Landslaget och Rasmus Elm är ingen lyckad kombination. Tyvärr.
***
Starkt av Tobias Eriksson att våga angripa sina demoner och öppna sig ihop med klubben. Undrar bara om spelandet påverkat hans spel på planen? Och har han spelat något på egna matcher? Starkt att KFF att även backa upp honom i kampen på väg tillbaka.
***
Agerar lite Hans Rosling och sprider en god nyhet i fredagskrönikan.
***
Inledde fredagen med en poddinspelning. Trots att en taxi väntade för iltransport till Bromma och flyget till Lund var det bara att ignorera det när en av svensk fotbolls största hens hade en hel del att berätta. Jag är ju så förbannat nyfiken och kunde inte sluta lyssna, fråga och tryckte på bort taxichaffisen som ringde gång på gång.
Lite dåligt samvete, men äta eller ätas… Ni får vänta några veckor innan den publiceras, men det är som man säger i tv-branschen: “Det är bra tv” när det väl är dags för publicering, även om jag får rätta det till: “Det är bra poddande”.
Dessutom fick taxichaffisen som jag tryckte bort körningen till Bromma, och han var lugn med det. Problemet var bara att när vi sladdade in på flygplatsen hade Malmö Aviation lyft. Dessutom hade man ingen rätt att byta, jag flög med det billigaste alternativet som gick upp i tomma intet när flyget lyft.
En ny enkelbiljett kostade 2600 kronor, och även om jag inte är fattig så är jag inte Ekwall. Samtidigt vill jag absolut inte missa Lugi-IFK Snapphane nu när semifinalserien är i Lund och slutspelsskägget är hissat.
Fick till slut tag i en tågbiljett och även om SJ är mindre pålitligt än en genomsnittlig politiker så sätter jag mitt hopp till att det är ett tag sedan snön försvann. Sitter nu nervös på tåget och ber till Gud – ja, jag är en hycklare ibland – om att tåget ska anlända till Lund C i tid. Sedan är det bara att kasta in väskan på ett av mina många hem, Grand Hotell.
Räknar med att kliva in i Lugi-klacken i Färs och Frosta i kväll. Sett till att det är karneval i Lund så borde även de strama lundaborna kunna släppa loss. Efter att ha börjar i Lugi som 6-åring och därefter spelat tio år för 66:orna – var en rå linjespringare som vann både utvisningsligan och skytteligan i lag 2 – så sitter det vinröda inetsat.
Hade sedan många polare som spelade i A-laget och i dag är Tomas Axnér tränare för Lugi som jagar SM-guld. Minns än när Lugi tog sitt första SM-guld 1980 och där Eero Rinne klev fram i den tredje matchen och avgjorde mot Ystads IF. Hade dragit på mig lunginflammation på den årliga påskresan med laget och fick följa den avgörande finalen från sjuksängen via Radio Malmöhus.
Det var stort att Lugi vann SM-guld, men allt som oftast slutar det med respass. Det är så med mina lag, det är en svag loserstämpel över dem: Landskrona, Leeds, Lunds BK, Philadelphia Flyers, Philadelphia Eagles, Philadelphia Phillies och Philadelphia 76:ers. Dela antalet titlar per säsong för det gänget så fattar ni.
Lugi har av tradition haft svårt att förvalta talangerna och inte sällan har de försvunnit till andra klubbar efter hand. Nu är man uppbackad av Arne Paulsson som är en Percy Nilsson Light och det har gett en helt annan slagstyrka och en stabilare grund. Om det blir SM-final är det bara att sikta in sig på Malmö nästa helg och det vore kul om även damerna nådde dit.