Sverige klev in i den sista landslagssamlingen för 2018 med trycket att vinna mot både Turkiet borta och Ryssland hemma för avancera i Nations League och även ge sig en extra möjlighet att nå EM 2020. Efter två imponerande insatser så var det ordnat, och även om det ryska landslaget var blekt och formlöst går det inte att göra annat än att vinna.
När slutsignalen gick på Friends Arena i tisdags kväll kunde landslagsspelarna se tillbaka på ett makalöst 2018. De försatte hela landet i trans under sommarens VM och nådde en kvartsfinal och nu följde man upp det med att vinna sin grupp i Nations League trots förlusten mot Turkiet i premiären i september.
Efter den kontrollerade insatsen i Konya i lördags där ett försvarsstarkt Sverige med en vass Robin Olsen utnyttjade ett straffmål av Andreas Granqvist till att ordna en viktig vinst så var det ett offensivare och mer spelande landslag som rullade ut Ryssland. Många fins insatser låg bakom att landslaget inte hade några problem att vinna mot VM-kvartsfinalisten.
Victor Nilsson Lindelöf var helt briljant och fick även skicka in ett mål efter en hörna och kombinationen av honom och Granqvist som mittbackar är ren trygghet. Framåt var det kul att se Kristoffer Olssons kunnande räckte långt i Blågult och Martin Olsson som vänsterytter är inget dumt alternativ. Även Jakob Johansson var sensatiunellt stark på mittfältet med tanke på sin långa skadefrånvaro.
Ja, det fanns mycket positivt när Nations League avslutades för svensk del. Det är onekligen starkt av landslaget att alltid kunna prestera i matcher där det finns lite av en måste-karaktär över matchen. Vilket man hanterade när det var match lördag och tisdag och med en sen hemresa från Turkiet och ett avbräck i form av Albin Ekdal som blev skadad.
Efter VM har det talats en del om Janne Anderssons riskminimerande fotboll och att den kan prägla svensk fotboll. En hel del är tveksamma om det är rätt väg för landslaget. Att det inte är tillräckligt utvecklande och utmanande och innebär att svensk fotboll inte kan ta kliv upp till andra nivåer.
Samtidigt är det väl förbundskaptenens arbete att göra resultat. Sedan juli 2016 då Janne Andersson började jobbet så har han tagit Sverige till VM och väl där till kvartsfinal. Nu har han även lotsat landslaget till bästa möjliga seedning i EM-kvalottningen och en extra EM-chans via Nations League och en plats i A-divisionen.
Lägg till att förbundskaptenen och spelarna genererat mer pengar än någonsin tidigare till fotbollsförbundet. I samband med VM i Ryssland tog man hem närmare 170 miljoner kronor (153 i prispengar och 17 miljoner till förberedelser) och Nations League gav 15 miljoner för deltagande och 15 miljoner kronor för gruppsegern. Totalt 200 miljoner kronor till svensk fotboll.
Ovan är viktigt för att det gör det möjligt för SvFF att satsa på talangutveckling och att lyfta svensk fotboll. Något som kanske till och med är viktigare än hur det ser ut på plan när Anderssons landslag spelar. För mig är alltid resultatet viktigare, men jag förstår de som vill utveckla spelet.
Även om landslaget är fortsatt rätt ålderstiget så är det svårt att inte vara optimist med tanke på det kommande EM-kvalet som lottas söndagen 2 december och spelas under 2019. Sverige är med i seedningsgrupp två och bör ha hyfsade möjligheter att få till en överkomlig grupp som ger en möjlig EM-sommar.
UNL-potten: Schweiz, Portugal, Holland, England
Seedningspott 1: Belgien, Frankrike, Spanien, Italien, Kroatien, Polen
Seedningspott 2: Tyskland, Island, Bosnien, Ukraina, Danmark, Sverige, Ryssland, Österrike, Wales, Tjeckien
Seedningspott 3: Slovakien, Turkiet, Irland, Nordirland, Skottland, Norge, Serbien, Finland, Bulgarien, Israel
Seedningspott 4: Ungern, Rumänien, Grekland, Albanien, Montenegro, Cypern, Estland, Slovenien, Litauen, Georgien
Seedningspott 5: Makedonien, Kosovo, Vitryssland, Luxemburg, Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Moldavien, Gibraltar, Färöarna
Seedningspott 6: Lettland, Liechtenstein, Andorra, Malta, San Marino
Under lottningen så ska Uefa ta fram tio grupper varav fem grupper får fem lag och fem får sex lag. På spel står 20 platser i EM 2020, de sista fyra platserna går till vinnarna av det playoff som spelas i mars 2020 och där det handlar om gruppvinnarna från Nations Leagues fyra divisioner A, B, C och D förutsatt att man inte nått EM via kvalet.
Det finns en rad teknikaliteter inför EM-kvallottningen i Dublin på söndag om en vecka. Bland annat att de fyra gruppvinnarna i A (UNL-potten) är garanterade plats i varsin femlagsgrupp. Det finns dessutom flera politiska hänsyn som att Gibraltar och Spanien eller att Bosnien och Kosovo men även Serbien och Kosovo som inte får hamna i samma grupp.
Lägg till att de tolv arrangörsländerna i EM 2020 har fått in en begränsning att det är max två av dem i en grupp. Gäller Danmark, Ungern, Spanien, Tyskland, England, Irland, Skottland, Ryssland, Azerbadjzan, Nederländerna, Rumänien och Italien. Sedan finns visa reserestriktioner och vinterrestriktioner, vilket går att läsa om via länken.
Lätt att plocka en bra svensk och dålig svensk grupp och så här ser mina kvalgrupper ut om man ser till dröm och mardröm även om det finns en hel del alternativ. I första seedningsgruppen är det idel bra lag, men längre ner är det gott om svaga lag. Bäst är givetvis att hamna i en femlagsgrupp.
Dröm: Polen, Sverige, Israel, Estland, Gibraltar och San Marino.
Mardröm: Frankrike, Norge, Rumänien, Kosovo och Lettland.
Även om Sverige inte skulle klara en plats till EM via gruppspelet så får man en andra möjlighet i mars 2020 tack vare gruppsegern i Nations League. Just nu väntar slutspel mot Ukraina, Bosnien och Danmark där det är en semifinal och en final, men om något av de lagen tar sig direkt till EM så ersätts de av sämre rankade lag och det kan även bli lag från C-divisionen.
Allt talar för att Janne Andersson tar landslaget till en ny mästerskapssommar. Med tanke på VM-kvartsfinalen är det givet att man får tankar om hur långt Sverige kan gå i EM och om det ska bli allvar att tro på medalj så måste nog spelet utvecklas och likna mer det vi såg mot Ryssland.