Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

13v

Janne Andersson är trogen idén som tog Sverige till VM

Den svenska VM-truppen är presenterad. Det blev en väldigt väntad skara spelare som åker till Ryssland, enda rubrikskaparen var att Ken Sema fick stanna hemma. I fredagens krönika om VM-truppen tog jag ut 22 av 23 spelare i Janne Anderssons VM-trupp, men skrev också följande rad:

“Och tar Marcus Rohdén en plats på Ken Semas bekostnad? De två slåss om sista platsen.” Exakt så blev det enligt förbundskaptenen, och där vann Rohdén för att han är mer mångsidig än Sema. Breddegenskaper framför spetsegenskaper, och där Östersunds-spelaren nog också tappar en del på att han haft en svag vår i allsvenskan.

Givetvis förstår jag sucken över att inte ens Sema får ta en plats på planet till Ryssland. Han har i Europa League visat att han kan uträtta stora saker på planen, men det spelade ingen roll för förbundskaptenen som mer letar efter byggpjäser till ett lagbygge och där kan Rohdén passa in på fler platser.

Inte heller Blåvitts vasse Pontus Dahlberg får en plats i truppen. Och Jiloan Hamad får trots en makalös vår i allsvenskan nöja sig med att telefonsamtal om att han var nära VM-truppen. Sam Larsson? Robin Quaison? Simon Tibbling? Av olika skäl platsar de inte, enligt Janne Andersson.

Förstår att en hel del suckar över avsaknaden av skrällar och överraskningar, men Janne Andersson jobbar inte så. Under VM-kvalet har han svetsat samman en grupp spelare till något som liknar ett klubblag. Det har onekligen gett resultat, Sverige är i VM. Varför skulle han ändra på det konceptet?

Det är förståeligt att han inte ändrar på ett vinnande upplägg, utan han är trogen sin idé. Janne Andersson struntar i vara populist och är han tillräckligt erfaren att veta att resultat styr. Om Sverige lyckas kommer alla glömma vem som blev petad och fick stanna hemma. Lex Anders Limpar VM 1994 och Victor Claesson i U21-EM 2015.

Å andra sidan kommer en tidig hemfärd från Ryssland utan avtryck att kunna ge bränsle till en del spelare som suttit vid sidan eller varit hemma. Resultaten skriver historien om Sveriges landslag i VM och då är eventuella kvalmirakel från Milano och Friends Arena sedan länge glömda. Då är det nya förhoppningar och förväntningar som styr reaktionerna.

Sverige har ett landslag med en rad spelare som av olika skäl haft bristfälligt med speltid och det gäller även en del tongivande aktörer i en tänkt startelva. Olsen, Lustig, VNL, Ekdal, Forsberg och Toivonen är bara några som fått se säsongen sönderryckt av olika skäl och det är knappast optimalt för att landslag som behöver ALLA i slag.

Ändå tror Janne Andersson på att de här tillsammans ska skapa något som kan överraska i en grupp med Sydkorea, Tyskland och Mexiko. På ett liknande vis som han trodde på att Sverige skulle kunna ta sig till VM trots att en del tongivande spelare lämnade efter EM 2016 och att motståndet var svårt.

Om Sverige kan överraska igen? Om det ska bli verklighet måste verksamheten stämma på de tre olika samlingar som väntar fram till VM-avresan till Ryssland 12 juni. Då måste spelare som är viktiga i Anderssons startelva hitta form nog för att prestera nära sin toppnivå när man är på plats i VM.

Även om alla är jämlika i Janne Anderssons Djurfarm så är vissa mer jämlika än andra. Offensivt är Emil Forsberg avgörande och utan att han når sitt bästa slag så får Sverige svårt. Bakåt handlar det om Olsen i mål och mittbackarna Granqvist och Lindelöf som måste hålla sin högsta nivå genomgående.

Ett orosmoment är det centrala mittfältet: Ekdal är skadebenägen och har en misslyckad säsong bakom sig, Hiljemark har haft det ryckigt i Grekland och Italien och inte övertygat, Svensson lirar i MLS som knappast är bättre än allsvenskan. Starkaste kortet är Seb Larsson från Hull som sladdat i engelska andraligan.

Individuellt är den kvartetten inget att skrämmas med i ett VM, men tillsammans måste två av dem fungera och åtminstone stänga till bakåt för att assistera i försvarsspelet. Om de klarar det över tre matcher som spelas tätt? Det är inte svårt att tvivla på det, men det ska spelas om det.

Även om det väntar två träningsmatcher innan avfärden mot Ryssland är det givet hur Andersson ser sin startelva mot Sydkorea: Olsen – Lustig, Nilsson Lindelöf, Granqvist, Augustinsson – Claesson, Larsson, Ekdal, Forsberg – Berg, Toivonen

En match och VM-premiär Sverige bör vinna och då är det rätt med Claesson på en högerkant. För landslaget måste se till att hota och sedan kan man tänka annorlunda mot Tyskland där en poäng hade varit en framgång, men där man framför allt inte vill köra slut på spelare som behövs mot Mexiko.

Det är ingen direkt shining eller snack om mästerskapsmedaljer från Janne Anderssons sida, men han tog Sverige till ett VM. Om hans tankar funkar även där får vi se i sommar, men det går inte att klandra honom för att han håller sig till något som fungerat över förväntan, även om en del upplever det som tråkigt.

***

Förbundskapten Andersson var den förste förbundskaptenen sedan Lars “Laban” Arnessons dagar som kom direkt från allsvenskan. Därför är det ödets ironi att han tar ut den första mästerskapstrupp utan allsvenska spelare. Samtidigt är det inte hans jobb att bygga allsvenskan.

Publicerad 2018-05-15 kl 23:15

Senaste tweets

Arkiv

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER