Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
50v

Svårt att jämföra spelare och prestationer men det är en miss med "Vigge"

Galatiderna i svensk fotboll närmar sig och man ska på olika vis premiera de bästa spelarna på herr- och damsidan. Vilket en del år är lättare med rätt givna vinnare för att andra år vara betydligt svårare. Inte sällan blir det rubriker kring nomineringarna, eller rättare sagt oftast.

Efter att det svenska fotbollsförbundet i förra veckan släppte nomineringarna till Fotbollsgalan så stormade det mest kring att Victor Nilsson Lindelöf inte tog sig in bland Sveriges tre bästa backar. Vilket givetvis är rätt obegripligt med tanke på hans senaste år, även om tiden i Manchester United varit tyngre.

Men mittbacken vann dubbeln med Benfica i våras, spelade Champions League och var dessutom stark i landslaget även om skador stoppade honom i ett VM-kval. Portugisiska ligan är rankad som sjua i Europa (precis efter den ryska ligan) och klubben han tillhörde är en gigant i den ligan.

Även Mikael Lustig vann rubbet i Celtic och man förlorade inte en match men skotska ligan är rankad på 26:e plats och Ludwig Augustinsson som vann danska ligan med FC Köpenhamn och nådde Europa Leagues slutspel tillhörde då en liga som är rankad på 17:e plats. Andreas Granqvist tillhör ryska topplaget Krasnodar och gör det bra där men vann inget.

Man kan sitta så och väga av och till och för mig är “Vigge” alltid med i topp tre när man i oktober tittar ett år tillbaka i tiden. Men svårt att stryka spelare bland de andra tre, kanske Augustinsson eller Granqvist. Bland damerna kan man sakna Nilla Fischer bland backarna.

Det är kanske inte så lätt och tyvärr blir det fel ibland. Man kan önska sig att det inte skulle betyda något, men det gör det. Spelare vill naturligtvis ha bekräftelse och för mig är “Vigge” årets back, men jag sitter inte i juryn tack och lov. För där kan man fastna i andras beslut.

Kollar man över juryn som tar fram nomineringar så är det vettigt och kunnigt folk som sitter där:

Dam: Peter Gerhardsson, SvFF; Magnus Wikman, SvFF; Anneli Andersén, SvFF; Calle Barrling, SvFF; Victoria Sandell, EFD; Johanna Frisk, Sveriges Radio; Malin Swedberg, Bonnier Broadcasting; Frida Östberg, SVT.

Herr: Janne Andersson, SvFF; Peter Wettergren, SvFF; Roland Nilsson, SvFF; Claes Eriksson, SvFF; Stefan Lundin, SEF; Richard Henriksson, Sveriges Radio; Anders Andersson, Bonnier Broadcasting, Anders Svensson, Discovery Networks; Daniel Nannskog, SVT; Ola Wenström, Viasat.

Visst kan det finnas en del politik när förbundsfolk röstar på landslagsspelare och kanske Stefan Lundin och Victoria Sandell har bättre koll på inhemska spelare än på utlandsbaserade? Men det är kanske inte alltid är så lätt att hamna rätt, och ibland saknas det tydliga kriterier.

Har i höst varit med i en stor jury och röstat fram spelare till Allsvenskans Stora Pris och det är svårt när man ställer spelare mot varandra. Hur väger man prestationer mot varandra? Vad betyder omgivning? Ska man vinna något? Är alltid bäste tränare den som vinner allsvenskan?

På ett liknande vis är det svårt att jämföra spelare som är utomlands. Olika positioner. Olika ligor. Olika starka klubbar. Vilken roll spelar insatser landslaget? Om man är skadad en period? Dessutom är det svårt när spelperioden är oktober till oktober…hur bedömer man då.

Givetvis färgar det senaste av sig på juryn. Det är som när man röstar om tidernas bästa spelare, då är det lätt en tonvikt på spelare som är färska i minnet. När det gäller Nilsson Lindelöf så sticker rubriker om insatser i United ut, och han spelar i världens mest bevakade klubb i världens mest bevakade liga.

Att Werder Bremen sparkat tränaren efter noll vinster på tio matcher (fem förluster, fem kryss) får få rubriker precis som att det inte gav något eko att Krasnodar åkte ut tidigt i ryska cupen, ut i kvalet till Europa League och är fyra i ligan efter fem förluster på 15 matcher.

I den bästa av världar skulle inte en glasboll spela någon större roll, men det gör priset och vi kring svensk fotboll bidrar till det med att arrangera galakväll och genom att pumpa upp värdet på årets back och så vidare. Då behöver man kanske se över kriterier och göra processen än mer noggrann så man landar mer rätt.

Men inser att det inte är lätt. Ta bara den svenska Guldbollen. Vem ska få den? Är det Zlatan Ibrahimovic som fick sin tionde i fjol och gjorde en stark insats i United fram till skadan? Om inte, vem av Emil Forsberg eller VNL ligger närmast? Troligen Forsberg, som är den som haft det starkaste året totalt sett.

Diamantbollen gick i fjol till Hedvig Lindahl för andra året i rad. Hon ligger bra till för en tredje boll efter en ny stark säsong, men även Kosovare Asllani borde vara med i diskussionen om vem som får priset till årets spelare efter Linköpings SM-guld.

 

Publicerad 2017-10-31 kl 12:55

Senaste tweets

Arkiv

Annons
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons