Det är precis så här det ska vara.
I den bästa av världar fortsätter det så här hela vägen in i det berömda – även om det kanske snarare än en drömlik förhoppning än en realistisk tro.
Att Celta Vigo däremot kan sätta käppar i hjulen såväl en som två gånger för topplagen råder inga som helst tvivel om. Eduardo Berizzos manskap har redan åkt till Ramón Sánchez Pijzuán och satt krokben för Sevilla, och demonstrerat för Barcelona vilken mardröm det är att komma till fästningen Balaídos och få erfara att ingenting kommer av sig självt.
Nu vankas nytt toppmöte på Balaídos. Den här gången är det Real Madrid som kommer på besök – ett Madrid som i nuläget toppar La Liga på bättre målskillnad än Celta och Barça. Vid seger finns med andra ord stora möjligheter för Celta att i ensamt majestät inta serieledningen. Och hur häftigt vore inte det.
En av nyckelfigurerna i matchen, åtminstone på förhand, är Nolito. Ni vet spelaren som först slog igenom i Barcelona B (under Luis Enrique), drog vidare till Benfica, sålde tröjor som aldrig förr och blev en gedigen publikfavorit, men hamnade snett efter en fin debutsäsong och fick drastiskt mycket mindre speltid. Efter en stark lånesejour i Granada bar det sedan av till Celta Vigo 2013 – där en viss Luis Enrique drog i trådarna.
Resten är väl, som man brukar säga, historia. Succén har knappast undgått någon och numera kan Nolito även titulera sig spansk landslagsman.
Med sex fullträffar och tre assist är han den främste poängspelaren som äntrar Balaídos gräsmatta i morgon. Inte Cristiano Ronaldo, inte Karim Benzema, inte Gareth Bale.
Tillsammans med Neymar är det Nolito som producerat flest poäng i La Liga efter åtta omgångar. Och det gör honom förstås också till ett hett villebråd ute på marknaden – något han själv inte vill ägna en tanke åt.
– Jag har inga tankar på att lämna det vi har i Celta i januari. Jag trivs bra i Vigo, säger han till Radio Marca.
Och på frågan hur Celta ska besegra Real Madrid är svaret ganska självklar – spela som mot Barcelona.
– Vi måste tro på oss själva och inte gå in med någon som helst rädsla. Vi kommer spela som vi alltid gör och vara trogna vår spelstil. Om Madrid faller lågt – desto bättre för oss.
***
Vilka rubriker som skapades när den katalanska tidningen L’Esportiu i onsdags publicerade uppgifterna om att en linjedomare i Spanien anmält att han utsatts för rejäla hot för att se mellan fingrarna och döma till Real Madrids fördel i det kommande el Clásico-mötet med Barcelona.
Nu har det hela avtagit och det återstår att se om det överhuvudtaget kommer redogöras för vad som egentligen har hänt – och vem som i fråga blivit utsatt för de potentiella hoten.
Oavsett vilket förvånar det nog ingen att fotbollen inte står i fokus i Spanien – eller för den delen i hela fotbollsvärlden. Det är en situation vi vant oss vid, och det pågår alldeles för mycket fuffens bakom kulisserna att det är högst förståeligt att det tär på såväl spelare, ledare som supportrar.
Förhoppningsvis blir det klarhet i just det här fallet, även om en mindre vild gissning är att vi aldrig kommer få reda på exakt vad som hänt.
***
Medan de spanska CL-lagen gjorde ungefär vad som kunde förväntas i veckan svarade också de tå representanterna i Europa League upp med fina prestationer.
Athletic demonstrerade kraft och styrka när man slog Partizan Beogad på bortaplan och passade i samma veva på att gå förbi nyss nämnde lag i grupptabellen och överta förstaplatsen. Det kan bli ett härligt Europa-äventyr som väntar Athletic den här säsongen.
Detsamma gäller förstås Villarreal. Trots en poängmässigt väldigt stark säsongsinledning i ligaspelet har spelet inte tickat i gång på det sättet som vi är vana vid.
På El Madrigal i går var det annorlunda. Villarreal praktiserade en otroligt produktiv och passningsorienterad fotboll där bollen trillade som på ett snöre mellan spelarna.
Det kanske mest imponerande var att det gjordes utan ordinarie målvakt, ytterbackar, yttermittfältare, Bruno Soriano & Léo Baptistão.
Ett styrkebesked, minst sagt.
***
Kom att tänka på Michu häromdagen. Han som stänkte in 15 baljor på 37 ligamatcher i Rayo Vallecano säsongen 2011/12 – som offensiv mittfältare. Han som gjorde 18 mål säsongen därpå i Premier League med Swansea, och på köpet förde klubben till seger i ligacupen.
Vad har hänt sedan dess?
Nja, inte mycket i positiv bemärkelse. Skadebekymmer och svårt att platsa i Swansea säsongen därpå, vidare till Napoli i Serie A där skadeelände satte nya käppar i hjulen samtidigt som konkurrensen var tuff.
I dag är Michu 29 år. Han skulle kunna ha tre-fyra väldigt fina år kvar på toppnivå.
Men just nu tränar han i sin brorsas lag, UD Langreo, belägna i spanska fjärdedivisionen.
Vilken beklämmande utveckling vissa spelare kan råka ut för. Som fostrad i Real Ovideo hoppas jag att han åtminstone kan ta sig upp ett par divisioner och vara med i Oviedos kamp mot att stabilisera sig och i slutändan nå La Liga igen.
Så vackert det hade varit.
***
Vet ni förresten när Celta Vigo senast tog emot Real Madrid och var i en snarlik position rent tabellmässigt?
28 november 1999.
Då ledde Celta Vigo ligan, och var åtta poäng just Real Madrid och den slutliga segraren Deportivo La Coruña. I laget fanns profiler som Benni McCarthy, Mazinho, José Manuel Pinto, den drömlika ryssduon Valeri Karpin & Aleksandr Mostovoi och en ung och lovande Claude Makélélé.
Hjälte i matchen mot Real Madrid den där novemberdagen 1999 var dock ett annat ganska välkänt namn: Albert Celades, den nuvarande spanska U21-förbundskaptenen.
Under den perioden kallades Celta ofta för “den himmelska maskinen” och upplevde många fantastiska år av fina framgångar.
Då var också läget väldigt annorlunda jämfört med i dag. Det var enklare att utmana jättarna i toppen. Deportivo La Coruña – som gick hela vägen och vann ligan – är väl det bästa exemplet.
Min känsla är att dagens Celta Vigo är precis som detsamma för 16 år sedan. Det vill säga att lag vi kommer titta tillbaka till och tänka “oj, minns du vilket lag Celta hade 2015? Vilka profiler det kryllade av i klubben? Orellana, Aspas, Augusto, Wass – men kanske allra främst Nolito”.
Jag tycker fortfarande han är underskattad utanför Spaniens gränser, Nolito. Men i morgon kommer han sannerligen ha fullt fokus på sig.
Är man La Ligas främsta poängspelare går det aldrig obemärkt förbi.