Twitter: @pinthorp
Det är lätt som anfallare i La Liga att hamna i skuggan av de allra största namnen. Ofta är det Leo Messi, Cristiano Ronaldo eller för all del Antoine Griezmann vars namn pryder de flesta rubrikerna.
Men det finns många som puttrar på där i skymundan och förtjänar större uppmärksamhet. En är Cédric Bakambu. 26-åringen hämtades in som tämligen okänd från Bursaspor i Süper Lig till Villarreal för två år sedan.
Många hade stora förväntningar på både Roberto Soldado och Léo Baptistão den säsongen, men efter densamma var det Bakambu som hade gjort störst avtryck i Villarreal-tröjan. Tolv mål under sin debutsäsong i Spanien och i snitt mål var 155:e minut var ett helt klart godkänt facit.
Säsongen därpå bättrade han sitt målsnitt men gjorde också betydligt färre ligamatcher. Jobbiga överansträngningar var jobbigt ihärdiga för Bakambu som inte riktigt fick den kontinuiteten varken han eller Villarreal hade velat. Ändå gjorde han ofta mål när han spelade.
Till den här säsongen har Cédric Bakambu fått en hel försäsong och hittills varit skadefri. Nu har han också tydligt växlat upp ytterligare en nivå – en nivå han länge hintat om finns där.
Åtta mål på åtta starter är ett fantastiskt facit och Bakambu ser både starkare och snabbare ut i höst än tidigare. Hans spelstil påminner en hel del om Diego Costa. Kanske inte lika Costa-bestialisk när det gäller kroppsspråk, men väl det där stångande drivet och en närmast oförklarlig förmåga att trycka sig förbi spelare utan avancerade finter utan snarare med enorm vilja.
Jag tycker Bakambu är La Ligas klart mest underskattade anfallare. Det har bara varit en tidsfråga innan han exploderar på allvar och hade det inte varit för skadorna förra säsongen är jag övertygad om att många klubbar redan hade kampats om hans underskrift.
Det blev en ny fullträff från Bakambu när Villarreal tidigare i dag städade av Las Palmas enkelt hemma på El Madrigal.
Det börjar blåsa starkt kring Gran Canaria-laget nu. Bara två segrar på nio matcher är inget smickrande facit. Däremot har Las Palmas haft ett väldigt tufft inledande spelschema och jag minns att jag och min vän Christopher Kviborg, halvt uppvuxen på Gran Canaria, pratade om det inför säsongen att laget mycket väl kunde stå på noll poäng efter fem omgångar.
Nu tog man faktiskt sina två segrar under den perioden men det säger snarare mer om motståndarna man slog, höstens svagaste i form av Málaga och ett roterande och alltid lika ovisst Athletic.
Det är snarare sätten man har demolerats av lag som Atlético, Celta Vigo och nu senast Villarreal som ställer en hel del oroande frågor. Och då ska nye målvakten Leandro Chichizola definitivt inte klandras. Han har haft ett försvar – i alla fall på pappret – framför sig som mer varit obefintligt.
Jag tror dock det behöver gå ett gäng omgångar till innan vi sätter en rejäl fiasko-stämpel på Las Palmas höst. Ett mer överkomligt spelschema stundar den närmsta månaden. Då måste poängen börja trilla in.
***
Nej, det klart inte Gerard Deulofeus mål mot Málaga skulle ha godkänts i går. Bollen klart och tydligt (hur går det ens missa med så många domare?) över kortlinjen när Lucas Digne slog in bollen.
Vissa bedömningar är 50/50 och kan ses på många olika sätt. Det här var bara en ren miss.
***
Vad gör Atlético när man befinner sig i ett ganska pressat läge, är mitt i tätt matchande och ställs mot ett formstarkt Celta Vigo på bortaplan?
Springer hem en 1-0-viktoria. Á la Diego Simeone.
***
Real Madrid mot Eibar avslutar helgens La Liga-fighter. Den sena söndagsmatchen har tidigare i höst bjudit på några fantastiska matcher.
Men även om Madrid faktiskt tappat poäng i fyra hemmamatcher den här säsongen har jag svårt att se hur Eibar ska bära sig åt för att göra en nervkittlande tillställning av det hela.