Nästan exakt sju månader. Sedan fick Florentino Pérez och Real Madrid-styrelsen nog. Känslan är att spelarna aldrig haft det minsta förtroende för Rafa Benítez. Och framför inte supportrarna.
Poängtappet på Mestalla i går blev droppen för huvudstadsklubben. En poäng som förvisso är en mer än vad Real Madrid lyckades plocka med sig hem i bagaget från Valencia när det begav sig förra säsongen – men ett poängtapp som i längden kan visa sig vara ytterst kostsamt.
Det är ingen som är förvånad över det här beslutet. Redan när Rafa kritade på kontraktet och presenterades i Santiago Bernabéus lokaler började sanden i timglaset att rinna. Det var bara en fråga om tid.
Sju månader fick Madrid-sonen (hans bakgrund både i staden och i Real Madrid i ett tidigt skede i karriären låg förstås till stor grund att han fick jobbet från första början) innan resan nu är över. Real Madrid har tagit ett beslut som aldrig skulle behövt att tas.
Att sparka en mästartränare i Carlo Ancelotti och ersätta med Rafa Benítez som inte skördat stora framgångar på tio år framstår för varje dag som går som ett stort mysterium. Florentino Pérez konstanta suktan efter perfektion och att vara nummer ett kommer fortsätta – och att ge Benítez kicken är ett bra steg på vägen. Han saknade både karisma och ledaregenskaper för att leda världens största fotbollsklubb till toppen.
Som tur är, för Real Madrid, är säsongen långt ifrån körd. Trots poängtappet i går är det bara fyra poäng upp till serieledande Atlético Madrid och maximalt fem upp till Barça som har en hängmatch mot Sporting Gijón framöver. Men läget i ligan är förstås inte optimalt. Halva säsongen är snart spelad och Real Madrid har ingenting i egna händer. Man är beroende av att konkurrenterna tappar poäng längs vägen – men den primära uppgiften är nu att få igång det egna maskineriet.
På tränartronen kliver Zinedine Zidane in och ska försöka få fart under fötterna på sina spelare. Och visst ringer det en och annan klocka när en spansk storklubb plockar in en gammal ikonspelare som närmast har tränat reservlaget. Det var precis så Pep Guardiola anställdes för FC Barcelona 2008 – helt utan erfarenhet från tränaryrket på den absoluta toppnivån. Jag är övertygad om att Florentino inte vill annat än att se Zidane lyckas på ett liknande sätt som Guardiola gjorde i Barça. Han kan klubben, känner redan spelarna sedan året som assisterande tränare då La Décima också bärgades, och har förtroende från supportrarna.
Skulle han lyckas vore det så nära perfektion det går för Real Madrid. Men den största frågan, bortsett från om Zidane i fråga är rätt man för uppgiften, är om Florentino Pérez är beredd att offra tålamodet och ge fransmannen den tid han behöver.
Nu kan fansen i alla fall börja drömma. Rafa Benítez som Real Madrid-tränare gick inte ens ihop i drömmarnas värld.
***
På tal om Valencia-Real Madrid. Sett till hur matchbilden såg ut och hur matchen artade sig är det svårt att kalla det hela för ett poängtapp för Madrids del. Valencia var i perioder mycket bättre, även om hawaii-fotbollen sken igenom och ett oavgjort resultat känns rätt logiskt i slutändan.
André Gomes var en av planens giganter. Med sin fysik blandat med teknik och speed klev han förbi gång efter annan från vänsterflanken och bevisade att han även kan vara ett giftigt attackvapen från kanten. I dag pryder han många uppslag i de lokala tidningarna och fansen älskar portugisen. Kan han bara få upp poängproduktionen ett par steg till kommer Valencia kunna bygga mycket runt André Gomes i framtiden.
***
Det är för övrigt dags att skicka Bruno Soriano till EM i sommar. Maken till underskattad spelare som är sin klubb trogen och verkligen förtjänar att spela ett stort mästerskap och i den bästa av världar få kröna karriären med en titel. Villarreal-kaptenen är vital för sitt lag som bara ligger en (!) ynka poäng bakom Real Madrid i tabelltoppen just nu. Det är smått osannolikt.
Värt att komma ihåg är att Villarreal spelade i Segundan för 2,5 år sedan.
***
Vad som händer med Rafa Benítez, förresten? Det känns som hans bäst-före-datum redan är passerat och väl det. Men skulle Gary Neville fortsätta vägra vinna ligamatcher som Valencia-tränare finns det i alla fall en plats där Rafa fortfarande har ikonstatus: Mestalla.
Det blev han gott och väl påmind om i går.
Samtidigt vore väl det höjden av fiasko att återvände till den klubb han en gång gjorde sig ett namn på riktigt för att köra allt i botten. Han kommer knappast återupprepa bedriften och föra Valencia till två ligatitlar.