Då hade det givetvis varit bättre att möta svagare motstånd. Samtidigt är inte Danmark något kungligt motstånd. Snarare ett landslag som befinner sig i ett liknande läge som Sverige efter att ha bommat VM i Brasilien. Dessutom får man ju Estland som slagpåse i september om det nu är så att man behöver svaga landslag.

Sverige har inte vunnit en landskamp med det riktiga landslaget sedan Österrike fick pisk i början av oktober 2013. Därefter har det blivit följande resultat: Tyskland H 3-5, Portugal B 0-1, Portugal H 2-3, Turkiet B 1-2 och Danmark B 0-1. Att Sveriges allsvenska landslag slog Moldavien och Island i Abu Dhabi kan vi bortse i från.

Dags för Belgien på Friends Arena söndag kväll. Risken är överhängande att det blir en sjätte raka förlust för Erik Hamrén o Co. En resultadrad som förbundskaptenen inte ens varit i närheten av sedan han tog över efter Lars Lagerbäck hösten 2009. Då var landslaget i samma läge som i dag med ett missat VM.

Ändå fanns det en annan optimism kring landslaget då, trots att Zlatan gått i exil. I dag är mer modstulet och dåligt självförtroende kring landslaget. Stämningen i gruppen må vara kanon, men det är inte så att man kollar på en rätt svag EM-kvalgrupp med fler möjligheter och känner: Yes, det här ska bli en promenad i parken.

Tänk om Sverige skulle gett sig av mot Brasilien med den här truppen? Även om jag givetvis velat ha Sverige med i VM är det svårt att se detta manskap göra sig gällande på allvar. När landslaget för ganska precis fem år sedan tog emot Bosnien-Hercegovina i en liknande match som de här två fajterna var startelvan följande:

Sveriges startelva: 1 Andreas Isaksson – 7 Sebastian Larsson, 3 Olof Mellberg, 4 Daniel Majstorovic, 5 Behrang Safari – 16 Pontus Wernbloom, 8 Anders Svensson [K] – 21 Christian Wilhelmsson (2 Mikael Lustig 75′), 9 Kim Källström (10 Marcus Berg 75′), 20 Emir Bajrami (18 Martin Olsson 66′) – 11 Ola Toivonen.
Ersättare: 12 Daniel Örlund – 6 Andreas Granqvist, 13 Jonas Olsson, 14 Mikael Dorsin, 15 Dusan Djuric, 17 Oscar Wendt, 19 Marcus Lantz, 22 Daniel Larsson.

Zlatan Ibrahimovic var då i exil från landslaget och i avsaknad av supertstjärnan så vann Sverige matchen och gjorde fyra mål framåt och det blev en riktig drömdebut för Martin Olsson som gjorde två mål.

[youtubeplay id=”GMZxMPDsIn0″ size=”medium”]

Sverige – Bosnien-Hercegovina 4-2 (1-0)

Om vi snabbspolar framåt så är det bara att inse att av generation U21-EM så har Hamrén gett många möjligheten och en del av dem är fortfarande kvar i landslaget: Berg, Toivonen, P Bengtsson, R Bengtsson, Martin Olsson, Wernbloom och Lustig.

Dessvärre har det inte kommit några nya U21-generationer med samma styrka och en del gamla veteraner har försvunnit. Inte heller har spelare som Djuric, Daniel Larsson och Wendt lyckats övertyga i antingen klubblag eller förbundskaptenen.

Så när Hamrén mönstrar manskapet mot Belgien är det rätt mycket de gamla vanliga spelarna även om det är ett nytt spelsystem och så här tror jag det ser ut:

Jimmy Durmaz är en ny bekantskap och på bänken finns Zengin, Mattias Johansson och Hiljemark. Det är en del intressant men ändå väldigt lite att jobba med för Hamrén och det värsta är väl att det finns så få alternativ oavsett hur man kollar. Känslan är att svensk landslagsfotboll är på väg in i en ny istid.

***

Var på Metallica och kände mig ung. Då är jag ändå 40 plus.

***

Vill ni nörda ner er inför Sverige-Belgien så är Jimmy Lindahl mannen som kan plocka fram information för alla kalenderbitare.

***

Är det inte bättre att Ola Toivonen ger järnet för att göra ett rejält avtryck i Frankrike innan han börjar fundera på nästa steg?

***

Kan fortfarande inte förstå att allsvenskan ska spelas samtidigt som det är landskamper.

***

SvFF:s nya generalsekreretare Håkan Sjöstrand avslöjade i en intervju i Radiosporten att han knappst kollat på fotboll de senaste åren. Illavarsalande.

***

Om en vecka går flyget till Rio de Janeiro. Längtar.

Det är för tidigt att döma ut en test efter 45 minuter, och särskilt i en match där man ställs mot ett motstånd vars spelidé riskerar att såra ett nytt Sverige rejält. I och med att man släpper kanterna och att Danmark gärna kommer ångande på kanterna så är det riskabelt, men det kan man unna sig i en testlandskamp.

Sverige körde 4-3-1-2 eller 4-3-3 eller 4-5-1. Ja, det är egentligen bara en lek med siffror, enligt förbundskaptenen, och då kan man samtidigt undra varför man ens behöver ställa frågan om att ändra i pausen. Helt klart är att laget blev för långt och smalt i första halvlek och det var mer cirkus över positionsbytena än någon ordning.

Danmark framstod i perioder som en världsnation med en riktigt falsk nia som inte kan göra mål. De svenska kanterna förblev öppna för danska inlägg och hade Morten Olsen haft en vass anfallare hade det kunnat sluta illa. För även om den svenska defensiven var något starkare än tidigare så handlade det lika mycket om en svag dansk offensiv.

Efter att ha hålligt fast i de gamla har Olsen tvingast växla in nya spelare och Pierre-Emile Höjbjerg gjorde en solid debut. Bayern-spelaren var inte blygsam utan snodde tidigt bollen av Zlatan och visade att han vill vara med på dem här scenen. 18-åringen är ett danskt äss som kan ha många fina år framför sig, och det var höftigt att se honom.

Skiftet är gjort för att Hamrén ska få ett alternativ och för att utnyttja Zlatan offensivt utan att hans brister defensivt (läs: ovilja att jobba hemåt) ska sänka Sverige. Då ska Marcus Berg och Johan Elmander se till att jobba stenhårt för att stänga kanterna men länge funkade det inte. Det var som fri lek och ingen visste var man skulle vara och det gestikulerades alldeles väldigt.

Vilket fick Erik Hamrén att i paus undra om det var lönt att köra på. Har han inte mer tålamod? Är han rädd för ytterligare en dålig halvlek? Ja, det var tur att spelarna fick honom att hålla ut för det går inte att utvärdera modellen efter en match. Minst en match till och kanske till och med två matcher och fler träningar är ett måste.

Om juryn gällande spelsystemet fortfarande sitter inlåst så var det kul att se Kristoffer Nordfeldt i 93 minuter, då han orsakade en straff som innebar 1-0 och seger för Danmark. Naturligtvis sker sådant och allt annat gjorde han strålande och Heerenveen-spelaren signalerade trygghet och stabilitet.

Mattias Johansson gjorde en okej debut den tid han fick spela. Sebastian Larsson var bäst centralt och Jimmy Durmaz gjorde ett starkt inhopp. Annars var det onte om passager eller spelare som kan få en förbundskapten att gå ner i spagat. I övrigt var det rätt grått och tamt i en ålderstigen startelva.

Zlatan Ibrahimovic var självkritisk och pekade på att det verkade som om han redan gått på semester sett till insatsen i 45 minuter. Inte omöjligt att tankarna befinner sig där redan nu efter en lång och även privat jobbig säsong. Bara hoppas att lagkaptenen kan tagga till mot Belgien i en sista ansträngning innan det blir ledigt.

Ni hittar alla poddarna HÄR.

***

Erik Hamrén har lyssnat med spelarna och nu testar har 4-3-1-2 med Zlatan Ibrahimovic som en länk mellan mittfält och försvar vid svensk offensiv och som vilande vid svensk defensiv.

Följden blir att man släpper kanterna och centrerar mittfältet. Ja, det är som Erik Edman så träffande beskrev det för några år sedan:

”Vi har släppt in fler mål. Det är som att ha ett täcke som är lite för litet. Vad fan, man måste täcka någon del. Fryser man om fötterna får man dra ner det lite.”

Kan verkligen sakna Edman och Micke Nilsson som var roliga att snacka med och även vågade kliva ur sin “comfort zone”. Inte nog med att det i dag är svårt att komma så nära så man sitter ner med en kopp kaffe och snackar, det är få som bjuder till på det sättet.

Även om fotboll är allvarligt behöver det inte vara SÅ allvarligt. Dessutom är det inte så att vi bits och landslaget borde redan nu jobba för att göra mer press för den dagen Zlatan säger “au revoir” blir det riktig uppförsbacke. Nedan snackar vi om elvan:

Den svenska startelvan var i det närmaste kliniskt befriad på nya namn i omstarten som sker mot Danmark på Parken i kväll, det nya svarta för Erik Hamrén är som sagt spelsystemet. Med en snittålder på 29 år när nu ynglingen Nordfeldt står i mål så visar det problemen Hamrén har med att föryngra.

Sveriges startelva: 12 Kristoffer Nordfeldt – 2 Mikael Lustig, 15 Andreas Granqvist, 3 Mikael Antonsson, 5 Pierre Bengtsson – 7 Sebastian Larsson, 16 Pontus Wernbloom, 9 Kim Källström – 11 Johan Elmander, 10 Zlatan Ibrahimović, 19 Marcus Berg.

Ersättare: 1 Andres Isaksson, 23 Johan Dahlin – 8 Oscar Hiljemark, 13 Rasmus Bengtsson, 14 Tobias Hysén, 18 Mattias Johansson, 20 Ola Toivonen, 21 Jimmy Durmaz, 22 Erkan Zengin.

* Kul att Nordfeldt får möjligheten efter att han gjort det bra i Heerenveen.

* Varför inte Rasmus Bengtsson? Förstår inte riktigt fascinationen för Mikael Antonsson som är 33 år och klubblös och dessutom har en tung säsong bakom sig.

* Oscar Hiljemark, Mathias Johansson och Jimmy Durmaz kunde också fått möjligheten.

Frågan är om det är Erik Hamrén som inte klarar av att föryngra tillräckligt eller om det är så att det inte finns tillräckligt bra och unga spelare?

Lutar åt det senare, men för mig är det en gåta att Branimir Hrgota inte är med truppen. I min värld hade även John Guidetti kunnat vara med för att träna, peppas och känna att han är en del.

Lirarna från U21-landslaget från 2009 börjar bli gamla och svensk fotboll måste vaska fram några nya spelare. Eller finns det verkligen inga talanger? Räcker inte Thern, Jansson, Larsson och så vidare? Har Hamrén rätt i att allsvenskan inte håller?

Nu fick förbundskaptenen inte ta ut allsvenska spelare men nu handlar det om att verkligen botanisera. För en del av dagens landslagsspelare är inne på upploppet av sina karriärer.

Tänk att snittåldern i en landskamp där man ska signalera omstart ligger på drygt 29 år. 29 år. Ja, det säger tyvärr vädligt mycket om läget för landslaget.

Annat med kvällens motstånd där Morten Olsen länge höll fast vid gamla favoriter men fått se hur unga spelare tagit för sig ute i Europa och där Christian Eriksen är den lysande stjärnan och där 95:an Pierre-Emile Höjbjerg från Bayern München får debutera.

Den svenska truppen innehåller två 90-talister och danskarna har sju 90-talister. Säger också en del om att Sverige ligger efter i ett generationsskifte.

***
Cykeln och en brutalt aggressiv taxichaffis såg till att jag hann med flyget till Köpenhamn efter att Arlanda Xpress packat ihop. Älskar sådana taxichaffisar.

***

Närmare 30 000 sålda biljetter till Parken och danska landslaget har inte haft så mycket folk på en träningsmatch på åtta år. Undrar vad det blir på Friends Arena på söndag?

Läste i Aftonbladet att gräset på Nationalarenan måste skiftas för elfte gången. Kämpa, SvFF o Co.

***

Jag fattar att Zlatan Ibrahimovic ville försvara Erik Hamrén och det kanske en lagkapten ska göra, men att hugga på Anders Svensson när man själv gärna sålt en bok eller kör ut sin version eller sina bilder i en app…ja, det är lite dubbelmoral. Men det gör vi oss alla skyldiga till då och då.

***

Zlatan Ibrahimovic körde på i full fart på presskonferensen i källaren på Scandic Park och gav sin syn på en rad ämnen, men det enda trista var att han inte röstade i EU-valet (“intresserar mig inte”” och var helt nollställd på Simon Banks fråga om de högerextremas framgångar både i Frankrike och Sverige.

[youtubeplay id=”AruLnw_lAgE” size=”large”]

Annars körde han hårt:

* Paris SG stannar inte av trots Uefa:s Financial Fair Play böter och straff, men Zlatan har stor tilltro till att projektet rullar på och pekade på värvningen av David Luiz och poängterade att de andra klubbarna i Europa är rädda för PSG och därför jobbar man för FFP. Zlatan trodde att PSG skulle bli sista klubben i karriären.

* Tony Flygare försvann och vad som hände på vägen visste inte Zlatan men han konstaterade att han bränt många straffar i karriären och ändå satt han här.

* Zlatan är orolig för framtiden för landslaget. Alldeles för många spelare som spelar i lag som föll ner i division 2 och dessutom många som inte platsar. Som vanligt sköt han in sig på John Guidetti med frågan om hur många matcher han spelade.

* Anders Svenssons kritik var inget som Zlatan tagit del av, och hans passning till Svensson var att han vet var landslaget bor och det är bara att komma hit och snacka med dem om han har problem.

* Zlatan hissade Malmö FF som ger unga spelare chansen och pekade på att en del av dem som vann brons i U17-VM måste få speltid. Det hade dem fått under Zlatan, men just nu fokuserar han på sig själv och inte jobb med talangutveckling.

* Han uppskattade att en rad världsstjärnor från Brasilien vill se honom i VM och det är möjligt att han kanske åker till VM trots allt. Som vinnare tippade han Brasilien.

* Träningsmatcherna mot Danmark och Belgien är meningslösa för spelarna är inställda på semester, enligt Zlatan.

* Zlatan höll med om att han gjort en av sina bästa säsonger någonsin och det trots en del problem i familjen som han inte ville gå in på men som hade tagit på honom.

* Zlatan välkomnade skiftet av spelsystem under Hamrén men trodde inte att det skulle påverka honom utan han har sitt ansvar oavsett.

***

4-3-1-2 är landslagets nya giv under Erik Hamrén. Rätt att förstärka innermittfältet men det blir väldigt öppet på kanterna och frågan är om Sverige har rätt mittfältare för att fylla de rollerna? På träningen var det följande elva: Isaksson – Lustig, Granqvist, Antonsson, Bengtsson – Larsson, Källström, Durmaz – Zlatan – Elmander, Berg

***

Var det Hamrén-effekten? SVT-sportens Johan Kücükaslan hade svårt att få in en fråga och till slut sade Zlatan till presschefen Niklas Bodell om att det var synd om SVT-Sportens man och att han skulle få ställa fråga.

Det är en timme och 55 minuter om allt från hur nära han var FC Barcelona till en sågning av att svensk fotboll är mer besatt av att spelarna ska tåga ut i nummordning än att planerna ska vara av god kvalitet och så en inblick i hur han som rätt ny landslagsman under VM 2002 skämtade med Henrik Larsson och blev så utskälld att han bara kunde gå upp och lägga sig.

Framför allt är det inte så att Svensson framställer sig själv som ett helgon, utan istället är han öppen med att han inte alltid är lätt som spelare men att om han har synpunkter och åsikter så är det för att det ska vara bättre för laget eller klubben. Därför är det uppfriskande att höra honom ge sin syn på hur han upplevt det i Premier League, i Elfsborg och i landslaget.

Visst, det är klassiskt att man vill skjuta ner den som kritiserar. Inte sällan journalister – som gärna vill att folk ska tala ut – men som kan ifrågasätta varför man säger det här och nu. Först och främst bör man lyssna igenom podden och sedan får man väga in helheten. För egen del uppskattar jag att Svensson säger som han upplevt det och så tätt efter att han slutat.

Dessutom har flera landslagsspelare gett mig en samstämmig bild av livet i landslaget, men där flertalet är försiktiga för att de vill vara kvar i landslaget. Hur många sågar sina arbetsgivare? Ja, det är inte jättemånga som gör det. Självklart finns det undantag men de lätt räknade och det är naturligt att många ligger lågt.

Det är knappast en hemlighet att Erik Hamrén är känslig för kritik och gärna vill vara omtyckt, så som Anders Svensson beskriver det. Det är knappast bara spelare i landslaget som ger den bilden, den ger även ledarna kring landslaget. Vilket självklart påverkar ledarskapet och det kan vara svårt att framstå som modig när man hänger upp sig på vad som står i en blogg, och det kanske inte öppnar för diskussion?

Som Svensson poängterar när han talar om Oscar Wendt och just krocken med att predika mod och samtidigt backa: “Det har varit en del, återigen blir det att man kritiserar Erik, men det är klart att han gjort misstag precis som vi spelare har gjort misstag.” Svensson lyfter fram att spelarna gjort misstag, precis som Hamrén.

Får man snacka så här? Självklart. Svensk fotboll lider av något slags trauma där varje avsteg från partilinjen slutar med att man på ett eller annat sätt blir utfrusen. Det är ju åt helvete att det inte går att snacka och att taket ofta slår i golvet. Istället för att gå i försvarsställning borde man öppna för debatt och diskussion.

Pratade med Jonas Olsson tidigare i dag och han var inte direkt förvånad över att just Anders Svensson hade kommit med den här kritiken: “Anders har alltid varit frispråkig och med den erfarenheten han har… man har ju åsikter kring ledarskap och sånt och det är ganska nyttigt att ha det. Anders hade en tydlig roll när han var i landslaget och jag tror också att han och Erik bollade det mellan varandra.“

Så nära men ändå så långt borta när det blev förlängning. Atlético-tränaren Diego Simeone hade chansat med Diego Costa som fick kliva av nästan direkt och därefter hade man spelat en kontrollerad match och där Diego Godin – som ordnade ligatiteln med mål mot Barcelona – utnyttjade att Iker Casillas missbedömde ett läge och nickade in 1-0.

De rödvita delarna av Estadio da Luz kokade efter ledningsmålet och länge såg det ut som om lillebror skulle vinna Champions League. Även om Carlo Ancelotti gjorde byten och försökte få fart på Real så strandade man ofta långt från målet och av trion Karim Benzema, Cristiano Ronaldo och Gareth Bale såg man inte mycket och avstängde Xabi Alonso var saknad.

Fast det ska sägas att Real Madrid aldrig gav upp och de sista skälvande minuterna lyfte man rejält framåt och när Sergio Ramos – som ju vräkt in mål de senaste sex, sju matcherna – kunde göra sig fri i straffområdet på en hörna och med kraft tryckte ner bollen vid ena stolpen till 1-1 var det över. Det gick att se på alla i Atlético-lägret utan möjligen Simeone.

En dryg halvtimme efter kvitteringen lös siffrorna Real Madrid 4 Atlético Madrid 1 från resultattavlorna i Lissabon och det var Real som kunde fira den historiska tionde Europacup-titeln – La Decima – som man trånat länge efter. Typiskt nog var det miljardmannen Gareth Bale som skallade in 2-1, men det var Angel di Maria som stod för förspelet till segermålet i förlängningen.

Inbytte Marcelo dödade matchen helt med 3-1 och Ronaldo fick skicka in en straff till 4-1 efter att ha fallit enkelt. Fast då var det ingen som orkade protestera, även om Diego Simeone tappade det på slutet och skulle efter Real-backen Varane. Det var som om verkligheten hann i kapp Atléticos demontränare och han klarade inte av att hantera besvikelsen.

Fullt förståeligt, för vi har alla upplevt känslorna när vårt lag tappar en seger på övertid och sedan bara ramlar samman, och vi har nog alla varit med om det motsatta. Sorgen i en kollaps kontra euforin i en vändning och triumf…ja, det är fotboll när det är som bäst och värst inom loppet av några sekunder och det gick att se här.

Inte utan att jag lider med Atlético Madrid som gjort det omöjliga och med en minimal trupp och budget jämfört med Europas jättar vunnit ligan och samtidigt gått hela vägen till final i Champions League. Bensinen räckte ändå in på upploppet, men där blev man omkört av en ekonomisk koloss som bara tryckte sig fram till mållinjen.

Det är svårt att tala om rättvisa inom idrott, därför att alla skapar sina egna förutsättningar på ett eller annat sätt och det lag som gör flest mål eller toppar en tabell är vinnaren och en rättvis sådan. Nej, 4-1 speglar inte matchen men det speglar hur Atlético fick slut på krafterna och inte orkade stå emot längre.

***

Var på SM-finalen mellan Lugi och Alingsås i Malmö och det var en upplevelse, men även tungt att se hur mitt gäng kastade bort SM-guldet de sista tio minuterna. Från ett bränt friläge när man redan var tre bollar upp till att tappa ledningen, matchen och SM-pokalen. För jävligt, men det var starkt av Alingsås att resa sig.

Publikmässigt har svensk handboll verkligen ryckt upp sig, mycket tack vare IFK Kristianstads fans, men även Alingsås visade att man hade en mäktig klack med sig. Lugi-klacken kunde inte riktigt mäta sig där, MEN det är en makalös förbättring på Lugi-fansen och trycket i Malmö Arena var internationellt.

***

Några Atlético-fans var irriterade efter min krönika inför finalen, där jag skrev om klubbens skulder, och att utan att de spanska skattemyndigheterna varit så slappa med att kräva in pengarna så hade aldrig klubben varit där den är i dag. För mig är det svårt att förstå irritationen, för det är fakta.

Däremot är det naturligtvis kanon att klubben via framgångarna är på väg att jobba ner skuldeberget – och redan har gjort det – och sedan är man naturligtvis inte ensam om att ha ekonomiska problem. Många klubbar i Spanien har skatteskulder, och över hela Europa finns det misskötta klubbar som dras med svårigheter.

Samtidigt är det en skillnad på att ha skulder där man sköter amorteringar och räntebetalningar och att ha skulder som man inte betalar tillbaka. Lägg till att olika länder hanterar fotbollsklubbars skatteskulder på olika sätt, och det var min poäng: att Uefa har svårt att hitta rätt med sitt nya finansiella regelverk om man inte kan lösa problematiken med olika länders olika förutsättningar.

Var med i Radiosporten i tisdags kväll och snackade om Tyresö och hur pinsamt det är för det svenska förbundet, för Uefa och Michel Platini och att det skadar svensk damfotboll. För det måste vara något alldeles extra pinsamt för Platini som sålt in Financial Fair Play och allt som det står för och nu får han kolla in ett konkursbo på ena sidan i en final.

Knappast något som stärker svensk fotboll internationellt, heller. Det är givetvis synd om spelarna som inte kan hjälpa det och de får se på en eventuell triumf precis som Zlatan kollar på sina ligatitlar med Juventus. Det vill säga att det är vinster för honom, att klubben miset dem på grund av ledningens fusk är en annan sak.

Även vi sportjournalister får dra på oss skämsmössan. Det är för dåligt att det här kunnat fortgå utan att vi granskat luftslottet hårdare. Särskilt efter sexdomen mot Hans Löfgren, då man inte hade behövt vara så smart för att räkna ut att problem skulle tillstå. Fast även vi i medier vill tro på positiva stories och petar inte alltid i det tillräckligt.

***

På lördag åker jag till Landskrona. Då ska en relief på min farfar åter sättas upp på väggen på Landskrona lasarett efter att ha blivit stulen för tre år sedan. Kul att Helsingborgs Dagblad/Landskrona-Posten uppmärksammar det och att en gata ska byta namn, för även om jag aldrig fick chansen att träffa Gösta Lundh, han dog redan 1948, så har jag förstått att han gjorde ett avtryck.

Legendariske sportkrönikören Richard Dahl på NST, som även vann EM-guld i höjdhopp 1958, berättade målande om min farfar när vi träffades efter en Bois-match i slutet på 1990-talet. Dahls syster hade jobbat ihop med min farfar och det var rätt häftigt att 50 år senare höra om hans framfart.

Jag har som sagt aldrig själv bott i Landskrona men i och med att min pappa växte upp där, och att jag som 6-åring fick en Bois-dräkt av Dagmar och Claes Munck af Rosenschöld som då var ordförande i klubben, så har jag fått en relation med staden och klubben. Därför ser jag fram emot att åka dit på lördag.

***

Neil Lennon är på väg bort från Celtic. Blir det Henrik Larsson? Skotska medier och bookmakers tror på det.

***

Har nu ordnat biljetter till Lugi-Alingsås i Malmö på lördag. Mot SM-guld.

***

Halvkonkursade Tyresö FF har inga pengar och Uefa lånar via SvFF ut en del av de garanterade prispengarna på 1,8 miljoner kronor för att klubben ska kunna åka till Lissabon, enligt Aftonbladets initierade Anders Nilsson. Det sker i samma veva som Uefa straffar rika ägare till Manchester City och Paris SG för att de skickar in pengar de har i sina klubbar.

Det handlar om böter på 4-500 miljoner kronor och begränsningar av trupperna. Ja, herregud, det är inte klokt. Att Uefa och SvFF står helt handfallna när fuskbygget Tyresö FF tar sig fram till final i Champions League är ett tecken på att fotbollen saknar styrning helt och hållet. Att andra klubbar håller så pass god min är också fascinerande.

Det Tyresö FF håller på med är dopning och det borde bestraffas betydligt hårdare än att arabiska och ryska ägare väljer att ta av sitt överskott och satsa på fotbollsklubbar. Financial Fair Play, my ass. Naturligtvis inte riktat till Tyresös spelare som inte hade insyn, men att klubben ändå får sola sig i den här kortvariga glansen är en skandal.

Det är uppenbart att klubbledningen kört fulspel och allt med med sikte på Champions League och löneinblickarna tack vare den statliga lönegranatin visar att man fullständigt tappat vettet. Runt 175 000 för de stora stjärnorna likt Marta och brassan har även en stor del av vinstbonusen, om den nu inte hamnar hos fogden i slutändan.

Att Karl-Erik Nilsson o Co från SvFF också solar sig i den solkiga glansen av ett ekonomiskt fuskbygge är också illa. SvFF-basen skulle varit tydlig med ett avståndstagande, för detta är ingen framgång för svensk fotboll utan detta är ett svenskt klubblag som fuskat sig hela vägen till final. Ja, jag vet att det finns andra klubbar på både herrsidan och damsidan som gjort liknande, men flera fel ger aldrig ett rätt.

Bara det att elitlicensen i Sverige innebär att klubben skickas ur allsvenska till nästa säsong visar att systemet är för trögt och tamt. Hur ska det vara möjligt att kunna komma undan med en bokföring som måste varit en kuliss värdig Nordkorea eller någon annan fabricerad verklighet? Det är obegripligt att det kunnat gå så långt och att inte mer händer när man väl bryter mot reglerna.

Även om det finns ett diffust löfte om ett projekt i Nigeria där Tyresö FF ska utbilda spelare och tränare i utbyte mot en vinst på fyra miljoner kronor så borde man inte fått chansen att spela en final i Champions League innan det var hemma. Uefa-basen Michel Platini ser ut som en tomte när han nu ska dela ut pris till Tyresö FF som gjort av med pengar man inte hade, till skillnad från de straffade PSG och Manchester City.

***

Kul att Allsvenskan skaffar ett museum men bara digitalt är för tamt. Borde vara något större.

***

SVT köpte Champions League-finalen mellan Tyresö och Wolfsburg. Bara att gratulera till ett bra köp och det svider naturligtvis att TV4 som visat matcherna fram till nu inte kunde hugga på fri-tv-rättigheten (Eurosport har annan tv-rättighet) men finalen var tvungen att gå i TV4 och där låg redan en VM-kvartsfinal i hockey och det gick inte att ändra på.

Så det är skälet till att TV4 inte kunde köpa finalen. Fick även höra av TV4:s expert Malin Swedberg att många inom damfotbollen gnäller på TV4 och var glada över att SVT köpt matchen. Visst, man slipper reklam men man kan undra var det evigt hyllade SVT varit i dessa dryga tio år där TV4 satsat rejält på EM, VM, landskamper och allsvenskan för damer?

Naturligtvis hade SVT kunnat köpa loss matcher eller ligor gällande damer ur det svenska tv-paketet om man så velat, för det var uppenbarligen inget problem att köpa loss rättigheten till Fotbollskväll för HERRAR eller att köpa loss Svenska Cupen för HERRAR exempelvis. Ja, ja, det är kanske inte så passande att peka på blottorna, men det är viktigt att folk förstår hur det är upplagt.

“SVT skall inte bygga relationer med mannen som leder och är ansvarig för Sveriges populäraste landslag, hade han varit en före detta förbundskapten, visst, men nu är han den nuvarande och den närvarande kaptenen, han skall inte vara en del av SVT:s verksamhet, i något avseende. Han skall inte stå på deras lönelista. Eller lista över anställda. Eller anlitade. Eller frilansare. Eller vad fasen de nu väljer att kalla det.

Hur skall SVT:s ordinarie experter förhålla sig till Erik Hamrén efter VM, när de inte ingår i samma trupp längre? Man visar på extremt uselt omdöme. Det är ett helt oacceptabelt förhållande. Om jag inte litar på deras integritet? Nej, icke!

Faktum är att Erik Hamréns omdöme också sviktar. Och Svenska Fotbollförbundets. Skall han i sin tur bygga särskilda relationer med ett särskilt mediabolag? Kommer han som sagt att vara avlönad av SVT? Vilken ersättning kommer han ha, det vill vi gärna veta?! Eller skall han jobba gratis?”

Johan Croneman använder sig av samma grepp som många journalister, han hårdvinklar och raljerar, men om man kan se bortom en del formuleringar så har han viktiga poänger i texten och framför allt gällande experterna.

Mest gällande Erik Hamrén som trots allt har ett av Sveriges tyngsta ledarjobb som tränare och som ska inleda ett EM-kval i höst och som nu ska sitta och tjabba med Pops, Fjäll, Frändén och Nannskog och vara en del av den stora produktionen för att i höst granskas av en del av dem.

Jag vet att man i princip inte får kritisera SVT och särskilt inte om man jobbar på ett kommersiellt tv-bolag, men det struntar jag i. För det måste vara så att vi ska ställa de högsta kraven på ett licensfinansierat företag som utan problem ska kunna hålla journalistiken högst.

I en tid när kommersiella mediaföretag är pressade och där ägarna vill behålla höga vinstmarginaler så får emellanåt journalistiken stryka på foten hos oss. Det är förbannat trist och där är jag och ägarna av Bonniers eller Schibsted inte på samma våglängd men jag förstår å andra sidan att man inte bara kan sitta passiv och vänta in skiftena.

SVT får varje år fyra miljarder kronor att snurra verksamheten kring och ett år där man tappat OS så finns det nataurligtvis rejält med pengar över till VM i fotboll. Vilket är helt rätt, för jag betalar gladeligen pengar till både SVT och SR för det är något Sverige behöver och är en bra motpol till de kommersiella aktörerna, men då måste också SVT agera journalistiskt.

Vilket man inte gör när man tar in en förbundskapten som expert under några veckor. Undrar om SVT betalar honom? I så fall, hur mycket? Eller är det så att SvFF helt enkelt står för Hamréns gästspel i SVT-studion för att försöka göra en “Lasse Lagerbäck” och lyfta hans popularitet?

I så fall än mer tveksamt sett till att SVT i så fall låter ett förbund indirekt köpa sig en plats i en stor produktion. SVT:s projektledare Max Bursell vill inte svara på den frågan och hänvisar till sekretess i avtalet. Jaha, det var tråkigt att man inte kan klarlägga det.

Innan ni kastar er på mejlen så vet jag givetvis att Leif Boork, som jobbar med Damkronorna, kör på TV4, att Niklas Wikegård jobbat med Djurgården och att Caroline Seger, Henrik Larsson och Bojan Djordjic alla jobbade med EM 2012.

I min värld har aldrig två fel blivit ett rätt och det finns naturligtvis problem även där, när man jobbar ihop med dem man ska granska. Det leder ofelbart till svårigheter och gränsdragningar som inte alltid är lätta att hantera.

För när man kamperar ihop under ett VM med långa sändningar och mycket tid ihop så svetsas man samman. Det ger problem inte bara för SVT:s journalister utan även för andra medier som kanske undrar om Hamrén gör som Göran Persson gjorde med Erik Fichtelius och gynnar SVT framöver.

Kan ge ett exempel där jag sommaren 2007 först avslöjade att Sven-Göran Eriksson var klar för Manchester City och sedan följde upp det några veckor senare med nyheten att Roland Andersson fått frågan om att bli assistent och funderade på att lämna landslaget. När Andersson nobbade fick jag tipset att Hasse Backe, som då jobbade för TV4, var aktuell för jobbet.

Jag sökte Hasse Backe en fredag kväll, då han var på trav i Halmstad om jag minns rätt, och han svarade inte på telefon. Efter ett tag kom ett kort sms och där han dementerade uppgifterna. Det blev så att jag låg lågt, det är lätt att ta hänsyn till någon man jobbar med, och jag bannade sedan mig själv när Aftonbladet hade nyheten söndag morgon.

Givetvis är det bättre att ha spelare och ledare som slutat i tv-studion och inte ha aktiva ledare och spelare. Sedan finns det givetvis grader i helvetet och en spelare är inte på samma nivå som en landslagsledare. En tränare i superettan har inte samma tyngd som en förbundskapten, men man hamnar alltid i svåra situationer om aktiva är med i studion.

Sedan ställer jag högre krav på SVT som trots allt är licensfinansierat med medborgarnas stålar och slipper jaga intäkter från reklam. Förutom när det handlar om Melodifestivalen och sommarens VM i fotboll. Man får inte glömma att SVT inte kunnat köpa VM om man inte samarbetat med TV4 eller någon annan kommersiell aktör. Så reklamen som en del gnäller på finansierar även VM i SVT.

Ska verkligen poängtera att jag har stor respekt för de som jobbar med SVT:s VM-sändningar och är övertygad om att man kommer att ro hem en vass bevakning, men det måste gå att ifrågasätta även public service som emellanåt svänger sig med en hög svansföring och sällan kan reflektera över en nedrustning av journalistiken.

Däremot är jag inte övertygad om att Erik Hamrén blir en Lagerbäcks succé, Lotta Schelin kan bli en vass förstärkning.

Upplagt för en laddad match sett till att en cupseger för antingen Elfsborg eller Helsingborg innebär att man räddar fjolåret en aning och når Europa League. Ur perspektivet störst chans att ta sig vidare så är det bättre att Borås-laget vinner cupen. Tror även att man är starkare än HIF.

Fick tittarsiffrorna av Carl-Johan Eelde och hade helt glömt att Kanal 5 visade finalerna under några år. Bottennappet var Kalmar-Göteborg när den gick i Tv4-Sport och då kanalen var rätt ny och inte hade så stor räckvidd. Rätt givet att AIK-Göteborg är i topp, förvånar att Gefle-HIF var nästbäst ihop med HIF-Hammarby.

Svenska Cupen-finaler, herrar:

2001 Kanal 5 — AIK-Elf — 125k
2002 Kanal 5 — AIK-DIF — 384k
2003 Kanal 5 — Elf-Ass — 255k
2004 Kanal 5 — DIF-Blåvitt — 305k
2005 Kanal 5 — DIF-Åtvid — 205k
2006 TV4 — Gefle-HIF — 467k
2007 TV4 Sport — KFF-Blåvitt — 74k
2008 TV4 — KFF-Blåvitt — 389k
2009 TV4 — AIK-Blåvitt — 527k
2010 TV4 — HIF-Bajen — 467k
2011 TV4 — HIF-Kalmar — 249k
2012 – (ingen final)
2013 SVT1/2/24 — DIF-Blåvitt — 421k
2014 SVT — HIF-Elfsborg — 18 maj 2014

***

Starkt av Tobias Eriksson att våga angripa sina demoner och öppna sig ihop med klubben. Undrar bara om spelandet påverkat hans spel på planen? Och har han spelat något på egna matcher? Starkt att KFF att även backa upp honom i kampen på väg tillbaka.

***

Agerar lite Hans Rosling och sprider en god nyhet i fredagskrönikan.

***

Inledde fredagen med en poddinspelning. Trots att en taxi väntade för iltransport till Bromma och flyget till Lund var det bara att ignorera det när en av svensk fotbolls största hens hade en hel del att berätta. Jag är ju så förbannat nyfiken och kunde inte sluta lyssna, fråga och tryckte på bort taxichaffisen som ringde gång på gång.

Lite dåligt samvete, men äta eller ätas… Ni får vänta några veckor innan den publiceras, men det är som man säger i tv-branschen: “Det är bra tv” när det väl är dags för publicering, även om jag får rätta det till: “Det är bra poddande”.

Dessutom fick taxichaffisen som jag tryckte bort körningen till Bromma, och han var lugn med det. Problemet var bara att när vi sladdade in på flygplatsen hade Malmö Aviation lyft. Dessutom hade man ingen rätt att byta, jag flög med det billigaste alternativet som gick upp i tomma intet när flyget lyft.

En ny enkelbiljett kostade 2600 kronor, och även om jag inte är fattig så är jag inte Ekwall. Samtidigt vill jag absolut inte missa Lugi-IFK Snapphane nu när semifinalserien är i Lund och slutspelsskägget är hissat.

Fick till slut tag i en tågbiljett och även om SJ är mindre pålitligt än en genomsnittlig politiker så sätter jag mitt hopp till att det är ett tag sedan snön försvann. Sitter nu nervös på tåget och ber till Gud – ja, jag är en hycklare ibland – om att tåget ska anlända till Lund C i tid. Sedan är det bara att kasta in väskan på ett av mina många hem, Grand Hotell.

Räknar med att kliva in i Lugi-klacken i Färs och Frosta i kväll. Sett till att det är karneval i Lund så borde även de strama lundaborna kunna släppa loss. Efter att ha börjar i Lugi som 6-åring och därefter spelat tio år för 66:orna – var en rå linjespringare som vann både utvisningsligan och skytteligan i lag 2 – så sitter det vinröda inetsat.

Hade sedan många polare som spelade i A-laget och i dag är Tomas Axnér tränare för Lugi som jagar SM-guld. Minns än när Lugi tog sitt första SM-guld 1980 och där Eero Rinne klev fram i den tredje matchen och avgjorde mot Ystads IF. Hade dragit på mig lunginflammation på den årliga påskresan med laget och fick följa den avgörande finalen från sjuksängen via Radio Malmöhus.

Det var stort att Lugi vann SM-guld, men allt som oftast slutar det med respass. Det är så med mina lag, det är en svag loserstämpel över dem: Landskrona, Leeds, Lunds BK, Philadelphia Flyers, Philadelphia Eagles, Philadelphia Phillies och Philadelphia 76:ers. Dela antalet titlar per säsong för det gänget så fattar ni.

Lugi har av tradition haft svårt att förvalta talangerna och inte sällan har de försvunnit till andra klubbar efter hand. Nu är man uppbackad av Arne Paulsson som är en Percy Nilsson Light och det har gett en helt annan slagstyrka och en stabilare grund. Om det blir SM-final är det bara att sikta in sig på Malmö nästa helg och det vore kul om även damerna nådde dit.

Det är alltså härifrån ni kan följa allt och ställa frågor, tipsa om stories och bara hänga med mig, Jesper Hussfelt och Hasse Backe mellan 19:00-20:00.

Direkt efter det kör vi 20:00-20:30 på fotbollskanalen.se och från 20:30 gäller TV12. Finalen Benfica-Sevilla, som kommenteras av Robert Perlskog och Anders Andersson, har avspark 20:45 och ni kan givetvis även se den på fotbollskanalen.se samt dess appar.

***

Direkt efter EL-finalen ska vi sätta fart på säsongens böteskassa. Bord på Teatergrillen är bokat och silvervagnen ska komma rullande.

***

Min statistikguru Carl-Johan Eelde har kollat på tittarsiffror för cupfinaler de senaste åren:

Champions League

2009 TV6 Barcelona-Manchester United 835k
2010 TV6 Bayern M-Inter 435k
2011 TV3 Barcelona-Manchester United 940k
2012 TV3 Bayern M-Chelsea 490k
2013 TV3 Borussia D-Bayern M 534k
2014 TV3 Real M-Atletico M (24 maj 2014)

EL-finaler

2009 Sjaktar D-W Bremen – ingen uppgift
2010 Atletico M-Fulham – 120k (TV4 Sport)
2011 Porto-Braga – 90k (TV4 Sport)
2012 Atletico M-Athletic B – (TV4 Sport Xtra ingen uppgift)
2013 Chelsea-Benfica – 176k (TV4 Sport)
2014 Sevilla-Benfica (14 maj 2014 – TV12)

Svenska Cup-finaler

2009 AIK-Blåvitt – ingen uppgift
2010 HIF-Bajen – ingen uppgift
2011 HIF-Kalmar – ingen uppgift
2012 (ingen final)
2013 DIF-Blåvitt – 421k (SVT)
2014 HIF-Elfsborg (18 maj 2014 – SVT)

Tillväxten är begränsad och kvaliteten är inte tillräcklig, enligt Hamrén, som blott tar med två 90-talister men där gamla kämpar får plats. Då ska man tänka på att en spelare som är född 1989 är 25 år gammal och knappast en unga talang.

Det var i princip de gamla vanliga spelarna och enbart Sebastian Eriksson och Mathias Johansson bröt av. Har inget emot det, men förstår inte riktigt varför Hamrén inte tog ut en större trupp för att kunna prova alternativ.

De här landskamperna är möjligheter att testa spelare, till skillnad från EM-kvalgenrepet mot Estland i september. Då kommer det att handla om att spela in en startelva inför Österrike borta, nu hade han kunnat kolla in spelare och se vad de går för i träning över en hel vecka och även ge dem speltid.

Särskilt när förbundskaptenen inte kan ta ut allsvenska spelare som Guillermo Molins eftersom allsvenskan är i full gång under landskamperna. Då hade det funnits utrymme och det hade kunnat bli en mini-vinterturné för utlandsproffs som är en bit från det riktiga landslaget.

För om Hamrén vet var han har Jonas Olsson är det likadant med rätt många andra spelare. Sedan kan jag tycka att det är konstigt att han inte hittar en plats för WBA-backen, men misstagen mot Österrike i juni i fjol blev dyrbara för honom.

Danske förbundskaptenen Morten Olsen är mer offensiv och har med sju 90-talister utav 23 spelare och yngst är 18-årige Bayern-talangen Pierre Emil Höjbjerg. Det finns fem möjliga debutanter i den danska truppen, i Hamréns är det enbart Mathias Johansson som aldrig representerat Sveriges A-landslag.

En gåta att exempelvis 93:an Branimir Hrgota inte är med i landslagstruppen. Totalt 31 insatser i Bundesliga och cup varav 27 inhopp, fyra starter och två mål. Speltid en bit över 700 minuter i ett tyskt topplag som slutade sexa i ligan.

Det är meriter som slår Muamer Tankovic för att ta ett exempel, och Hrgota har tillhört Mönchengladbach i snart två år och är en spelare som ledningen tror stenhårt på och han har tagit kliv det här året. Vilket borde ha räckt.

Hade även gärna sett att Hamrén tog med John Guidetti. Visst, lånet till Stoke blev inte alls som tänkt och han har fått begränsat med speltid, men det var en spelare som hade rejäla kvaliteter och varför inte kolla in honom på nära håll ännu en gång. Kanske även Oscar Wendt borde funnits med.

Dessutom är det oroande att så många spelare har åkt ur sina högstaligor och dessutom är en del utan kontrakt utan starka säsonger i ryggen, och i det här marknadsläget är det inte helt lätt för Johan Elmander, Kim Källström och Mikael Antonsson att hitta nya toppklubbar.

För hoppas att sommarens transferfönster är snällt mot Erik Hamrén. Det behöver han för att sova lugnt när EM-kvalet piskar i gång till hösten och det som ska bli Zlatan Ibrahimovic avsked till landslaget – och då helst med en rejäl framgång.

***

Med en flickvän som Anara Atanes så behöver inte VM-petade Samir Nasri fundera över att tvätta bort sin bild som en stökig egoist. Didier Deschamps var tydlig när han tog ut den franska VM-truppen: “Det här det bästa laget, inte Frankrikes 23 bästa spelare.”

***

Överraskningen på presskonferensen var annars att Expressens Mathias Lühr var tillbaka. Efter en tid vid fiskpinnarna så är det Blågult igen. Kul. Bäst var ändå att Erik Hamrén var tvungen att läxa upp honom när Lühr bröt rutinerna och förbundskaptenen kom av sig så att han glömde frågan.

***

Finalen i Europa League mellan Benfica och Sevilla i kväll och den går på TV12. Vi kör på fotbollskanalen.se med SUPERLIVE LIGHT 20:00-20:25 och därefter kör vi studio i TV12 fram till avspark 20:45. Mest spänd på om Bela Guttmans förbannelse ska hålla.

***

Humor när Karl-Erik Nilsson snabbt lämnade podiet men SvFF-basen fick kallas tillbaka när vi hade frågor till honom. Det var nästan att han kom undan…

***

Apropå TV4-Sport och TV12 så gäller följande enligt kanalchef Hans Pekkari:

·         Paris SG:s matcher är vår viktigaste sporträttighet, som slår ut allt annat. (Enda undantaget innevarande säsong: Tyresös CL-semifinal flyttade PSG till TV4 Sport.)
·         Trav (speciellt V75) är vår näst viktigaste sporträttighet, som bara slås ut av PSG. (I helgen prioriterade vi till exempel Extra V75-trav före Atalanta-Milan i TV12.)

Nej, det bidde inte så mycket. Inga allsvenska spelare kan vara med. Ute i Europa är det ont om svenska framgångar och blivande fanbärare. Tyvärr. Muamer Tankovic har spelat exakt noll minuter A-lagsfotboll efter landslagsdebuten i Ankara 5 mars. Marcus Berg är given och givetvis är det underbart att han kommit i gång igen.

Visst finns namn: Mathias Johansson, John Guidetti, Erdin Demir, Rasmus Jönsson, Oscar Hiljemark, Jiloan Hamad och Branimir Hrgota. Alla kan de vara med men det är ingen som klivit fram riktigt så där våldsamt.

För annars är det mest motgångar för de svenska landslagsspelarna. Fem ur Hamréns startelva från i höstas åkte exempelvis ur deras respektive högstaligor: Johan Elmander, Mikael Antonsson, Per Nilsson, Alexander Kacaniklic och Martin Olsson. En del andra har svag form.

Ja, det är inte lätt att heta Erik Hamrén även om det starkaste landslagsljuset, som kommer från Paris, syns ändå upp till Stockholm/Solna. Så det var knappast underligt att förbundskaptenen ringde Zlatan och frågade om han körde vidare innan han kritade på förlängningen med förbundet.

Dessutom avslöjar Andreasson en nyhet – Sef ska inför en uppförandekod för ledarna i de allsvenska klubbarna för att på så sätt bidra till lugnare och trevligare klimat. Det ska vara ett slut på att skrika på domare och uppträda osportsligt.

Apropå podden så har Bo Lundquist, Jonas Eriksson, Pia Sundhage, Håkan Mild och Johan Mjällby tidigare gästat min podd och det är bara att KLICKA SIG IN HÄR OCH LYSSNA om ni missat tidigare avsnitt.

***

Sista chansen att kvala in till Grandiosa SM i Fotbollskunskap via en krogtävling är i Stockholm i kväll på O’Leary’s på Regeringsgatan 113. Avspark 17:30. Bara att anmäla intresse HÄR.

Har redan vaskat fram 16 finalister från Lund, Kalmar, Borås och Göteborg och det är vassa lirare. Fortfarande kan ni kvala via dator och mobil och det gör ni HÄR.

***

Jag är hemskt ledsen om jag förstört Mästarnas Mästare för någon. Korkat, aningslöst, oskyldigt skämt eller vad ni nu väljer för ord, om ni nu ens bryr er, här är i varje fall förklaringen till hur det gick till.

Thomas Ravelli vann som sagt Mästarnas mästare i SVT. Kul för honom. Jag hade faktiskt inte en aning om det trots att jag skrev en tweet om det klockan 10:30 3 april. Formulerat på följande vis:

“Under gårdagens eftersits framkom vem som vinner Mästarnas Mästare. Nämner inga namn men @RavelliThomas är en vinnarskalle. Grattis!”

Bakgrunden var att jag blev blixtinkallad att leda utfrågningen av VM-hjältarna Tommy Svensson, Martin Dahlin och Thomas Ravelli på Studentafton i Lund efter att Arne Hegerfors lämnat återbud. Ni kan se utfrågningen från AF:s Stora Sal HÄR.

Efter det var avklarat väntade en så kallad eftersits där man bjuds på pyttipanna och öl och sitter och snackar. Hamnade mitt emot Ravelli på eftersitsen och hade inte ens en tanke på Mästarnas mästare när någon av studenterna frågade honom om det kommande programmet som dragit i gång med grupp 1.

Målvakten tonade ner sin insats i den delen av programmet som skulle börja gå påföljande söndag och han hänvisade till sin höga ålder och så vidare. Ingen frågade heller om han vann.

Som född och uppvuxen i Lund så var det oerhört kul att vara med på en Studentafton och efterspelet, och vi snackade om allt som förändrats och naturligtvis kom det upp olika stories. Bland att fick jag höra att det numera är vanligt att avsluta kvällarna när man festat med att pumpa på “Stad i ljus”med Tommy Körberg. För er som inte minns är den här:

[youtubeplay id=”UxFkbcFhP50″ size=”medium”]

Vilket fick mig att dra upp ett skämt som jag körde på Valborg 1988 i Lund på Malmö Nation. Det var samma dag som Eurovision Song Contest avgjordes och där alltså Tommy Körberg vann. Utan att ha en aning om hur det hade gått så sa jag till DJ:n att Tommy vunnit hela skiten och han bröt den pågående låten och gick ut med nyheten och spelade sedan “Stad i ljus” två gånger på rad.

Stämningen i källarlokalen var magisk efter ännu en svensk triumf, men jag hade ju bara chansat. Nu kom det inte ut några tidningar på 1 maj men det var nog många som blev förvånade när de förstod att Körberg bara kommit tolva. Roligt eller ej – jag gillade skämtet – det var ett infall jag fick och kanske styrkt av en dag som hade börjat i gryningen och sedan fortsatt 16 timmar.

På eftersitsen i Lund 2014 blev det repris. Jag rapporterade till de dryga 30 personerna på plats att Ravelli skulle vinna Mästarnas mästare och det blev genast lite drag på tillställningen. Målvaktslegendaren tokdementerade och sa att jag var helt fel på det. Vilket bara gjorde det ännu roligare och vi jublade många gånger under kvällen och natten åt att han vunnit.

Så sanningen är att jag inte hade en aning om vem som skulle vinna när jag körde i väg min tweet nästa dag. Det var mer en passning till de som var med under kvällen och när jag i efterhand läser tweeten så tycker jag att den är rätt oskyldig. Ja, jag har runt 50 000 följare men jag har också skrivit 37 000 tweets under de fem år jag varit i gång.

Ingen reagerade då, utan jag ser i dag att tweeten fick fem RT, fem favoritmarkeringar och ett svar om att en person sett på tv att Ravelli är unik då han både är ett bostadshus och en staty. Jag funderade inte mer på det och först efter att SVT:s Johan Kucukaslan söndag kväll twittrat om att min tv-licens ska tripplas för min spoiler fattade jag. Jag RT:ade det och skrev en ny tweet:

“Precis som vi avslöjade på eftersitsen av @Studentafton 2 april så vann @RavelliThomas Mästarnas Mästare. Grattis. Vi hurrade och firade då.”

Då började reaktionerna komma, de flesta hade inte ens sett min första tweet, men var ändå upprörda över att jag avslöjat vinnaren i förväg. Dessutom hoppade jag till dubbelt när Kjell Häglund på TVdags.se beskrev händelsen med rubriken nedan, och då hoppade jag mest till över “stjärnreporter”:

Irritation till och med hos TV4

TV4:s stjärnreporter tokspoilade SVT:s Mästarnas mästare

Ett utdrag ur artikeln:

“Irritationen blev stor i branschen då, för fem veckor sedan, men ingen kunde ju nämna det. Det var locket på om att locket var av. Men även programavdelningen på Lundhs eget TV4, SVT:s konkurrent, störde sig mycket på det. Det är en allmän skräck i branschen att vinnare i förinspelade tävlingsprogram ska outas i sociala medier.”

Vill ni läsa hela artikeln så finns den HÄR.

Jag har inte hört ett ljud om detta förrän Johan Kücükaslan twittrade om det och om det verkligen är så att folk på TV4:s programavdelning känner stor irritation över mitt agerande så är det bara att höra av sig. Det kan även alla andra som är upprörda göra via mejl: olof.lundh@tv4.se, twitter eller instagram.

Det var verkligen ett internt skämt som letade sig ut till twitter och för mig är det skillnad på vad som skrivs där och om jag jobbat på en tidning och författat en nyhetsartikel om att Thomas Ravelli vinner Mästarnas Mästare.Det är inte så att alla i tv-branschen vet allt.

Samtidigt är det givetvis en lärdom och jag ska akta mig för sådant, och det är väl som Studentaftons förman Casper Törnblom smsade: “Som alltid stannar det som händer på en eftersits på eftersitsen.” Lite som i Las Vegas.

***

Manchester City vann Premier League – nedan är videoblogg om att det var rätt lag och att Liverpool lär gräma sig länge över att man snubblade.

[youtubeplay id=”ShKNhcRGhxM” size=”large”]

***

Lugi slog IFK Kristianstad borta och är en match från SM-final. Stort för en lundabo i exil. Ska se fjärde matchen i Lund på fredag och ser fram emot det. Mot SM-guldet.

***

Måndag morgon är dags för ny podd. Gäst är Stefan Andreasson, Elfsborgs klubbchef, och han slutade inte prata och jag slutade inte att fråga när vi satt i en tom balsal på Scandic Infracity. Det blev ett nytt, långt avsnitt med en hel del intressanta utläggningar.

Sedan tidigare har Bo Lundquist, Jonas Eriksson, Pia Sundhage, Håkan Mild och Johan Mjällby gästat min podd och det är bara att KLICKA SIG IN HÄR OCH LYSSNA.

***

Gårdagen var min första hellediga dag på länge och den slutade på i princip heltid i tvättstugan. Tur att det var novemberväder. Då var det inte fullt så knäckande.

***

Hans Eklund! Falkenbergs FF till allsvenskan i fjol. Nu har han byggt vidare på Nanne Bergstrands lagbygge och tagit klubben till allsvensk toppstrid. Imponerande av en tidigare assistent i Landskrona Bois som knappt fick tränarjobb för dryga två år sedan. Tänk så snabbt det svänger.

***

Måndag morgon är dags för ny podd. Gäst är Stefan Andreasson, Elfsborgs klubbchef, och han slutade inte prata och jag slutade inte att fråga när vi satt i en tom balsal på Scandic Infracity. Det blev ett nytt, långt avsnitt med en hel del intressanta utläggningar.

Sedan tidigare har Bo Lundquist, Jonas Eriksson, Pia Sundhage, Håkan Mild och Johan Mjällby gästat min podd och det är bara att KLICKA SIG IN HÄR OCH LYSSNA.

***

På onsdag kan ni hänga med mig i en så kallad Google Hang Out – en chatt fast med video funktion – inför finalen i Europa League mellan Benfica och Sevilla som går i TV12. Kör mellan 19:00 och 20:00 från studion och svarar på frågor. Mer detaljer kommer, håll utkik i bloggen, på twitter och på fotbollskanalen.se.

***

Sista chansen att kvala in till Grandiosa SM i Fotbollskunskap via krogtävling är på måndag 12 maj på O’Leary’s på Regeringsgatan 113. Avspark 18:30. Bara att anmäla intresse HÄR.

Har redan vaskat fram 16 finalister från Lund, Kalmar, Borås och Göteborg och det är vassa lirare. Fortfarande kan ni kvala via dator och mobil och det gör ni HÄR.

***

I slutet av 1970- och en bra bit av 1980-talet slukade jag verkligen allt kring den klubbarna, spelarna och matcherna i engelska ligan. Åtminstone det som gick att dra i sig i form av tv-sändningar, kortvågsradio, engelska tidningar på UB i Lund eller på Stadsbibblan, Rothmans ligabibel och Skånska Dagbladet på onsdagar och Expressens spelbilaga. Då var Liverpool det dominanta laget.

För egen del höll jag på Leeds United och den tiden var som i dag: en enda lång jävla ökenvandring. Förfallet efter “the glory years” 1965-75 och som kulminerade med att man åkte ur division 1 1982 och där de enda blossen var en semifinal i FA-cupen mot Coventry och ett förlorat kvalspel mot Charlton. Ja, ni fattar att det var inget som gav eko eller glädje.

Liverpool var på något sätt Darth Vader. Just i dag haltar jämförelsen med Manchester United sett till den svaga säsongen för United men sett i ett perspektiv på 20 år var dåtidens Liverpool som dagens Manchester United. Laget som sopade hem det mesta. Elva ligatitlar mellan 1973-90 och sex inhemska cuptitlar, Europacupen fyra gånger och Uefa-cupen två gånger och ett batteri dubblar och tripplar.

Klubben var en maskin som gick fram starkt både i England och Europa. Bygget som Bill Shankly lagt grunden till fortsatte att excellera under ledning av hans assistent Bob Paisley (21 titlar på nio säsonger) och sedermera Paisleys assistent Joe Fagan. Därefter tog den förre spelaren och klubbikonen Kenny Daglish över och framgångarna fortsatte.

Det mytomspunna “Boot room” i närheten av omklädningsrummet på Anfield uppges ha skapat en grund. Det var där Shankly och hans assistenter och de som följde efteråt satt och snackade spelare, fotboll och Liverpool och sköljde ner med whisky. Det var också där Liverpool hämtade kontinuitet i form av nya managers och med det följde erfarenhet av hur klubben fungerade och de lärdomarna vandrade vidare och såg till att framgångarna fortsatte.

Vad som gick snett finns det säkert mängder av förklaringar och teorier om, men det är givet att tragedin på Hillsborough 1989 där 96 Liverpool-fans omkom inför en semifinal i FA-cupen, och dess följder naturligtvis påverkade klubben och alla runt om kring. Kenny Dalglish hoppade av som manager 1991 och förklarade att tragedin tagit honom så hårt att han inte klarade av jobbet mer.

Tidigare Liverpool-spelaren Graeme Souness tog över och även om man vann FA-cupen så trampade han fel flera gånger, inte minst när han gav en intervju till The Sun som var bannlyst i Liverpool efter den hemska bevakningen av Hillsborough. Roy Evans var ett försök att hitta tillbaka till Boot Room-kulturen men det funkade inte riktigt och tiden var på väg att springa i från klubben.

För parallellt hade Premier League bildats och det kom in andra influenser i ligan och andra pengar och även om Gerard Houllier kom med nya impulser och man givetvis nådde framgångar och Champions League så var det inte som förr.

Det är inte konstigare än att vi människor har svårt att dra in och gå ner i lön. Kanske var det ägarna som inte hängde med? Andra klubbar med mer pengar lockade och kanske också vassare managers. Konkurrensen blev helt enkelt tuffare och från fler håll.

Det är delvis därför Liverpool inte vunnit ligan sedan 1990, något till och med Leeds klarat av, och det såg knappast ut att bli verklighet 2013-14 i augusti i fjol. Då stod Liverpool i 30 gånger pengarna som ligavinnare.

Helt naturligt efter fjolårssäsongens sjunde plats under nye managern Brendan Rodgers och med fortsatta stökigheter kring Luis Suarez och svårigheten att rekrytera toppspelare. De nya amerikanska ägarna hade svårt att få det att lyfta och det handlade om att bli av med en del dyra och svaga spelare.

Fast klubben flög ur startblocken har i stora stycken excellerat under hela den här säsongen. Suarez, Sterling, Sturridge och Coutinho har bara vräkt på framåt och det har varit underhållande och framgångsrikt och inte olikt det Liverpool jag växte upp med även om försvaret är svagare.

Bara det att man har hittat en roll till Jordan Henderson som låg långt ner i soptunnan men valde att stanna och kämpa, och att klubbens symbol Steven Gerrard likt en gammal quarter back fått en skräddarsydd roll där han kan utnyttja sina styrkor.

För några veckor sedan hade man ligatiteln hemma, men när Gerrard halkade och det ledde till ett baklängesmål och en förlust så smög sig känslan in att det inte blir någon titel i år heller. Efter att man tappat 3-0 till 3-3 borta mot Crystal Palace under tolv galna minuter så blev det uppenbart att det inte är dags för Liverpool i år heller.

Ja, det går naturligtvis att vände på det, galnare saker har hänt inom fotbollen, men det är svårt att se Manchester City förlora hemma mot West Ham och då spelar det mindre roll vad Liverpool gör mot Newcastle. Självklart är det en magnifik säsong som Liverpool stått för oavsett och man når Champions League, men man var där och kände på ligapokalen och det svider givetvis.

Det konstiga är att jag lider med Liverpool och Steven Gerrard. Har aldrig direkt tyckt synd om Darth Vader och i en tid när Leeds begår daglig harakiri borde inte de känslorna få plats men det är faktiskt synd om Liverpool som inte vinner ligan i eftermiddag. För man har gjort något som alla drömmer om, fått styr på verksamheten och utmanat de verkligt rika hela vägen in.

Enda trösten är att det blir spännande att följa Rodgers o Co inför hösten, för managern har rätt i att det blir lättare att värva spelare när Champions League väntar och det är ett troligt topplag. För inte kan man väl sälja Luis Suarez?

Har redan vaskat fram 16 finalister från Lund, Kalmar, Borås och Göteborg och det är vassa lirare. Fortfarande kan ni kvala via dator och mobil och det gör ni HÄR.

***

Har juiceclensat under tre dygn. Har inte känt mig så pigg sedan jag föddes efter att det var slutfört, körde morgonpromenad i Kalmar…lite överdrivet. Däremot har jag inte fått den utlovade lystern i huden. Kanske det kommer. Om det sedan funkar eller ej överlåter jag åt andra. Lärde mig tidigt att effekten av placebo kan vara lika uppskattad så länge man inte fattar bättre.

Kollega Ekwall uppger att han är orolig över mina nya grepp. Själv är jag inte det minsta orolig över det. Värre var att höra honom rabbla Lunds största fotbollsspelare genom tiderna och först kasta fram Lino Boriero och sedan följa upp med Lomma-sonen Roger Ljung, som förvisso spelade för Lunds BK, och på tredje plats peta in en Roos.

Lunda-sonen Martin Dahlin som vann VM-brons, gjorde fyra mål i USA-VM och hade en firad karriär i Malmö FF, Borussia Mönchengladbach och landslaget och även spelade i Roma, Blackburn och Hamburg platsade alltså inte ens på Ekwalls topp-tre. Herregud, när kommer killarna i vita rockar?

***

Hockey-VM flyttar på Fotbollskanalen Europa på söndag. Programmet som bland annat presenterar vinnarna av Premier League och skildrar guldkampen i La Liga går i TV12 klockan 23:00. Givetvis kan ni även se det på fotbollskanalen.se samt dess appar.

***

Ametist Azordegan gjorde fel när hon kallade Janne Josefsson nazist och så vidare i hennes ifrågasättande av Uppdrag Gransknings koll av vänstervåldet. Ja, det var dumt men vem har inte gjort något dumt i affekt? De flesta skulle jag tro. Vad är det för dårar som hotar någon till döden för det? Obegripligt. Jag gillar både Azordegans och UG:s mod att våga gå emot, det borde flera göra.

***

Först köpte de enda araberna utan stålar Leeds United. Nu har en italienare utan rejäla stålar tagit över klubben. Istället för att köpa tillbaka Elland Road direkt som utlovat så flyttar Massimo Cellino verksamheten från träningsanläggningen till Elland Road under två månader för att spara pengar. Ja, herregud.

***

Fifa är en speciell organisation för att vara snäll och historierna om korruptionen och misskötseln är så många att det är oerhört skickligt av Sepp Blatter att överleva som president. Måste ge honom att han onekligen vet hur man ska hålla ihop ett gäng av över 200 stater med helt olika förutsättningar, kulturer och strukturer. Ja, det är makalöst att han fixar det.

Förklaringen är enkel: det handlar om cash. Fifa är en magnifik pengamaskin som drar in miljarder och Blatter ser till att trycka ner stålar i organisationen och sedan struntar han i om nationsförbundens toppar behåller allt själva eller faktiskt låter det gå ner till fotbollen.

I många länder är det en fantastisk kassako att vara ordförande i fotbollsförbundet. Förutom all service så får man en massa VM-biljetter som man kan sälja på svarta börsen och tjäna pengar. Sedan kan man casha in på sin röst när det är dags för olika val. Win-win-win.

Lägg till att ju högre man kommer upp i Fifa ju mer dras man in i ett gytter av långa limousiner, bra platser på hedersläktare, överdådiga lyxhotell, dignande bufféer och ett flöde av traktamenten. Ingen har heller insyn i exakt hur lyxigt det är.

Varför har inte mer kommit ut? Ja, det är ju för att ingen riktigt vågar äventyra systemet. Lennart Johansson satt i många år i det högsta styrande organet i Fifa och även om han varit kritisk så tog han också för sig av det goda livet.

Glöm inte heller att Lennart Johansson, som jag gillar på många sätt, länge ville sätta en åldersgräns för hur länge man kunde vara ledare…ända tills den skulle drabba honom själv. Då körde han en quick-step som hade platsat i Let’s Dance.

Det är så i alla delar av samhället att de flesta är sig själv närmast. Vem vill riskera sin plats i första klass på flyget till Brasilien och med extra allt? Ja, det är rätt få och där ska vi inte tro något om de europeiska topparna som gärna vill segla under en annan flagga.

Glöm inte att SvFF-basen Karl-Erik Nilsson tog ut full politikerpension efter åren som kommunalråd och samtidigt jobbade han för fullt och tog in de pengarna i ett bolag för att undvika beskattning av dem. Också en så kallad win-win.

Naturligtvis vill ingen av de här herrarna någonsin erkänna att de tagit uppdragen på grund av att det finns makt, pengar och hela härligheten. Utan det heter att de tjänar fotbollen, vilket kanske är sant men inte hela sanningen.

Sepp Blatter aviserar nu att han kör vidare som Fifa-president. Han ställer upp för en femte period trots att han är 78 år gammal. Skälet är att han inte slutfört sitt uppdrag. Fifa:s förre generalsekreterare slog Lennart Johansson i valet 1998 och nu vill han hålla på till 2019.

Schweizaren vill naturligtvis dö på posten som Fifa-president. Han skulle aldrig våga lämna Fifa:s högkvarter för då kan man räkna med att en massa skit hade blivit utstädat ut och Blatter hade fått skulden för allt.

Det finns en massa hemligheter – bara det att ingen vet vad Fifa-folket tjänar – och det är dem Sepp Blatter vill skydda snarare än att det handlar om något uppdrag. Sedan är det så att han bara är vald för att han smörjer maskineriet med Fifa:s stålar.

***

För mig är det ofattbart att Erik Hamrén gått med på att allsvenskan är i full gång när Sverige möter Danmark och Belgien. Förbundskaptenen borde inventera en del i allsvenskan men nu blir det inte av.

***

Liverpools kollaps borta mot Crystal Palace är sådant som gör att fotboll är svår att förstå men samtidigt fascinerar. Att i ledning med 3-0 tappa till 3-3 bara för att man jagade målskillnad och Brendan Rodgers gjorde offensiva byten…ja, det måste vara svårsmält.

Sedan har Liverpool gjort en otrolig säsong och når Champions League som man strävat efter länge. Basen som Rodgers byggt upp ser stark ut och med några nyckelvärvningar så kan man ta ett kliv och utmana om titeln igen.

Sedan förstår jag att det svider något djävulskt för alla som klappar för LFC, men de får hoppas att Manchester City snubblar. Känns dock otroligt om det skulle ske…eller?

***

I kväll säkrar Paris SG ligatiteln och därmed blir Zlatan Ibrahimovic ligavinnare för elfte gången karriären. Sedan han vann den första titeln med Ajax 2001-02 så har han vunnit varje säsong utom en i Ajax och den sista säsongen i Milan. Totalt två för Ajax, två för Juventus, tre för Inter, en för Barcelona, en för Milan och nu två för Paris SG.

Kollade runt om det finns någon spelare som kan hota Zlatan just i ligatitlar och hittade Roar Strand. Rosenborgs tidigare veteran nobbade utländska bud år efter år och vann till slut 16 ligatitlar i Norge varav elva i rad. Nej, jag fattar att den norska ligan inte är i klass med de stora i Europa men det går ändå inte att komma i från att 16 ligaguld och fem cupguld.

Zlatan har även han kryddat sina ligatitlar, men “bara” med två riktiga cuptitlar: holländska cupen och franska ligacupen. Fast det unika med Zlatan är just att han vunnit med alla klubbar han spelat i. Bara det att ha vunnit serie A med tre av de stora klubbarna är imponerande och det är endast sista säsongen i Milan som är en plump och då var det ett konstigt domslut kring ett mål som satte stopp.

Även om PSG är ett miljardbygge som bara ska vinna Ligue 1 så är det inte alltid så lätt att vräka in pengar och räkna med triumfer. Det tog ett år för PSG att hitta rätt och då hade också Zlatan anlänt. Då kunde man också springa i väg med titeln och till 2013-14 har man lagt på en cuptitel. Sedan slutade Champions League med ett snöpligt respass mot Chelsea och ut i kvartsfinal.

Inseratt Zlatan alltid kommer att få leva med frågan om Champions League hängande över sig om han inte vinner den. Om han blir kvar i Paris så öker inte möjligheterna. Har svårt att se att PSG ska kunna höja sig tillräckligt till nästa säsong sett till att Uefa verkar straffa dem med mindre trupp, böter och begränsningar i vad man får lägga på förstärkningar.

Känns inte heller realistiskt att tro att Zlatan byter klubb till någon som kan utmana om CL-titeln. Även om han har sina målmässigt bästa säsonger bakom sig så talar åldern (fyller 33 år i oktober) och lönen (17 miljoner euro) emot att någon skulle vilja investera vad det kostar att plocka över honom. Zlatan får väl trösta sig med att han är en vinnare i ligaspel och att Ronaldo aldrig vann Champions League.

***

Kvaltävlingar i Grandiosa SM i Fotbollskunskap i Kalmar onsdag 17:30 på Harry’s och i Lund på torsdag 18:30 på Harry´s. Alla detaljer hittar du HÄR.

***

Läste förhandsartikel inför PSG-Rennes och det talades om två “Super-Swedes” i den. Tänk att Ola Toivonen skulle få det epitetet.

***

Rätt att inte flytta cupfinalen Elfsborg-Helsingborg från Friends Arena. Måste satsa på att bygga den över tid.

***

Om jag spelat hade jag skickat in PPM-pengarna på kryss i Sunderland-West Brom. Ett resultat som innebär att bägge spelar i Premier League nästa säsong.

TV4 var på plats i Stoke i helgen för att försöka träffa John Guidetti i samband med en match men han var inte där. Inga konstigheter med det, han tog inte plats i matchtruppen som Mark Hughes valde ut inför mötet med Fulham. Vilket inte var så underligt sett till att han bara gjort sex inhopp och det senaste i slutet av mars.

Jag twittrade om det och att han samtidigt varit på White Room i lördags kväll och låtit sig bli plåtad ihop med en polare. En bild som publicerades på Stureplan.se i ett bildspel från just den klubben. Det är väl inga konstigheter med det, eftersom han ställde upp på bilden.

Jag vet många fotbollsproffs som kastat sig på planet från London, Milano eller andra orter för att hinna hem och gå ut i Stockholm en lördag. Det var vad jag trodde och eftersom Guidetti ställde upp på bilden antog jag att det var lugnt.

Helt ärligt, jag skiter fullständigt om John Guidetti går ut. Han är 22 år och det är en del av livet. Vad jag vet dricker han inte ens alkohol och är det något man förknippar honom med så är det att han tar sin idrott och sin träning seriöst. Hans problem har väl snarare varit att han tränat för mycket.

Efter att jag länkat till Stureplan.se och bilden på Guidetti var det många som hörde av sig om att bilden var borta. Det tyckte jag var lite humor och skrev om det på Instagram och //platform.twitter.com/widgets.js“>Twitter. Att det plötsligt inte var bra att synas på nattklubb.

Om sedan John Guidetti och hans polare och fans blir sura för det så får de väl bli det. Om han nu var ledig och hemma, som hans polare Boda Ayari skriver, så är det väl inga problem att synas på bild?

Jag har alltid gillat John Guidetti och står för det, och om han blir förbannad för det här så får han bli det. Kan inte se det som ett problem, för jag beskrev bara verkligheten och kan inte se att jag vare sig golat, tjallat eller läckt.

Som sagt: John Guidetti får gärna gå ut för min del. Det enda som räknas är vad han gör på planen och tyvärr har det väl inte lossnat riktigt där. Tyvärr blev inte utlåningen till Stoke det spelmässiga lyft som han behövde.

Nu är det över två år sedan han blev sjuk av en dåligt tillagad kyckling och antalet 90-minutersmatcher därefter har varit lätt räknade. Den 22-åriga anfallaren har ett år kvar på kontraktet med Manchester City och frågan är hur man hanterar läget.

Bäst ur Citys perspektiv är att antagligen att sälja John Guidetti för att man ändå borde kunna få en del betalt. Åtminstone om man gör ett upplägg där man får betalt efter spelade matcher och han blommar upp igen.

Alternativet är att förlänga kontraktet och låna ut honom igen för att hoppas att han ska hitta tillbaka till 2011-12 då han var grym i Feyenoord. Då stiger naturligtvis värdet vid en eventuell försäljning.

För John Guidetti handlar det bara om en sak: kontinuerlig speltid i en klubb som tror på honom. Helst i en liga där han kan göra sig gällande och kanske inte i Premier League som i det här skedet verkar vara för tufft för honom.

Allsvenskan? Ja, varför inte. Eller Holland eller Italien. Det handlar enbart om att få spela och om han hittar tillbaka så kommer han definitivt vara en man för Erik Hamrén men det hänger på att hitta rätt för antalet möjligheter blir bara färre.

Jag kan inte hymla om att jag precis som många andra journalister och fotbollsfolk gillar “Super-Bo”. Vi har garvat mycket genom åren och även om jag inte likt Offsides Henrik Ystén bastat och druckit bira med Bosse på hans skärgårdsparadis så vet jag givetvis om att han är ett socialt geni och känner alla på alla sidor. Han är vänligheten själv.

Eller som en journalistkollega sms:ade efter våra senaste artiklar: “Men jag gillar ju Bosse. Till skillnad mot de andra.” Eller när jag kollade med en del fotbollsledare om de ville uttala sig om det uppkomna läget och flera av dem tvekade eller avstod för att de just gillade Bosse så mycket. Bara att kolla in AIK:s Björn Wesström försiktighet i sin kritik och hur han är noga med att skjuta in att han tror att felet uppstått på grund av obetänksamhet.

Under åren har jag givetvis haft oerhört mycket med Bosse att göra och även med förre Dif-basen Bosse Lundquist – som jag också gillar – och även om vi inte alltid varit överens om allt, läs bara denna klassiska rubrik på “Lunkans” krönika – så har jag alltid upplevt att det funnits en respekt efter att den värsta ilskan lagt sig. Vi har olika roller och hamnar inte sällan på olika sidor.

Den senaste veckan har fotbollskanalen.se granskat bolaget Club Consulting – ett bolag som Bosse Andersson, Henrik Berggren och Bosse Lundquist startade 2011 – och det sysslar med att investera i vinstandelsbevis i spelare samt att hyra ut konsulttjänster i form av scouting och annan fotbollsverksamhet. En marknad som bara borde växa i takt med att fotbollens värld blir alltmer komplex.

Inga konstigheter i upplägget, snarare tvärtom, då det är bättre för en klubb att ta hjälp av ett ambulerande riskkapital snarare än konstiga upplägg där styrelsefolk satsar pengar i den egna klubbens spelare (Lex Malmö FF, AIK, Djurgården osv) och det är svårt med insyn och vem som har makten över affärerna. Hur vet man att en styrelseledamot som röstar för försäljning av en spelare inte gör det för att det är bättre för hens investering?

Därför låg Club Consulting helt rätt när man började med att hjälpa klubbar som Åtvidaberg, Sirius, Gefle och andra små föreningar med tips om spelare och finansiera spelarköp och förlängningar av kontrakt. Ett upplägg som gjorde att exempelvis Gefle kunde förstärka trots den magra omsättningen och på så sätt trotsa idrottens naturlagar.

För mig finns inga konstigheter i att någon vill tjäna pengar – det är vad majoriteten av oss alla lever av på olika vis – och det är inte alls fult att det förekommer inom fotbollen. Om nu Bosse Andersson, Henrik Berggren och Bosse Lundquist ville utnyttja sin kombination av kunnande, kontakter och kapital så var det en “win-win” om klubbarna fick hjälp att kunna satsa och utveckla sin verksamhet.

Trots allt är det ingen som tvingar en klubb att värva en spelare som är finansierad med riskkapital. Att riskkapitalet vill ha ersättning för risken är självklart och det är först vid en eventuell vinst som en förening måste dela med sig. Då är det lika synd om klubben som det är för alla finansmän och företagare som gnäller över att de måste betala skatt på sina vinster: det vill säga inte alls.

Så det är inte så att jag är emot att klubbar tar hjälp av riskkapital, men däremot är det oerhört viktigt med öppenhet och tydlighet så att det inte blir några intressekonflikter. Man måste kunna lita på att det är ett upplägg där ingen agerar under radarn och där inte alla parter har full insyn i vad som sker och varför. Vilket inte alltid är fallet i fotbollens värld.

Problem uppstod dock när Djurgården i november i fjol hyrde in Bosse Andersson som sportchef och Henrik Berggren från Club Consulting. Det vill säga samma personer som legat bakom upplägg, kontakter och annat kring Gefles och Åtvidabergs spelarvärvningar med hjälp av Club Consulting. De har däremot ett enormt informationsövertag och det är givet att det är tveksamt.

Den som inte ser riskerna och farorna med det är antingen blind eller så har man dragit för skygglapparna helt. När jag träffade Bosse Lundquist för min podd “Lundh” i onsdags så var till och med han rak om att det givetvis är så, men poängterade att allt är reglerat och klart sett till hur Bosse Andersson och Henrik Berggren ska jobba för Djurgården och vad de får göra och inte göra.

Må så vara, men i Gefle är man inte nöjda i dagsläget och eftersom en av arkitekterna i form av Pelle Olsson (tidigare sportchef och tränare i klubben) flyttat till Djurgården så sitter Gelfe-ledningen med ett upplägg man inte anser är hundra. Däremot är de rädda och vågar inte säga något öppet sett till att Club Consulting har intressen i sex, sju spelare och utan bolaget är kanske inte klubben allsvensk.

Visst hade jag gärna sett att Gefle-ledningen inte var så feg och istället vågade lägga korten på bordet om upplägget och vad man är missnöjd med och klarlägga kring om Bosse Andersson har haft kontakt med Gefle-spelare även efter att han tillträdde som Dif-sportchef. Ibland är det tyvärr så att blotta misstanken om att någon påverkar en situation räcker för att man måste sluta med det.

Varför är det känsligt? Ja, ta om Helsingborg vill köpa en spelare från Gefle som Club Consulting har intresse i och bjuder två miljoner. Då är Gefle skyldigt att informera Club Consulting om budet och även om det ska vara vattentäta skott mellan Bosse Lundquist och Dif-duon (Lundquist säger att han köpt Bosse Anderssons och Henrik Berggrens andelar i fjol) och Dif-duon är ju anställda av Bosse Lundquist och har gjort upplägget.

Om det på något sätt läcker så vet plötsligt Djurgården vad Helsingborg bjuder för en spelare och kan gå in och lägga ett lite högre bud om man anser att spelaren är attraktiv. Eller säga nej till en försäljning för att det gynnar Helsingborg som kanske kämpar mot Djurgåden just då. Ja, det finns naturligtvis en mängder av scenarier där man hamnar på fler stolar än den enda man får sitta på.

Sedan tror inte jag att Club Consulting och männen bakom hade detta scenario klart för sig, utan att man bara ryckte ut för att hjälpa ett Djurgården i kris och samtidigt ville man inte lägga ner den verksamhet man med förluster byggt upp under ett antal år.

Å andra sidan är det inte möjligt att både ha kakan och äta den. Det vet vi alla. I det läget måste man välja mellan att ha kakan kvar eller att äta upp den, även om det smärtar att avstå från något av delarna.

Att SvFF uppges att ha gett klartecken för upplägget betyder ingenting för mig. Att kalla förbundet tandlöst i sådana här frågor är att berömma SvFF alldeles för mycket. Tröttare, lamare och svagare granskare får man leta efter. Att ens ha ordet granskare i samma mening som SvFF är att gå för långt.

Räcker att se följderna av TV4-Sportens och fotbollskanalens Kristallen-nominerade granskning av Oliver Cabrera, Gais, Örebro och där vi kunde visa kontrakt, papper och helt olagliga och regelvidriga upplägg (alla länkar finns i artikeln som är inlänkad) och att det var spritt och med namnteckningar från klubbledare.

För att tala klartext: vi visade hur en agent, klubbledare och andra i fotbollsbranschen simmade ryggsim i syltburken men det slutade med att SvFF direkt friade klubbarna (de är ju medlemmar i SvFF som friade sig själva) och efter ett tag så tog man Cabreras licens men den fick han tillbaka direkt eftersom Kenneth Thallinger och Co inte kunde reglerna och hade gjort fel.

Det är fyra år sedan och därefter har INGET hänt. Inte så att jag tror att Club Consulting och Gefle är ens i närheten av de felen, men för att parafrasera en Hassan-sketch så hade SvFF definitivt inte varit lika bestämt som tullen i Helsingborg utan snarare gett direkt klartecken för en Folkabuss med 37 kanonsnubbar i Cheech and Chong-t-shirts.

[youtubeplay id=”EAKrlqCOn7U” size=”large”]