Går det att både beundra Zlatan Ibrahimovic för det han gör på fotbollsplanen och samtidigt inte svälja allt han står för helt okritiskt? Ibland undrar jag. Som i går när Zlatan gjorde en vass insats och stod för tre mål mot St Etienne när Paris SG nådde final i den franska cupen. Ett av målen var dessutom en riktig delikatess som han är en av få spelare som klarar av att bjuda på.
Då får jag en del stick på twitter om att jag är en tvivlare på Zlatan och i princip en idiot som är det. Det är som om det inte går att kombinera att anse att han är Sveriges bäste spelare genom tiderna och en av världens bästa och både tala och skriva positivt om det och att samtidigt kunna kritisera när han gör felaktigheter. Varför är det så? Det är svårt att greppa.
Som att det är rent löjligt att Zlatan håller på och tjatar om Vitamin Well i både sin app och sina intervjuer, som den Anna Brolin gjorde efter segermatchen under gårdagen. Ett sockervatten med vitamintillskott som vad jag läst mig till inte har någon vetenskaplig effekt, utan bara är ett alternativ till läsk eller juice. Jo, jag fattar att han tjänar på att säga det.
Jag gillade ju när Zlatan agerade som talesman för 805 miljoner svältande människor på jorden, men när han lägger sådan kraft på att trycka ut Vitamin Well så falnar jobbet ihop med FN. Givetvis ska man kunna kombinera dem, och det är givetvis häftigt att Zlatans resa gjort honom till talesman för en massa andra grejer än bara fotboll, men det blir bara för mycket att tjata om ett vitaminvatten som man äger själv.
Att pengarna är viktiga för Zlatan är inte heller någon hemlighet, och det går givetvis att greppa att det är så. Snart kommer också Zlatans samarbete med Dressmann, där jag på ett sätt kan gilla att han väljer ett okreddigt märke, men där det givetvis kommer jobbas med marknadsföring. Kanske är det hans sportkollektion som lyfter hans spel än mer?
Blir mycket i appen om Dressmann, Volvo och Vitamin Well…men inte så mycket FN längre? Var går gränsen? Det är väl upp till var och en men för mig räcker det när han kört några gånger i appen om vitaminvattnet som får honom att prestera och sedan tar det vidare i intervjuer, men andra kanske är mer öppna för att han ska kunna sälja än mer?
Självklart ska det finnas en förståelse över att Zlatan vill starta på karriären efter karriären och ta hand om sitt varumärke. Han och Mika Lepistö och Helena Seger har skickligt sett till att det blivit bra grejer av biografin och därefter har man adderat en dokumentär om Zlatan och en hel del andra samarbeten. Det är givetvis oerhört starkt att växla ut det ur en fotbollskarriär, även om den är makalös, men det får inte slå över för då skadar man varumärket.
Drar dessutom en lans för att det måste gå att se att Zlatan precis som de flesta andra har både bra och dåliga sidor, och att det måste gå att kritisera när han gör saker som är fel utan att man för den skull inte ska kunna berömma hans makalösa insatser på planen. Bara det att han under knappa tre säsonger gjort 102 mål på 114 matcher för Paris SG.
Som Erik Hamrén konstaterade efter senaste landslagssamlingen: “Jag har slutat att bli förvånad över Zlatan”. Det är bara att instämma och se hur han först efter den politiska turbulensen i Frankrike gjorde hattrick och sedan stod för två mål i Moldavien och ett mot Iran innan han var delaktig i ett mål mot Marseille och därefter tre mål mot St Etienne.
Dessutom jagar klubben fortfarande fyra titlar, man är i final i två cuper och leder ligan och spelar kvartsfinal i Champions League mot Barcelona. Under torsdagen kommer dock besked om Zlatan blir avstängd eller ej för sitt utbrott mot domaren efter förlusten mot Bordeuax. I Frankrike tror man på fyra matcher, Zlatan tror på noll och det speglar väl till viss del inställningen om att det är svart eller vitt.
***
Behrang Safari gick till cupfinal med Basel precis som Rasmus Lindgren och Simon Tibbling gjorde med Groningen.
***
Pia Sundhages landslag har en brant uppförsbacke inför VM och frågan är om hon stannar en dag efter Kanada? Måste säga att jag tvekar efter att hennes projekt att lägga kraft på anfallsspelet och inte försvar fick ett rejält bakslag när spelarna bidrog till att gå tillbaka till 4-4-2 i sista matchen inför trupputtagningen.
Visst, det heter att spelarna ska ta ansvar och att Sundhage gillar det men det verkar knappast som om hon har hela gänget med sig i båten efter den här svängningen. Vilket aldrig är en bra start inför ett mästerskap och förbundskaptenen utstrålar inte heller samma energi längre och samma driv kring jobbet och har ju på flera ställen öppnat för att VM kanske blir slutet.
Apropå försvarsspel så var Hanna Marklund direkt efter EM 2013 öppen med vad Sundhage borde gjort, och som hon inte gjorde och det kanske innebär att Schelin, Seger och Fischer inte får kröna karriären med en VM-medalj som de hoppats: