Först om tre veckor kommer Atlético de Madrid spatsera in på sin nya arena Wanda Metropolitano, med plats för knappt 68 000 åskådare, då Málaga kommer på besök. Man har redan spelat två bortamatcher den här säsongen, men innan hemmapremiären väntar både Valencia på Mestalla i ligaspelet och Roma på Olimpico i Champions League.
Diego Simeone och hans team känner till smaken av en tuff säsongsinledning.
Efter den något sargade, ur Atléticos synvinkel, ligapremiären borta mot Girona där man ändå lyckades hämta sig och fixa ett kryss studsade de rödvita sannerligen tillbaka med full kraft i går mot Las Palmas.
Trots en avstängd Antoine Griezmann och en del skavanker i truppen kom man till Estadio Gran Canaria och spelade taktiskt ut Las Palmas. Givetvis mycket tack vare den fenomenala starten som gav Atleti en 2-0-ledning redan innan fem minuter var spelade, men styrkan att i den andra halvleken också döda matchen efter Las Palmas reducering var imponerande.
I skuggan av Kokes två oerhört vackra mål. Yannick Carrascos poängexplosion och Ángel Correas fina form är det dock en spelare jag skulle vilja lyfta fram lite extra i Atlético från gårdagen: Thomas Partey.
Grabben med det minst sagt festliga namnet har hunnit fylla 24 år nu, och förlängde sitt kontrakt med Atlético för några månader sedan till 2022. Thomas har tillhört Atléticos organisation sedan 2011, och gjorde sitt första framträdanden i A-laget för fyra år sedan.
Efter lånesejourer i Mallorca (Segunda División) och Almería (La Liga) återvände Thomas till Atlético inför säsongen 2015/16 och har sedan dess varit en del av Simeones A-trupp. Däremot har han väntat tålmodigt på sina chanser och sannerligen inte överösts med speltid. Men Atlético-tränaren själv har alltid varit tydlig – oavsett om Thomas spelat, suttit på bänken eller varit på läktaren – hur mycket han tror på honom.
– Det är en spelare som inspirerar med sin inställning. Han ger alltid hundra. Han tänker alltid på lagets bästa. För oss är han väldigt viktig.
Thomas har precis den inställningen som krävs för att lyckas i Atlético. Den som också Koke har, liksom Saúl – två andra spelare som kommit underifrån i klubben och så småningom etablerat sig i A-laget.
På två säsonger har den ghananske landslagsmannen bara startat nio ligamatcher. Han har dock hoppat in i otaliga viktiga Champions League-matcher och Simeone har aldrig varit rädd att använda honom när det väl gäller. Men det har sällan blivit kontinuerligt med speltid.
Fram tills nu, om jag får gissa. För vissa tar det längre tid än andra att acklimatisera sig till den krävande, både fysiskt och taktiskt, spelfilosofi som Atlético använder sig av. Jag tror att Thomas är redo för betydligt större uppgifter den här säsongen och att den alldeles enastående insatsen under 90 minuter mot Las Palmas i går bara var ett smakprov.
Han spelade trots allt från start före kapten Gabi. Bara det säger en del. Och då ska vi komma ihåg hur viktigt det var för Atlético, efter poängtappet senast, att faktiskt gå för seger.
Thomas fick chansen. Han tog den bäst av alla. Ofta väldigt bra positionsmässigt, resolut i sitt beslutsfattande, bra passningsspel och också – som han förvisso visat genom hela sin karriär – väldigt farlig i offensiven.
Jag tror det här är säsongen då Thomas Partey på allvar får sitt genombrott i Atlético.
***
Apropå spelare som letar efter sitt genombrott. Sergi Samper lånas ut från Barcelona till just Las Palmas – en på förhand bra destination för en spelare som behöver speltid och behöver utvecklas i en miljö där det offensiva fotbollstänket prioriteras.
En annan spelare som många trodde skulle få sitt stora genombrott men aldrig fick det, Alberto Aquilani, är också klar för Las Palmas. Jag vet inte riktigt vad vi ska förvänta oss där. För mig förblir han alltid Rom-sonen som svängde runt med sitt mörka hår som 18-åring på Olimpico och spåddes bli “the shit”.
Han blev aldrig det. Men han har en del fotboll i sig. Och det bådar trots allt för en väldigt rolig höst i Las Palmas. Fullkomligt kryllar av spelskickliga lirare på det mittfältet nu.