Säsongens första Sevilla-derby – det största av alla stadsderbyn i Spanien – ägde rum i går kväll. En väldigt speciell match på förhand ur många synvinklar.
Jesús Navas tillbaka i derbysammanhang. Vincenzo Montella rakt in i hetluften som ny Sevilla-coach. Mot ett Betis som kämpat i tuff uppförsbacke de senaste två månaderna och letar efter trygghet. Dessutom med en Ruben Castro tillbaka i den grönvita tröjan.
Det var som upplagt för att bli en klassiker. Å herregud, vilken match det blev sen.
På numera klassiskt Quique Setién-vis (han får oss nästan att glömma Paco Jémez och Marcelo Bielsas galenskaper) blev det en sån där match som svängde från allt till inget precis hela tiden. Real Betis vann på Ramón Sánchez Pizjuán med helt sanslösa slutsiffrorna 3-5.
Att laget skulle släppa in tre bollar kändes på förhand precis så logiskt som det gör i de flesta matcher. Det är och har varit svängdörrar bakåt hela säsongen.
Men att göra fem baljor och stundtals spela den där charmanta anfallsfotbollen som vi såg tidigare i höstas kom lite från ingenstans. Eller så är det bara så där ologiskt logiskt som allting annat i derbysammanhang, där ingenting som hände då spelar roll utan allting handlar om nuet. Om motivation. Om att spela för tröjan.
Jag blir fortfarande inte klok på säsongens upplaga av Betis. Det är fantastiskt underhållande, det finns delar i spelat som håller yppersta världsklass, men det finns också vissa segment ur en match á 90 minuter som är förkastligt. Ungefär det som per definition sägs vara underhållning.
En brytpunkt efter flera jobbiga månader kunde dock inte kommit lägligare för Betis. Den här prestigesegern lär medföra en positiv effekt in i våren.
***
Fabián Ruiz har varit lite signifikativ för Betis den här säsongen. Makalös första delen av höstsäsongen, betydligt sämre närmare jul. Han är långt ifrån polerad och färdig för något nästa steg, men jäklar vad man kan tyda fotbollssinne och ett driv som är väldigt speciellt.
Jag tyckte han klev fram för Betis i går när laget verkligen behövde det. En stor spelare på frammarsch.
***
Det är alltid svårt att försöka leka expert och peta i detaljer. Jag har förstås inte sett varenda Sevilla-träning den senaste veckan och kan omöjligt ha koll på hur varje spelare har presterat.
Men nog känns det märkligt att Pablo Sarabia fick ynkliga fem minuter i derbyt? Må hända att han har en formkurva som pekat nedåt den senaste tiden, men det han har visat upp individuellt sett är det få som kan jämföra sig med i Sevillas trupp den här säsongen.
***
Att Barcelona skulle gå för Philippe Coutinho redan i januari var självklart. Men att det skulle gå i lås var långt ifrån lika säkert.
Nu blev det offentliggjort under gårdagen och knappa 1,5 miljard fattigare blev Barça men en brasse rikare på det offensiva fältet.
Även om Paulinho (vilket måltjuv han är!) sannerligen vuxit in i rollen som startspelare har det funnits en offensiv mittfältsplats att fylla, eller åtminstone kriga om. Det ska bli väldigt spännande att se Coutinho där. Känslan är att han, trots att ansvaret inte kommer vara lika stort som i Liverpool, kan ta ännu ett steg.
***
John Guidetti på San Mamés läktare i kväll när Alavés bortaspelar mot Athletic.
Lär vara spelklar till lagets cupretur i veckan.