När fotboll inte blir kul längre

Den här uppdateringen var tänkt att handla om något annat. Om David de Geas demonstrering på Sánchez Pizjuán i kampen – om det nu pågår en sådan – om vem som är världens bästa målvakt. Om 1-1-resultatet på Stamford Bridge. Om Real Sociedads oförmåga att göra mål. Eller kanske rent av varför Ken Sema vore ett ganska unikt och spännande inslag i La Liga i framtiden.

I stället kom bilderna och rapporterna från Bilbao. Spartak Moskva-supportrarnas kollision med Athletic ultrasorienterade gruppering HNT (Herri Norte Taldea). Helt horribla scener från Bilbaos gator där en polisman uppges ha avlidit.

En person har mist sitt liv. Helt ofattbart.

Utan supportrar vore fotbollen ingenting. Men supporterskap som sträcker sig så långt utanför det som händer på planen och där våld brukas är sportens baksida.

Vi såg ett fint exempel på idrottens unisona kraft häromdagen, när lagkamrater, motståndare och supportrar stämde in i hyllningskören gentemot Nils-Eric Johansson, som tvingas avsluta spelarkarriären på grund av hjärtfel. Stridsyxan begravdes. Kärlek över gränserna. Medmänsklighet.

Precis som det ska vara. I många fall är fotbollen, och idrotten överlag, väldigt fin.

Men dt som i kväll hände i Bilbao är motsatsen och det som påminner oss hur vidrig den här världen på så många sätt är.