En fråga om rolig fotboll eller inte rolig fotboll fick Zlatan Ibrahimovic att attackera media. I grunden handlade det om att han upplever att media först bygger upp en person för att sedan bryta ner personen.
Det hände med Lagerbäck, det händer med Hamrén och media har försökt med Zlatan men inte lyckats, enligt lagkaptenen, och hela hans utspel ser ni nedan.
På ett sätt har Zlatan rätt, det blir en dynamik i media – och även bland folk – där man upplever nya inslag som positiva (ja, kanske inte Bosse Hansson och den generationen) och lättare kan kritisera efter hand när man saknar förnyelse eller att något har gått i stå.
Kanske börjar en del ifrågasätta om just det är bra, eller så kommer det reaktioner eller händelser som får riktningen att ändras. Fast det är inte bara media som spelar med i den rörelsen, även om Juholt, Refat och en del andra skyller på media.
Samtidigt är det självklart något som vi i media bör reflektera kring. För exemplen är många av upp och nergångar som skildrats medialt, men i en del fall så fanns det händelser som ledde till det. För det är svårt tycka annat än att Sverige hade problem mot Ungern och Finland förra hösten, där en match slutade med förlust och en med vinst.
Eller som mot Kazakstan, då man tog tre poäng, men där spelet hackade. Kan man inte ifrågasätta det efter att förbundskapten och spelare talat om att man ska spela en annan fotboll? Eller kan man inte ifrågasätta att Mathias Ranégie i augusti inte är en spelartyp som Hamrén vill ha som nummer nio, och sedan kommer med sju veckor senare?
Sedan höjer man kraven efter hand. Om Sverige når ett slutspel så är det givetvis så att alla höjer kraven påföljande kval, och då inte bara medierna, och det hände med Lagerbäck exempelvis, där det blev mer fokus på att gå vidare i slutspel efter några vändor.
Tar vi bara inför EM i somras så var min upplevelse att medierna var återhållsamma med att skruva upp hoppet om svenska framgångar, men att det istället i landslaget fanns en tro och en diskussion om att man spelar en ny fotboll som aldrig spelats tidigare, och en dröm om medalj.
Vår uppgift är inte att vara en del av hejarklacken. Inte heller var det vi som buade på läktarna i Malmö och som fick Erik Hamrén att hålla ett tal till fansen på sin nästsenaste presskonferens.
Vi måste kunna vara kritiska, precis som att vi får ta kritiken från Zlatan, Hamrén, Lagerbäck (läs bara senaste Offside-texten) eller som jag får ta del av i princip dagligen via mejl eller twitter. Kritiken är en del av verkligheten.
Däremot är det inte så att vi i media sätter oss ner runt ett bord och bestämmer: nu börjar vi bygga upp den här spelaren, det här laget, den här ledaren. Eller att nu har den ledaren eller den spelaren nått en viss höjd, nu måste vi börja riva ner honom. Precis som fotboll så är det betydligt mer komplext än så, men det gäller att ta till sig kritiken.
I Zlatans fall så är det så att han i dag gärna använder media. Exempelvis när han skulle marknadsföra sin bok då utvalda journalister fick läsa den och sedan intervjua honom. Eller när Nike vill att han ska ställa upp och marknadsföra en sko. Då är det inte fel på medierna, utan då är det något positivt.
Dessutom är min upplevelse att väldigt många som hör av sig är av uppfattningen att Zlatan kan göra vad han vill utan att få kritik, och folk är sura för att vi på fotbollskanalen.se skriver för mycket och för positivt om den svenska lagkaptenen. Medan en del hör av sig så fort det varit antydan av kritik, och säger att vi hatar Zlatan.
Om Zlatans ekvation att 95 procent av det som skrivs om honom är påhitt, 2,5 procent är baserat på lite fakta och 2,5 procent är sant så är det oerhört mycket av det positiva om honom som är påhitt. För det är inget snack om att han får mer positiv press än tvärtom.
Att snacka med pressen är också att tala med fansen, och det är inte så att det finns en önskan när det gäller hur landslaget ska skildras. Bara de reaktioner jag får vittnar om ett brett spektra av önskningar, och det måste media försöka tillgodose.
Det är rätt enkelt, utan läsare, tittare och besökare så dör de flesta publikationer. Och även om mediavärlden har det tufft i dag tror jag inte för en sekund att ALLA medier kommer att försvinna, och i synnerhet inte de som får mest kritik, men som också har mest läsare/tittare.
***
Ola Toivonen verkar vara borta från matchen mot Färöarna. Sträckning/bristning baksida lår är inte hundra. Kallar Erik Hamrén in en ersättare? Borde han göra sett till att Mathias Ranégie är ensam anfallare när Johan Elmander fått ledigt och Toivonen är borta. Oavsett så får Ranégie starta och det är en häftig resa.
Få spelares utveckling gör mig gladare. Han har varit uträknad fler gånger än den genomsnittlige katten och nu spelare han i serie A och är på väg att få spela i riktiga landslaget i ett VM-kval. En kille som verkligen rest sig trots motgångar och visat att det aldrig är för sent att nå hela vägen.
***
En rätt fyllig presskonferens med Zlatan där hans svar om Milan var rätt intressanta och du ser hela den nedan.
Det är för övrigt den enda presskonferensen som han gör under hela landslagssamlingen.
***
När det väntar match på fredag är det hård ostlig vind (12-13 sekundemeter), lätt regn och nio plusgrader som känns som nollgradigt. Kan bli som i Helsingfors för ett år sedan. Heja.
***
Zlatan håller på Malmö i guldstriden och Rasmus Elm håller på David Elm.
***
Tänk att människan upplever att det är noll grader när termometern känner av nio plus. Fascinerande.
***
Att Zlatan och Erik H är kritiska till medierna är inget nytt, och kanske är det deras tyngd som inneburit att medierna får mindre och mindre av landslagets tid. Inför matcherna blir det två presskonferenser med Erik Hamrén, en halv med lagkaptenen och en var med de andra spelarna. En halvering jämfört med EM-kvalet.