Mexiko laddar upp inför VM på ett eget vis. Räkna med mer rubriker efter den festen om det inte blir ett bra mästerskap.
***
Ken Sema får vara med och träna. Precis som Emil Bergström. Att Sema är nära en VM-trupp vid skada är ganska givet, men Janne Andersson var noga med att poängtera att Bergström inte var femte mittback utan att han var i Stockholm.
***
Vilka oerhört maffiga VM-bilagor som kvällstidningarna släpper. Bägge är på 228 sidor och jag är imponerad av jobbat som de ansvariga på Aftonbladet och Expressen gjort. Ännu inte grottat ner mig i vilken som är bäst, men återkommer.
***
Tänk att Swansea haft tolv olika managerskiften på tio år. Graham Potter sätter sig i en katapultstol. Om än välbetald.
***
Öppen träning på Stadion i dag. Portarna öppnar 10:00 och träningen drar i gång 10:45.
***
Efter protesterna mot Argentinas träningsmatch mot Israel på lördag, som skulle gå i Jerusalem – dit USA nyligen flyttat sin ambassad – så ställde det argentinska förbundet in matchen. Något som hade stöd av de argentinska spelarna.
Inför matchen har reaktionerna från framför allt palestinskt håll varit kraftfulla. Palestinska fotbollsförbundets ordförande Jibril Rajoub uppmanade “alla arabiska fans att bränna Lionel Messis tröja samt foton av Messi” om superstjärnan spelade matchen mot Israel.
Palestinas ambassadör i Argentina, Husni Abdel Wahed, sa till medier i landet att en argentinsk medverkan i matchen mot Israel skulle vara respektlös: “Det skulle vara som att vi firade årsdagen av ockupationen av Falklandsöarna.”
Som om det inte var politisk laddning nog att VM går i Ryssland och med alla dess följder, fotbollen har onekligen sprängkraft. Så har det förvisso alltid varit, men i dag är det mycket svårare för de inblandade att hävda det gamla tramset att idrott och politik inte hör ihop, oavsett vad man vill.
Ta bara att Iran som blev första land att anlända till Ryssland har spelare som vanligtvis spelar i Nike-skor (bland dem Saman Ghoddos) men nu får de inga skor av Nike efter Donald Trumps sanktioner. Fifa fick tvinga en av VM:s dryckessponsorer att trycka Irans namn på flaskor.
Därmed tur att Sveriges leds av en förbundskapten som inte duckar alla frågor om politik. Också ett steg i rätt riktning att förbundet utbildar både spelare och ledare via ett samarbete med Civil Rights Defenders så att man är upplyst när man åker till Ryssland och vet mer om landet.
Kan tyckas vara en självklarhet, men är en nyhet i SvFF. Historiskt sett har man levt efter devisen att fotboll är fotboll och politik är politik och duckat allt som varit det minsta kontroversiellt. Inför EM 2012 i Ukraina var det svårt att få spelare eller förbundskapten Erik Hamrén att tala om de bekymmer som fanns i landet.
För tre år sedan spelade Sverige mot Iran och då stoppade dåvarande presschefen Niklas Bodell frågor till Hamrén om landet och dess regim. Förbundskaptenen var oerhört obekväm och fick stöttas av SvFF-basen Karl-Erik Nilsson som ringde upp två utvalda journalister för att tala om att förbundskaptenen visst var emot orättvisor i Iran.
Även om det var kontroversiellt att Irland av alla landslag nyligen spelade med siffror i regnbågsfärger så gillar jag det. Att ett landslag står upp för rätt självklara värderingar, som alla människors rätt till sin egen sexualitet, och verkligen visar det. Man kan tycka att det är små steg, men det händer något i en kontroversiell rörelse.
Fotbolls-VM är mycket mer än bara spelet på planen. Kan givetvis vara svårnavigerat, men man vill åtminstone komma i från känslan från VM 1978 där svenska fotbollsledare berömde ordningen i Argentina. Även då fanns spelare som var politiskt aktiva, men de hade inget stöd från SvFF, men det har man i dag.