ancelotti. Napoli spelade fram tills spelarmyteriet förra månaden en ganska bra fotboll.

Men i takt med att lagmoralen sjönk så krackelerade försvarsspelet och Ancelotti verkade också tappa omklädningsrummet och förtroendet från rebelledare som Allan och lagkaptenen Insigne. Napoli ligger sjua i Serie A, åtta poäng bakom toppfyran och har pinsamma sju raka utan seger.

Denna pågående nedmontering riskerar därmed att få en ny spottkopp i Gattuso. Tränarvalet är så ologiskt att jag undrar om det inte blir en tvärtom-effekt eftersom i princip ingen är nöjd med utnämningen. Gattuso kan därför i bästa fall bli Napolis egen Steve Bruce.

När Newcastle United valde ny tränare i somras drevs fansen till vansinne efter att Bruces namn offentliggjordes. Det sågs som ett oambitiöst val då. Men här står Steve Bruce idag, med sitt lag på övre halvan och minst bollinnehav av alla i Premier League, och talar om disciplin och attityd som nycklar för att vinna matcher.

Det låter som de orden hade kunnat komma från Gennaro Gattuso också, för att skapa en oortodox beröringspunkt mellan de båda. Till den förre mittfältarens försvar så hade Napoli få bra tränarnamn att välja bland under julhandeln.

Gattuso kommer säkert styra upp försvaret där konstellationen Manolos-Koulibaly inte fungerat. Och ja, spelarna kommer börja springa igen så fort Gattuso skingrat deras tankar om höga böter efter myteriet.

Gennaro Gattuso har aldrig heller haft så här bra spelare till sitt förfogande tidigare. Han vägrar dock se sig som en interimlösning och det framgår inte om kontraktet är på sex månader eller 18. Det spelar egentligen ingen roll.

Så fort Napoli får chansen att ta en större tränare kommer det vara färdigtrummat för Ringhio. Gennaro Gattuso tar över ett kantrat skepp, ensam och utan supporterskarans stöd (eller närvaro), men med sin rösts övertygelse. Han har haft sämre odds i karriären än så.

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Den här säsongen händer det för Lazio

En efter en bockar Simone Inzaghi av demonerna som tidigare hindrat hans Lazio från att ta det sista steget. Hösten 2017 sabbade Inzaghi Juventus två år långa förlustfria svit på hemmaplan utan att det i slutändan skulle ge något annat än en Europa League-plats. Nu, med ledarna i både skytte- och assistligan i laget kan det vara dags för Lazio.

3–1-segern mot Juventus igår markerade slutet på 16 år av vinstlösa matcher på Olimpico mot vitsvart. Ett Olimpico som mötte upp entusiasmen hos hemmahjältarna i finaste skrud med runt 60 000 på plats. Och Simone Inzaghi fick stå som segrare mot Maurizio Sarri för första gången i tränarkarriären.

Matchen hade ändå inte behövt innebära Sarris första förlust som Juventustränare. Jag tänker på Luiz Felipes dobbsatsning i första halvlek som inte ens gav frispark, och minns när Thomas Strakosha skänkte bollen till Paulo Dybalas fötter och tvingas rädda upp sitt misstag vid ställningen 1–1.

Sarri fick några positiva signaler som Rodrigos Bentancurs match (men knäskadad, han med) och dennes samspel med Cristiano Ronaldo vid ledningsmålet. Ronaldo tycktes uppväckt från sin dvala, mer livlig i rörelsemönstret och skötte länkspelet offensivt lika bra som Gonzalo Higuaín gjort under hösten. Men där stannar det.

Lazios stjärnor lyste istället upp Romkvällen. De har gjort det i sju raka segermatcher nu och bidrar till att i biancocelesti bara är tre poäng efter serietvåan från Turin. När Ciro Immobile hölls i schack av mittbackarna Bonucci och De Ligt smög hans hovleverantörer upp och ordnade festen.

Luis Albertos slog ett inlägg till Luiz Felipe som nickade in kvitteringen på tilläggstid i första halvlek. Han hade ytterligare en svepande djupledsboll som frispelade Sergej Milinković-Savić och föranledde Lazios 2–1-mål med kvarten kvar. Serben dammade av den klassiska målgesten och låtsades putsa assistkungens skor, som förtjänar den uppmärksamheten efter assist nummer tio och elva i Serie A.

Spanjoren frispelade några minuter tidigare också Manuel Lazzari som fick säkerhetsrisken Juan Cuadrado att stoppa yttern och få sig själv frilägesutvisad. Efter en försiktig inledning i andra halvlek exploderade matchen när Lazio varvade upp till en nivå som befinner sig uppe bland Serie A:s absolut högsta.

Det börjar mer och mer kännas som att detta är säsongen då Lazio får ihop allt till slut. Det misslyckade fjolåret i Serie A innebar att intresset för ovan nämnda spelare var svalt jämfört med sommaren tidigare.

Att rättfärdiga Claudio Lotitos höga prislapp på Milinković-Savić var svårt efter den tama 18/19-säsongen. I Luis Albertos fall verkar otroligt nog bara hans kära Sevilla varit intresserat i somras och Ciro Immobile var inte tillräckligt het hos svårflörtade klubbledningar.

Samtliga tre är bättre än någonsin nu. Simone Inzaghi har också finjusterat Lazios spel i hans fjärde säsong som huvudtränare så att alla ingredienser samspelar till fullo. Vi kunde se det i Milinković-Savić som återkommande sökte sig mot högerkanten för att storma in mot mitten och utnyttja sin överlägsna fysik vid långbollar.

Han har fått en något mer defensiv ansvarsroll på mittfältet som frigör Luis Albertos geni och tillåter Inzaghi att spela den speedige dribblern Joaquín Correa framför mittfältet ihop med Immobile. 24-årige Milinković-Savić gjorde ledningsmålet i vårens cupfinal mot Atalanta och såg till att Lazio fick kröna en säsong full av besvikelser med en titel.

Att få stå som en titelvinnare under en period med motgångar kan visa sig ovärderligt för Simone Inzaghis fortsatta Laziokarriär. De sju segrarna på rad visar att Inzaghis manskap hittat en mognad och stabilitet i sitt spel, där tränar själv fick briljera med klockrena byten som det blev igår kväll.

Är Lazio ett potentiellt scudettolag då? Blir Serie A-toppen ett trelags-race i vår? Jag hävdar bestämt att svaret är nej på båda frågorna. Det vore en otrolig men inte orimlig framgång bara att gå till Champions League för Lazio. Simone Inzaghi vet nämligen mycket väl hur snabbt det kan svänga i hans klubb.

Lazio har med hans hjälp, tillsammans med sportchefen Igli Tares fruktsamma arbete, tagit sig till en spelmässig nivå som fruktas av alla Serie A-lag. Utöver det har han fått en känsla tillbaka i klubben. Nästintill fullsatta läktare och ett magnifikt tifo som igår betonar att grejen med Lazio är på allvar igen. Det blir inte den sista kvällen som fansen njuter av hajpen.

****

Blir 2020 året med två Champions League-lag från Rom? Knappt fyra månader efter Paulo Fonsecas första Serie A-match åker hans Roma till serieledaren Inter och försvarar hem ett 0–0-resultat. Den defensiva grundtryggheten trodde jag inte att anfallsideologen Fonseca skulle finna så snabbt.

Inters bästa chanser kom visserligen när Romaförsvararna med övermodiga och slarvade med bollen, men de kunde inte utnyttjas av succéparet Lautaro-Lukaku som hade en timid kväll i fredags. Återigen drog istället Romas mittbackar Mancini och Smalling till sig uppmärksamheten tillsammans med andremålvakten Mirante och hans avgörande räddningar.

Återigen kom också påminnelsen om hur viktig Stefano Sensi är för Inter med mittfältaren fortsatt skadad. Roma ströp Inters uppspelsvägar med en ihärdig bevakning på Marcelo Brozović som i sin tur inte fick tillräcklig hjälp av Borja Valero och Matías Vecino.

Det tuffa spelschemat fortsätter för Inter när en ”final” väntar på tisdag i den sista gruppspelsomgången mot Barcelona på San Siro. Om avancemanget uteblir fråntar det inget av Antonio Contes fantastiska arbete sedan sommaren. Spridda busvisslingar från San Siro efter slutsignalen mot Roma visar ändå hur högt Conte redan monterat ribban i mångas ögon.

 

****

Ett ukrainskt tema för Atalanta som åker österut i lagets avgörande Champions League-avslut mot Sjakhtar Donetsk. La Deas egen ukrainare Ruslan Malinovskyi kvitterade också Hellas Veronas ledning med ett otroligt skott när Atalanta hakade på i CL-kampen.

Ett fint spelade Verona var i ledning två gånger innan de fick kapitulera. En utvisning i den 85:e minuten och Berat Djimsitis avgörande på tilläggstid gav Atalanta en 3–2-seger, och en moralisk boost inför den historiska möjligheten på onsdag.

****

En spelsekvens kan säga mycket om stämningen i ett fotbollslag. När Mario Rui återerövrade bollen på egen planhalva mot Udinese var ingen Napolispelare redo för en omställning. Lagkamraterna stannade upp i sina löpningar eller joggade långsamt framåt, och en förbryllad Rui fick spela kort i sidled istället.

Ingen har någon förklaring till spelarnas agerande i klippet som gått viralt. Vad fick de att stanna upp? Skrek någon ordet böter? Ropade Carlo Ancelotti på ritiro från sidlinjen?

Napoli har sju raka utan vinst i Serie A efter 1–1 uppe i Udine. Men bara de klarar av det sista CL-hindret Genk på hemmaplan talar allt för att Ancelotti får stanna som Napolitränare även efter nyår. Trots allt.

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Immobile – världens mest underskattade anfallare?

Ciro Immobile är sin livs form. 17 mål på 14 Serie A-matcher och hela sju fullträffar före näste man på listan Romelu Lukaku. Italienaren har inlett sin blott fjärde säsong i Lazio men är sedan förra veckan klubbens tredje bästa målgörare genom tiderna. Ändå, vilka storklubbar är ens intresserade av 29-åringen?

Lazioforwarden må snudda vid skyarna i den himmelsblå tröjan idag, men bakom sig har han en karriär som tagit krokar och sidospår, och aldrig varit riktigt utstakad. Född i Torre Annunziata utanför Neapel upptäcktes den blonde anfallaren av Juventus 2008 när han spelade i FC Sorrento.

Ciro Immobile tog dock aldrig chansen i Juventus under en turbulent vitsvart period, och inte ens 28 mål på 37 Serie B-matcher i ett Zdenek Zeman-lett Pescara 2011/12 kunde övertyga Turinklubben. Radarpartnerna Marco Verratti och Lorenzo Insigne gick vidare till Paris Saint-Germain respektive Napoli – Immobile såldes för fyra miljoner euro till Genoa.

Det blev bara fem mål i ett Genoa som var nära att åka ur Serie A och Torino köpte Immobile för mindre än 3M euro. Anfallaren stannade i Torino bara en säsong där med, men av helt andra anledningar. Som en del i tandemet med Alessio Cerci vann Immobile skytteligan på 22 mål 2013/14 och lockade till sig utländskt intresse den gången.

Det är här perioden som fortfarande hänger kvar som en stämpel över anfallarens förmåga inträffar. Immobile köps för 18,5 miljoner euro av Borussia Dortmund men har stora acklimatiseringsproblem och mäktar bara med tre mål på sju Bundesligastarter.

Immobile säger att han saknade stöd för sig själv och familjen, och BvB har en katastrofal säsongsinledning i Jürgen Klopps sista säsong och klarar en Europaplats med nöd och näppe. Klopps fotboll var inte helt olik Simone Inzaghis idag i Lazio men uppenbarligen tyngdes italienaren ner av den underpresterande omgivningen och den knappa tiden att förändra något varje match.

Dortmund gav upp sitt italienska nyförvärv efter bara ett år och lånade ut honom till Sevilla hösten 2015. Perioden i Spanien blev om möjligt ännu mörkare och Immobile fick bara fyra starter och fyra inhopp med två mål som facit.

En hjälpande hand kom från hemlandet i januari 2016 när Torino lånade in anfallaren under våren, och sommaren det året köpte Lazio Immobile för knappt tio miljoner euro. Resten är historia. Under tränaren Simone Inzaghis första hela säsong 2016/17 ser han nyförvärvet göra 23 mål och hitta sig själv igen.

Säsongen därpå vinner Immobile skytteligan för andra gången och delar vinsten med Inters Mauro Icardi på 29 gjorda mål. Fjolårssäsongen innebar ett mellanår i Serie A för både Lazio och Immobile- som ändå kom upp i 15 mål på 36 matcher. Men med detta imponerande cv:t på pränt, varför är inte fler storklubbar intresserade av målsprutan?

Ciro

Immobile har inte bara hållit ett skyhögt målsnitt sedan återkomsten till Serie A. Han har också blivit en mer komplett anfallare vilket inte minst passningsstatistiken visar. Två assist den första säsongen i Lazio blev åtta året därpå, följt av sex assist den gångna säsongen.

I höst har han redan kommit upp i fem målgivande framspelningar som räcker till en fjärdeplats i assistligan. Immobile har även assisterat sin omgivning på andra sätt, bland annat genom att släppa straffsparkar till lagkamrater. Senast i helgens 3–0-vinst mot Udinese var egot inte större än att Immobile skulle låta Luis Alberto komma i vägen ett äkta hattrick och spanjoren förvaltade förtroendet från straffpunkten.

Utöver den större känslan för laget har Ciro Immobile förbättrat sin teknik och blivit än mer svårstoppad utanför straffområdet. Immobile är med det sagt ingen dribbler trots sin låga tyngdpunkt. Han är snarare än klassisk nummer nio, likt Jamie Vardy för att ta ett dagsaktuellt exempel som är överlägset bäst när han med fart får ta sig in i straffområdet och allra helst, avsluta själv.

I Immobiles fall verkar dock 18 misslyckade utlandsmånader fortfarande ha en negativ effekt på hans renommé. Ciro Immobile var 24 år när han flyttade till Tyskland och inte färdigutvecklad på något sätt. Inte ens Pierre-Emerick Aubameyang hade någon enkel debutsäsong på Westfalenstadion. 16 mål på 48 matcher blev det för anfallaren på den tiden då Borussia Dortmund var ett av Europas absolut bästa lag.

En annan käpphäst som fortsätter på det internationella spåret är Immobiles facit i A-landslaget. Målet i EM-kvalet mot Finland i våras var Laziospelarens första landslagsmål sedan september 2017. När Italien åkte ut mot Sverige i VM-playoff var Immobile en av syndabockarna.

Trots ett betydligt bättre målfacit än konkurrenterna är det många som vill se Torinos Andrea Belotti istället för Ciro Immobile i centerrollen hos Roberto Mancinis 4-3-3 när EM-slutspelet vankas.  Immobiles oförmåga att sätta något avtryck under fem landslagsår påverkar bilden av någon som inte är på nivå med de allra bästa.

Men nu är 29-åringen i en närmast ostoppbar form och får på lördag kväll chansen att minska Lazios gap till Juventus till bara tre poäng. Han är snart halvvägs till Gonzalo Higuaíns målrekord på 36 baljor från 2015/16-säsongen – utan att vi hunnit fram till vinteruppehållet.

Det har länge talats om att Lazio är Ciro Immobiles perfekta nivå och framförallt en miljö där han tillåts gå mållös under längre sjok likt förra säsongen. Som en mer komplett anfallare och vassare än någonsin är han bevisligen redo för en annorlunda utmaning, som i nuläget ändå känns långsökt.

Laziopresidenten Claudio Lotitos tuffa förhandlingsstil lär skrämma bort eventuella spekulanter som förmodligen ändå inte vill lägga över en halv miljard kronor på en anfallare som fyller 30 nästa år. Barcelona kommer knappast titta åt Romhållet när Luis Suárez ska ersättas och Juventus har nog inte tillräckligt med ånger rörande Immobile.

I en sönderanalyserad tid med oändlig datastatistik är det kanske endast en klassisk mästerskapssuccé som skulle ändra på förhållandet mellan Immobile och Lazio, mellan spelarens rykte och omvärlden. Oddset på italienaren som EM:s skyttekung är med all säkerhet fortfarande väldigt högt.

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Senaste tweets

ANNONS
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå