ATEN. Det är inte bara i hockey det svänger snabbt. Sveriges riktningsförändring kring Qatar-läger krönte ett tungt dygn för den svenska fotbollsfamiljen. VM-kvalet mot Grekland kanske kan rädda läget?
Tre raka segrar har satt Sverige i ett gynnsamt läge i VM-kvalet. Under onsdagskvällen väntar Grekland som har gott om egna bekymmer efter en rad svaga resultat. Frågan är ens om man får några supportrar till Olympiastadion? Å andra sidan slipper de fundera på var grekerna ska åka på träningsläger.
Klart är att det är ett sårat hemmalag, där dess representanter på pressträffen inför VM-kvalet mot Sverige gav ett uppgivet intryck. Samtidigt är det alltid lättare att försvara och kriga än att försöka skapa något. Om ett svenskt landslag hade allt att vinna mot Spanien i torsdags är det annat mot ett ihopsäckat Grekland. Allt annat än vinst är tungt.
Det må vara långt kvar av VM-kvalet sett till att bara tre matcher av åtta är spelade men förutsättningarna för svensk del är enkla. Fyra raka vinster mot Grekland borta, Kosovo hemma, Grekland hemma och Georgien borta innebär att Sverige är klart för VM i Qatar. Poängtapp på vägen innebär att sista kvalmatchen, som är mot Spanien i Sevilla, blir avgörande, och det vill man garanterat slippa.
Janne Andersson vill ändra så lite som möjligt men Albin Ekdal mister han. Mittfältaren är redan tillbaka i Italien och allt talar för att Mattias Svanberg får starta. Sedan måste förbundskaptenen välja mellan Emil Krafth som flög ner till Aten på matchdagen och Mattias Johansson som ska ha varit med i elvan som drogs för spelarna, enligt Aftonbladet.
Utan att överdriva kan man konstatera att Janne Anderssons strävan att ta Sverige till VM med en match i Aten hamnade i medial skuggsida. Skälet var att Sverige sin vana trogen ville fortsätta åka till Qatar på träningsläger i januari. Något man gjort både 2019 och 2020. Vilket ledde till kritik från utlandet och även i Sverige.
Först försvarade Janne Andersson lägret även om han givetvis tog avstånd från både VM i landet och hur migrantarbetarna har det. Under tisdagen klev generalsekreterare Håkan Sjöstrand in och slog sig ner vid ett podium. Det var en minst sagt speciell presskonferens och det är nog få som upplevde att det var en svensk fotbolls bättre stunder. Men planen låg fast, man skulle försöka åka till Qatar i januari 2022.
Att allt färre länder velat göra dem sällskap till landet är inget som bekommit förbundet. Snarare har man matat på med sina redogörelser om allt arbete man gör i Qatar i samband med lägren. Man träffar gästarbetare, man träffar internationella fackförbund och man träffar regeringsrepresentanter. Allt för att påverka Qatar att förbättra förhållandena.
För egen del trodde jag att SvFF-basen Karl-Erik Nilssons uttalande i samband med träningslägret i Qatar 2020 skulle ge eko. Då sa han tvärtemot vad de flesta andra säger kring Qatar: “Det är alldeles för få landslag som åker hit.” Men det fick inte mycket uppmärksamhet, för då var inte Qatar-frågan het nog.
Vid samma träningsläger kunde vi på Fotbollskanalen även berätta att Sverige indirekt stått för kostnaderna när landslag från Moldavien och Kosovo – två av Europas fattigaste länder – flögs ner och inkvarterades på Sheraton i Doha. För alltfler länder har velat avstå från att åka på de här träningslägren.
Qatar-frågan har vuxit ju närmare VM kommit och det är klart att det är svårt att argumentera för att man ska åka på träningsläger till landet. Särskilt när många ifrågasätter om man ens ska spela VM på plats. Fast Sverige har alltid dragits till regionen och det är givetvis för fina förutsättningar till ett fördelaktigt pris.
Det är lätt att glömma bort att Sverige var i Oman och Syrien (!) 2010 och i Qatar redan 2012 plus att man åkte till Abu Dhabi fem år i rad från 2014. Just Förenade Arabemiraten är speciellt, för det är liknande förutsättningar för gästarbetare, risig demokrati och pressfrihet saknas och synen på homosexualitet och jämställdhet är som i Qatar.
Till slut var det de allsvenska klubbarna som tvingade förbundet att ändra på planerna inför nästa år. De släpper inte spelarna om landslaget åker till Qatar och det var en prestigeförlust på flera plan för generalsekreterare Sjöstrand. Inte bara att han fick ändra sig ett halv dygn senare, men även för att han inte hade kollat av stödet.
Klart att det här är en hård smäll för Sjöstrands och Karl-Erik Nilssons toppstyrda SvFF. Nu är det en tystnadskultur som råder i rörelsen och även om det finns frustration och missnöje så är det inte säkert att det når upp till ytan. Nilsson är dessutom på sluttampen och har 1,5 år kvar innan han lämnar posten. Värre för förbundets högste tjänsteman.
Därför hade en svensk seger mot Grekland varit ett skönt sätt att få bort fokus från den här fadäsen. Sedan är det upp till landslagsledningen att hitta en lösning för ett januariläger som inte väcker sådan ilska. Och så får vi se om debatten kring att spela VM i Qatar tar ny fart och hur den diskussionen slutar.
För egen del har jag en synpunkt och den finns här. Frågan om idrott i länder likt Qatar, Kina och Ryssland är mer komplex än svart eller vit. Sedan är det en enorm skillnad på tävling under protest jämfört med att åka på träningsläger. Vilket svensk fotboll till slut kom till insikt om.