Ibland saknar jag galen glädje i svensk tv
Lundhs blogg
När Milan högst överraskande fixade 2-2 mot Barcelona under “Fergie-Time” så gick Tiziano Crudeli, journalist och Milansupporter, helt bananas i tv-studion.
Ja, jag vet, det är hans jobb men ibland är det kul med glädje och galenskap. Men kolla i starten när Pato gör 0-1 och sedan cirka 3:40 in i klippet när Thiago Silva fixade 2-2 i Champions Leagues premiär.
[youtubeplay id=”CWcKs76VZqM” size=”large”]
Även ett bra sätt att sända utan att ha tv-rättigheterna till Champions League. Fast det är klart, jag ser ju gärna bara highlights men om Leeds spelade och det var enda sättet så hade jag kanske knäppt på från avspark.
Ibland kan jag sakna den galna delen i svensk tv, men det är klart att vi är journalister och därmed ofta har den tråkiga rollen att vara kritiska och ifrågasättande.
Något många ledare och spelare har svårt att greppa. Glömmer aldrig Tommy Söderberg efter 0-1 vinsten i Burgas, Bulgarien hösten 1998 och han sade till mig och några journalister: “Nu måste vi jobba tillsammans.”
***
Tänk att Kalmar och Göteborg bara är någon match i från Europa League nästa säsong. Cupsemifinal i kväll.
***
Ogillar beskrivningen “livpussel” när man talar om att försöka få till ett liv med familj, barn, jobb och allt annat. För när man lägger pussel har man ett val mellan bitarna.
Jag upplever det snarare som att vara inlåst i en åkattraktion på Gröna Lund utan möjlighet att kliva av. Det handlar bara om att överleva när man kastas åt olika håll och valmöjligheterna är begränsade.
***
SUPER-LIVE är det närmaste vi kommer galen glädje i svensk sport-TV och i måndags gick imitatören Jörgen Mörnbäck loss och hånade mig:
Publicerad 2011-09-14 11:31