(4-3-3)
Keylor Navas
Douglas Arribas Vermaelen Ansaldi
Zuculini Augusto Cani
Cerci Negredo Deulofeu
***
Målvakt: Keylor Navas (Real Madrid)
Bäste slips i ligan förra säsongen och succé i VM. Ändå har han bara fått spela sex ligamatcher och avslutade säsongen knappast på ett positivt sätt när han snubblade bort ett mål till Espanyol. Kan bättre, men måste få spela.
Högerback: Douglas Santos (Barcelona)
Värvades in sent och pekades ut som en framtida ersättare till Dani Alves. 70 taffliga minuter borta mot Málaga senare och Douglas fick snällt vänta tills Barcelona hade säkrat ligatiteln innan det blev speltid igen. Nä, han kommer inte ersätta Dani Alves i framtiden.
Mittback #1: Alejandro Arribas (Sevilla)
Hyperviktig kugge i Rayo Vallecano och stundtals imponerande i Osasuna. I Sevilla har han som bäst varit fjärdeval som mittback och när han väl fått spela snarare skapat oreda än stabilitet i försvaret. Stått för ett par hårresande missar.
Mittback #2: Thomas Vermaelen (Barcelona)
Ja, jag vet vad ni tänker. Hur kan man sätta en spelare som varit skadad hela säsongen i floppelvan? Jo, värvar man en spelare som heter Thomas Vermaelen och de senaste åren spenderat mer tid i gymmet tillsammans med Abou Diaby i Arsenal än ute på fotbollsplanen får man allt skylla sig själv. Barcelona la pengar på en spelare som inte var tillgänglig.
Vänsterback: Cristian Ansaldi (Atlético)
Inledde säsongen bra, men efter uppkäftig attityd och smällt igen dörren på en kvinnlig polis inför Atléticos möte med Barcelona i Copa del Rey fick han först tillbringa halva natten i häktet, och därefter tillbringa resten av säsongen på läktaren eller bänken.
Mittfältare #1: Bruno Zuculini (Valencia/Córdoba)
Det var en ihärdig dragkamp för Bruno Zuculinis signatur i somras, efter hans succé i argentinska Racing Club. Man City vann, men lånade ut honom till Valencia, som var ihärdiga om att få knyta åt sig argentinaren. Men nja, det blev aldrig riktigt som det var tänkt. Bara en ligamatch i Valencia, och vårsäsongen i Córdoba kommer inte heller gå till historien som något positivt.
Mittfältare #2: Filipe Augusto (Valencia)
Handplockades av Nuno Espírito Santo efter deras förflutet tillsammans i Rio Ave. Om det var Nunos bristfälliga bedömningsförmåga eller för stor skillnad mellan Spanien och Portugal låter jag vara osagt. Klart är dock att Felipe Augusto inte satte något avtryck och hans sejour i Valencia lär ta slut här.
Mittfältare #3: Cani (Villarreal/Atlético)
Hamnade i blåsväder med Marcelino under senhösten och skeppades iväg från Villarreal. Atlético högg direkt, men Cani har inte ens varit i närheten av en startplats i huvudstadsklubben. Tragisk säsong för en annars så briljant spelare.
Anfallare #1: Alessio Cerci (Atlético)
Alessio Cerci är allt det som Atlético Madrid inte är. Livet som stjärna har stigit honom åt huvudet. Det funkar inte i Atlético. Det funkar inte ens i Milan.
Anfallare #2: Álvaro Negredo (Valencia)
Han värvades som en frälsare, som sommarens supervärvning. Den utlovade presenten från Peter Lim. Fem ligamål senare och stämpeln blir allt annat än succé på Álvaro Negredos säsong i Valencia.
Anfallare #3: Gerard Deulofeu (Sevilla)
Jag var snabb med att peka ut Deulofeu som sommarens mest spännande värvning. Nu börjar till och med jag inse att det är något allvarligt fel på grabbens attityd. Han är en bolltalang större än de flesta, har mer speed, mer spetskvalitéer och är en poängspelare som få andra kan mäta sig med i Sevilla. Ändå har han knappt spelat någonting under våren. När Unai Emery skrev att “Sevilla består av mästare, men det krävs hårt jobb ocfh ödmjukhet för att nå hela vägen” framstår som en direkt passning mot Deulofeu.
***
Hur ser er floppelva ut?