Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

En stor Madrid-vinnare – en stor Madrid-förlorare

Efter att ha varit – och fortfarande är – utan internet i min nya boning har jobbklimatet förändrats och mina förutsättningar grusats en aning de senaste dagarna. Lyckades i alla fall ta mig in till redaktionen i dag för att få i väg lite tankar om vad som egentligen försiggår i La Liga.

Skrev inför söndagens två höjdarmatcher att vi kommer få en tätnad toppstrid. Det har vi också fått – men det var bara ett lag som tog till vara på chansen att närma sig Barcelona: Atlético.

Och det via en ganska klassisk Atlético-seger. Första halvlek hemma mot Athletic var en av de svagare den här hösten på Vicente Calderón, men vid underläge 0-1 lyckades spelarna stråla samman med fansen, skapa ett litet tryck på tilläggstid, och slutligen fixa kvitteringen före paus. Redan där, när Saúl skarvade in 1-1-bollen, kändes det skrivet i sten att Atlético skulle kliva ut som ett annat lag i andra halvlek.

Även om skillnaden var stor var det ingen bländande fotboll Diego Simeones manskap visade upp. Men det händer å andra sidan ganska sällan. Det var kompakt, strukturerat och uppoffrande. Det räcker inte för att bli ihågkommet som en av säsongens mest underhållande matcher – men det räckte för att till slut knipa samtliga poäng sedan Antoine Griezmann (vem annars?) dunkat dit 2-1-målet.

Bara för några veckor sedan tog jag upp det faktum att Atlético smugit sig på allt närmare underifrån och närmat sig toppen. Efter att Barça hyllats som världens bästa lag den senaste tiden har vi trots allt ändå två lag på samma poäng i toppen.

Atlético blir att räkna med. Och nu när Luciano Vietto – som kom till försäsongen med urusel form och fick spy sig igenom träningarna – på allvar kan räknas in som ett nyförvärv har Simeone ytterligare ett offensivt vapen att nyttja.

***

Det andra Madrid-laget då? Ja, nja, nej. Allvarligt talat. Vad är egentligen Rafa Benítez grundtanke och spelidé med sitt lag?

I början av säsongen ramlade poängen in utan att laget spelmässigt lyckades glänsa. Nu fallerar det på båda punkterna. Förlusten på El Madrigal var ett stort debacle och snart kommer huvuden börja rulla i huvudstaden.

Hur mycket Florentino Pérez än må säga att Benítez har hans förtroende kommer den Madrid-födde tränaren snart ryka all världens väg om uppryckningen inte sker illa kvickt och med tydlig kontrast.

Villarreal straffade Real Madrid på egen planhalva gång efter annan med hög press (det var också så matchens enda mål kom till). Att spela med Casemiro såg ut som ett smart drag från början av Benítez – men att sätta sin troligt bollskickligaste spelare i Toni Kroos på bänken var ett misstag. Madrid hade ingen att spela upp bollen till som kunde hålla i och lugna ned. Luka Modric såg mestadels frustrerat ut och tappade läderkullan lika ofta som Benítez som bitter ut på tränarbänken.

Att kasta ut en mästartränare som ledde Real Madrid till “La Décima”, fick omklädningsrummet med sig och aldrig satte sig själv före klubben för att plocka in Rafa Benítez ter sig som mer och mer obegripligt för var dag som går.

Och Carlo Ancelotti är fortfarande arbetslös, Florentino…

***

Rätt ballt att se Mateo Musacchio kliva in från start i sin första riktiga match efter långtidsskadan och göra en solid insats. Frånsett situationen där han kapade Cristiano Ronaldo och klarade sig undan med blotta förskräckelsen såg han vass ut.

Hädanefter har Marcelino ett lyxproblem att formera sitt mittförsvar. Det är inte varje dag.

***

Jag är jäkligt glad över att Las Palmas fixade krysset och krånglade sig vidare i Copa del Rey efter totalt 3-2 mot Real Sociedad. Nu är det inte så att jag hyser några speciella känslor för Las Palmas – utan att jag kommer besöka Gran Canaria i mitten av januari och har jag fotbollsgudarna på min sida lottas “Pio Pio” på hemmaplan i Copa del Rey-åttondelen just den veckan.

Det kan bli så att jag och mitt resesällskap får nöja oss med Las Palmas-Atlético på helgen. Inte så illa pinkat det heller, om det nu blir så.

***

Lagom bra start för Gary Neville i Valencia. Ser lika ihåligt och tragiskt ut som tidigare.

***

Mindre smidigt att Pablo Hernández drog på sig andra gula efter 47 minuter mot Espanyol – men sett rent till det spelmässiga är Celta Vigos mittfältsgeni en av de som utvecklats mest den här säsongen jämfört med förra.

Han handplockades från Eduardo Berizzo inför fjolåret då de jobbat tillsammans i Chile, och de höga förväntningarna efter hans utomordentliga statistik i O’Higgins (gjorde 15 mål på 39 matcher och ett gäng assist på det) lyckades inte alls förverkligas under debutsäsongen i Celta.

Den här säsongen har han dock blivit varm i kläderna och etablerat sig som en av de viktigaste spelarna. Man brukar ju säga att allting ont också för någonting gott med sig. Michael Krohn-Dehlis flykt till Sevilla innebar sannerligen Pablo Hernández öppning i Celta Vigo. Än så länge har han tagit mer än väl till vara på den chansen.

***

Luis Suárez hattrick-hjälte för Barcelona i semifinalen av klubblags-VM. Han skriver nya historiekapitel vecka efter vecka, uruguayaren. Positiva som negativa.

Men rent sportsligt vetitusan om Barcelona haft någon lika bra nummer nio under 2000-talet. Enorm.

***

Utan internet får jag ta tillfället i akt och sitta kvar en stund på redaktionen för att hinna se någonting av Copa del Rey i afton. Många fina matcher, och snart har vi samtliga lag till åttondelsfinalerna klara.

Publicerad 2015-12-17 kl 20:02

Senaste tweets

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER