Hallå, vad händer La Liga? Du skjuter hål på precis alla fördomar om en förutsägbar liga om det är precis vad jag gillar.
Från miniryck har både Barcelona och Real Madrid tappat sitt försprång och nu är det fan fight på allvar.
Och Sevilla, vad är det för uppvaknande?
De rödvita har åter förvandlat Ramón Sánchez Pizjuán till en mardrömsarena för motståndarna. Det har aldrig varit enkelt att åka dit och bara hämta poäng. Men det var en period för några år sedan då inte minst Real Madrid hade som vana att ganska enkelt städa undan Sevilla på bortaplan. Nu är det annorlunda igen.
Sevilla har vunnit sex av de senaste sju hemmamatcherna mot Real Madrid. Gårdagens 3-0-viktoria kvalar in som en av de absolut starkaste. Dels för att Sevilla befunnit sig i ett ganska pressat läge efter en halvdan säsongsinledning där derbyförlusten mot Betis spädde på det hela. Och dels för att Real Madrid sett fantastiskt bra ut under Julen Lopetegui.
Jesús Navas såg ut att vara 25 igen. André Silva kanske är på riktigt ändå. Relativt okände nyförvärvet Tomas Vaclik har definitivt bevisat att han är en målvakt som håller.
Det finns mycket att plocka med sig för Sevilla ifrån den här segern. När kantspelet utnyttjas och fungerar på ett så effektivt sätt som mot Madrid är Pablo Machíns 3-5-2 ett framgångsrecept. Det har inte alltid gjort det, men i går bar det frukt.
Att Real Madrid förlorar på Sánchez Pizjuán är inget chockerar i sig. Snarare kanske genomförandet och resultatet.
Men att Barcelona tappar ledning till förlust borta mot Leganés är desto mer överraskande. Leganés hade aldrig tidigare vunnit mot den katalanska jätten i tävlingssammanhang. Men Mauricio Pellegrino, inför säsongen nye tränaren, hade minsann gjort det förr. Han klarade av det med Alavés för ett par år sedan och jag har svårt att tänka mig att det bara handlar om flax.
Pellegrino är en pragmatisk tränare. Det ser inte alltid spektakulärt ut. Det har han för det första inte ens materialet till – framför allt inte heller när motståndet heter Barcelona. Leganés lyckades komma in i matchen för att de trodde på det.
För katalanerna fanns det ingen utvisning att skylla på, och inte heller att för många vilades då åtta ur elva trots allt är regelbundna startspelare. Det var det mer av individuella prestationsmisstag i försvarslinjen än en kollektiv kollaps som låg till grund för förlusten. Och ska de defensiva kuggarna hängas bör också de offensiva kuggarna få sig en känga – chanser för att producera fler mål saknades knappast.
Summa summarum öppnar ju det här upp ligan något extremt. Det är många “strax-under-toppen-lag” som har underpresterat så här långt, men nu har alla topptippade gäng gjort missräkningar. La Liga Loca lever.
***
Av många vinnare den här veckoomgången – kanske Atlético Madrid allra främst – vill nog Athletic Club helst gömma ansiktet i händerna och ta nästa match per omgående.
Det var ingen charmig tillställning som Athletic bjud hemmapubliken på San Mamés mot Villarreal. Förnedrat med 0-3. Blott en seger på inledande fem.
För ett lag som har potential att definitivt ta en bra placering på övre halvan är den här säsongsstarten ett otroligt misslyckande. Bara Valencia, som fortfarande inte vunnit och ser ut som Valencia gjorde innan Marcelino, har väl resultatmässigt gjort det sämre.
***
På tal om matchen på San Mamés. Pablo Fornals stod för en av höstens hittills bästa enskilda prestationer. Inte bara hans supermål och den omtalade “Neymar-finten” – det mesta därtill också.
Fortsätter han utvecklingen i det här tempot knackar han snart på dörren till landslaget. Och scouterna lär snart fylla El Madrigals läktare för att se yttermittfältaren.
***
Om några timmar har alltså Alavés chansen att gå upp i serieledning. Visst, vi är bara i den sjätte spelomgången, men ändå. Det finns någonting väldigt härligt i det.
Hemma mot Getafe vilar rent av ett ganska kraftigt favoritskap. Alavés har 5-1 med sig från förra omgången och veckans tidigare resultat borde vara en sporre nog. Jag kan inte svära på det men chansar vilt på att Alavés aldrig tidigare varit i serieledning. Det kan, och bör, ske i kväll.