En del av ryggraden har brutits av för Atlético – kan bli lång rehab

I söndags tackade Atlético-fansen av Diego Godín en sista gång hemma på Wanda Metropolitano. “En del av själen dör” prydde flera rubriker i Madrid efter att lagkaptenen deklarerat sitt avsked efter säsongen. En klubbikon vars betydelse för Atléticos framgång det senaste decenniet varit enorm.

Den typen av grundpelare i ett lag och i en klubb som inte bara kan ersättas genom att värva in någon annan. Den typen av ledargestalter som personifierar ett lag.

Men Godín är inte den ende som tar exit-dörren ifrån Metropolitano efter säsongen. I början av veckan kom två nya nyheter. Först Juanfran, som efter åtta år i klubben väljer att tacka för sig, trots att Atlético ville förlänga kontraktet. Han har dalat säsong efter säsong och inte varit samma pålitliga spelare i backlinjen som tidigare, men likväl varit en viktig figur i Atleti under lång tid och varit en spelare som alltid berömts av ledarstaben för sin professionalitet och sitt hårda arbete.

Den typen av grundpelare som ett lag behöver för att fungera just som ett lag.

Senare under tisdagen offentliggjorde också Antoine Griezmann att det här blir hans sista säsong i Atlético. Publikt den största nyheten förstås. Det är sällsynt att någon med den globala statusen lirat i Atleti. Han satte hål på klubbens lönebubbla när han förlängde kontraktet efter förra säsongen och det har aldrig fungerat på det sättet i Madrid-klubben tidigare. Han blev redan där lite för stor. Och känslan var ganska genomgående att det satsades med full kraft på att få spela hem den där Champions League-pokalen på hemmaplan.

Ännu mer tydligt blir i och med att Griezmanns utköpsklausul sjunker från 200 miljoner euro till 120 från och med 1 juli 2019.

Det påminner lite om när Radamel Falcao stannade en sista säsong för att spela Atlético till Champions League i stället för att gå vidare direkt när andra klubbar knackade på dörren med femdubbla lönekuvert.

Och jag tror ärligt talat inte att förlusten av Griezmann kommer göra Atlético Madrid till ett mindre slagkraftigt lag. Jag tror det är ett vettigt steg i att hitta tillbaka till det starka kollektivet som för några år sedan tog Diego Simeones lagbygge till vansinniga höjder. Det hade handlat ännu mer om Antoine Griezmann om han stannade i det här läget.

Jag är desto mer orolig hur Atleti kommer ersätta sina ledargestalter i omklädningsrummet, där Juanfran får bli en parentes i paritet till Godín. Men att samtliga försvinner samma sommar – där ska även Lucas Hernández som lämnar för Bayern München räknas in – är förstås bekymmersamt.

Stjärnor har kommit och gått i Atlético, så har det alltid sett ut. Men något som varit bestående under Simeones era är trots allt ryggraden. Nu har en stor del av den brutits av och det kan ta lång tid att rehabilitera sig ifrån.