Denna vecka är Janne Jönsson aktuell i podden. Den tidigare HBK-liraren tränar Ålesund men är på väg hem till Sverige efter tio år i Norge. Ni hittar den HÄR: eller via acast: eller via itunes. För ett år sedan var Jönsson aktuell för Djurgården och Malmö FF i fjol och ångrar lite att han inte nappade på buden. Vilken klubb nappar i år?
***
Ångesten i Mjällby var i klass med den som var på Landskrona IP. Fotbollen blir därefter.
***
De som missat de senaste dagarnas diskussion om Mikael Antonssons citat om att “fotboll är en sport för män” kan läsa min krönika här som piskade i gång det. Reaktioner lät inte vänta och det var både ros och ris även om det var både mejl och twitter så får Expressens Daniel Kristoffersson blogginlägg sammanfatta en hel del av kritiken.
Eftersom jag till viss del misslyckats med att få fram min poäng, att inte hänga Antonsson, utan snarare diskutera och debattera hur vi lätt kan fastna i jargong och garva med i den så skrev jag nytt blogginlägg om att jag givetvis var ute efter debatt men inte efter landslagets mittback. SVT:s Elena Lövholm klev in med ett inspel som var klokt.
Min uppfattning är att det filmas betydligt mindre i damfotboll än i herrfotboll, men det är inget jag kan bevisa i siffror. Utan det är en känsla jag haft efter att ha bevakat VM och EM för både herrar och damer under många år. Eftersom jag inte uppskattar filmningar så är det något jag gillat, det har varit mindre sådant tjafs helt enkelt.
I denna tid av debatt fick jag tips om att Simon Bank för några år sedan gått till botten med vilka som filmar mest: kvinnor eller män? Ja, rättare sagt så så är det Research of Sports Medicine som Bank läst in sig och numret med rubriken: Estimation of Injury Simulation in International Women’s Football.
Författaren Daryl Rosenbaum har tidigare studerat filmningar bland herrar och nu hade man kollat hur det såg ut i dammästerskap och här citerar jag den eminente Simon Bank från han och Erik Nivas blogg och där han redovisar undersökningen:
“Mätningen baseras på definitionen att en skada går från att vara ”trolig” till att vara ”definitiv” om en spelare inom fem minuter efter ett skadeavbrott bryter matchen. I dammästerskapen registrerades totalt 270 skador, 5,74 per match. De definitiva skadorna var 0,78 per match, medan de ”tveksamma” skadorna var 4,96 per match. 13,7 procent – lite drygt var sjunde – av skadetillfällena berodde på en definitiv skada.
Ja, och så jämförelsen då: I herrmästerskapen ligger snittet på 11,26 skadeavbrott per match. Nästan dubbelt så många som i dammatcherna. Och de definitiva skadorna? Bland män: 7,2 procent (1/14), bland kvinnor: 13,7 procent (1/7,5).
Slutsats?
– Jag tror att studien visar att det är mindre sannolikt att kvinnor simulerar skador, säger Rosenbaum.
Män filmar dubbelt så ofta som kvinnor, med andra ord. Bloggen har sökt Stefan Schwarz och Hanna Ljungberg för en kommentar, utan framgång.”
Undersökningen har några år på nacken men sommarens VM i Brasilien visade via Wall Street Journal att bollen bara var i spel 55 minuter i snitt och att vissa landslag som Brasiliens så låg spelarna kvar extra länge. För övrigt har jag för mig att Marta o Co filmade en del i VM 2011, men just det tar vi i något annat blogginlägg.