Dyrköpt Rom-resa för Barça

Barcelona åkte till Rom och fick 1-1 på Olimpico. Trots ett massivt övertag spelmässigt är 1-1 ett ganska angenämt resultat mot gruppens på förhand tuffaste motståndare. Men resan över medelhavet blev dyrköpt. Som om truppen inte redan var tunn och skadedrabbad kom ytterligare en smäll under bältet.

Rafinha hann inte ens vara på planen i en minut innan Radja Nainggolan kapade honom. Det värsta befarades direkt – och i dag bekräftade Barcelona att korsbandet slitits av. Ett halvår av rehabilitering. Minst. Blytungt framför allt för huvudpersonen själv, som inlett säsongen på ett alldeles strålande sätt och bara för några dagar sedan landslagsdebuterade för Brasilien.

Men tungt också för Barça och Luis Enrique givetvis. Det här ger ordentligt med huvudbry för tränaren som nu bara har fem mittfältare tillgängliga i A-truppen – och då används Javier Mascherano främst som mittback och Sergi Roberto har på sistone vikarierat för en skadad Dani Alves som högerback.

Som om läget inte redan var prekärt ställs nu Luis Enrique och hans ledarstab på ännu svårare prov. Den givna “försteinhopparen” både på mittfältet och på anfallspositionerna finns inte längre tillgänglig. Tid för andra att få chansen. Tid för andra att kliva fram.

Och kanske är det nu som Sergi Samper – 95-modellen som tidigare imponerat så i ungdomslagen men inte riktigt fått det lyft som många förutspådde i Barça B – ska få sin ärliga chans. Läget kunde förstås inte blivit bättre, men Luis Enrique verkar lita mer på Gerard Gumbau och Juan Cámara.

***

EuroSevilla är tillbaka. Efter tre raka matcher utan seger i ligaspelet verkar till slut bakfyllan efter den smärtsamma förlusten i europeiska supercupen mot Barcelona ha lagt sig.

Mot Borussia Mönchengladbach var det ord och inga visor från Sevilla. Precis det europeiska Sevilla som vi vant oss vid de senaste säsongerna.

Det dröjde förvisso en halvlek innan målskyttet lossnade, men sedan rasslade det till både två och tre gånger.

Även om kryss i matchen mellan Man City-Juventus hade varit det bästa scenariot för Sevilla var en bortaseger åtminstone bättre än det motsatta. Rejäl press på City – som fortsätter ha det förträffligt svårt i Champions League – framöver.

EuroSevilla är tillbaka. Me gusta mucho.

***

Hörru du, Unai Emery. Det är dags att slänga in Yehven Konoplyanka i startelvan nu. Han förtjänar det.

***

Åtta mål på fem matcher. Åtta mål!

Bravo, Cristiano.

***

För övrigt, varför i hela friden spelar inte Jesé?

Utbytt i ligapremiären efter 55 minuter. Sedan dess har Real Madrid gjort 15 (!) mål på tre matcher. Segrarna har knappast varit hotade. Och Jesé har fått noll minuter.

Just nu ser jag inte framför mig att Rafa Benítez kommer skicka in Jesé när det blir skarpt läge – såvida inte Madrid hamnar i underläge – och därför hade sådana här matcher varit perfekta. Ska den forne supertalangen överhuvudtaget komma upp i någorlunda av den potential han besitter måste han spela fotboll.

Efter korsbandsskadan 2014 och bristen speltid förra säsongen har han inte råd att förlora mer tid. Det kommer kosta i det långa loppet.

***

Det finns så enormt mycket potential i säsongens upplaga av Valencia. Men det är bara dumdristigt och naivt att tro att laget redan nu är redo att ta nästa kliv.

Jag har väldigt svårt att se att en offensiv trio bestående av Sofiane Feghouli, Álvaro Negredo och Pablo Piatti ska ta Valencia till nästa nivå. Det är Rodrigo Moreno, Paco Alcácer, Zakaria Bakkali, Rodrigo de Paul och Santi Mina som är den offensiva framtiden. Det fullkomligt kryllar av talang, men det kommer dröja innan nyss nämnda spelare är redo att föra Valencia närmare toppen.

Det är likadant på mittfältet. Dani Parejo är en nyckelspelare i Valencia. Lagkapten. Otroligt viktig i omklädningsrummet. Men på planen? Om han inte slipar bort sitt slarv och stundtals nonchalanta spel kan jag inte se Valencia hota om en ligatitel eller gå till Champions League-final med Parejo som en av frontfigurerna.

André Gomes är framtiden på mittfältet. Och hans inhopp mot Zenit var det mest positiva som Valencia kan bära med sig i fortsättningen. Att portugisen nu är skadefri och redan visar fin form kommer innebära en rejäl tillgång. Och det kommer behövas. Om nu Valencia ska ta det där nästa klivet snart.

***

Galatasaray-Griezmann 0-2.

Nä, okej. Det var en genuint traditionell Diego Simeone-seger. Stark Atlético-inledning, två mål framåt, och så försvara hem segern. Men Antoine Griezmann gav svar på tal efter den svaga insatsen mot Barcelona i helgen.

Jag tror vi kommer få se mycket av Saúl Ñíguez i sådana här matcher framöver. Inte minst nu när Raúl García inte finns tillgänglig längre.

***

Apropå det där mötet i Rom. Herregud, Alessandro Florenzi. Vilket mål!

– Jag trodde publiken först applåderade åt att jag gjorde ett sådant optimistiskt försök, innan jag fattade att det blev mål, sa Florenzi efteråt.

Ett helt galet mål som bara det gjorde Roma förtjänt av en poäng.