"Animale", skrek den galna kärringen i baren

Det satt även lite flaggor, vimplar och halsdukar i rött och vitt. Efter att ha gått runt i ett EM-dött Lugano kändes det som att komma hem att se baren.

Rusade dit fem minuter före avspark och trodde jag skulle få svårt att få plats. Icke – bara ett fåtal schweizare var där.
Några gick efter sju minuter av matchen. Så hett är EM i Lugano.

Endast ägarinnan, en något rundlagd kvinna i 60-årsåldern i landslagströja, verkade taggad. Hon sjöng nationalsång med handen på bröstet och var allmänt stirrig.

Jag satte mig i enda hörnet med soffa och det var helt tomt där. Kvinnan hånade mig högt när jag inte betsällde en jätteöl och de andra i baren garvade.

Så fort något hände i matchen skrek hon rakt ut och hon levde verkligen med i spelet. Kanske på gränsen om ni frågar mig.
När Frei blev skadad skrek hon "Animale" om Grygera.

Besvikelsen var stor när det blev förlust för hemmanationen. Så när Ekwall och jag skulle se den andra matchen fick vi inte komma in i baren.
Hon stängde och sa till oss att "Go Home".

Men kaffet var i alla fall starkt och gott. Att vi fick mackor när vi beställde nötter var också ett plus.
Synd bara att hon var en så taskig förlorare.