Marcelo Fernández: "Ser positivt på Isak-övergången"

Bloggen ska snart ta några veckors semester, men jag tog tillfället i akt att prata med min vän Marcelo Fernández, som bevakat den spanska fotbollen i flera år och till vardags tränar BP Dam, om hur han ser på transfersommaren som stundar.

Real Madrid har agerat mycket och snabbt sedan säsongen tog slut. Vad tror du händer mer i huvudstadsklubben i sommar?
– Dani Ceballos känns förlorad. Jag tror Madrid försöker slå till med en större profilvärvning. Paul Pogba och Christian Eriksen har varit de heta namnen, och det är mer åt det profilhållet. En “Galactico”-mittfältare. Annars handlar det mycket om att rensa i truppen också, att göra sig av med en del spelare.

Neymar eller Antoine Griezmann? Utesluter den ene den andre?
– Det behöver inte göra det, men så är min känsla ändå. Det roteras väldigt lite i Barcelonas offensiva trio, två sådana värvningar hade kunnat skapa mer oreda än att bidra med något positivt. Jag tror att det blir fullt satsning på en och jag landar i att det blir Neymar. Skulle vara häftigt att se honom tillbaka i La Liga. Då känns det som ytterligare en gigant anländer.

Alexander Isak i Real Sociedad. Flipp eller flopp?
– Jag träffade honom faktiskt häromdagen och sa att “du måste lära dig spanska”. Han kanske behöver acklimatisera sig och spelas in successivt. Går han in och sätter avtryck direkt bevisar han att det är en toppspelare vi har att göra med. Sedan beror det lite på vad han konkurrerar med. Willian José är en väldigt bra spelare men försvinner han kan det bli annorlunda. Han är bara 19 år och jag tror man måste ge det tid, men jag väljer att se hela övergången med positiva ögon. Det är framför allt en bra klubb som är duktig på att ta hand om sina yngre spelare.

Är det här Diego Simeones tuffaste utmaning sedan han tog tränarjobbet i Atlético?
– Han har haft några somrar där värvningar inte riktigt gett effekt och blivit som han önskat. Men han har hela tiden gått tillbaka till stommen, alltid haft några att luta sig emot så fort det blivit viktiga matcher. Nu är frågan hur han hanterar den här truppen? Många nya måste in och framför allt ska en helt ny backlinje spelas ihop. Atlético har en position där man som klubb kan locka kvalité, men spelarna måste absorbera pressen och ta till sig systemet. Det handlar om att vara mentalt stark och där får vi se om de nya spelarna har det som krävs och anpassar sig direkt. Det kan mycket väl bli bra, men det finns risk för en mellansäsong också.

Känner Julen Lopetegui mest press av de spanska tränarna efter hans fiaskoår ifjol?

***

Vilket U21-EM av Spanien. Fick revansch (i alla fall vissa av spelarna) på Tyskland från finalförlusten för två år sedan.

Många spelare som sticker ut i det här laget. Dani Ceballos är redan en stjärna och förhoppningsvis får vi se honom ta större plats i ett lag snart.

Fabián Ruiz får sätta kronan på verket med en helt enastående vår. Nu är frågan om han blir kvar i Napoli. Stort intresse finns från den spanska huvudstaden. Knackar Real Madrid på dörren än det svårt att inte öppna.

Gillar att mindre namnkunniga lirare som Marc Roca (jättesäsong i Espanyol) och Dani Olmo (gammal Barcelona-produkt som börjat flyga i Dinamo Zagreb). Den sistnämnde hade varit spännande att se i den spanska ligafotbollen framöver. Det här mästerskapet försämrade inte hans marknadsvärde direkt.

Grattis Spanien till U21-guldet. Det är en fin generation av spelare som kommer excellera ännu mer framöver.

***

Nu tar bloggen semester i några veckor. Är oerhört spänd på vad som har skett när vi är tillbaka igen. Då med bara dagar att räkna ner inför La Liga-premiären 2019/20.

Med Neymar, Paul Pogba, Hakim Ziyech och João Felix? Vi får väl se. Åtminstone med många intressanta storsatsningar och en Alexander Isak uppe i Baskien. Det ser åtminstone jag fram emot.

Glad sommar!

REAL SOCIEDAD
“Real Scandinavia”? Blir så klart ett lag som är extra intressant att följa i och med Alexander Isaks ankomst. Kan få sällskap av fler skandinaver. Framför allt lämnar den offensiva satsningen frågan öppen kring vad som händer med Willian José. Min magkänsla säger att han lämnar. La Real kan få väldigt bra betalt och det finns många anfallare som knackar på dörren, även om ingen just nu är lika etablerad. Ur ett offensivt perspektiv vore det betydligt värre att tappa Mikel Oyarzabal. Mycket kan hända innan transferfönstret stänger men just nu verkar han bli kvar. Real Sociedad har en fin trupp med stor utvecklingspotential. Det är läge för spelare som Igor Zubeldia och Ander Barrenetxea att ta ännu större steg. Om allt faller på plats blir det en strid om Europa.

SEVILLA
Monchi tillbaka och långt kritat kontrakt med Julen Lopetegui som är tillbaka i hetluften. Jag tror han kommer få tid och rum i Sevilla och att hans fotbollstänk kan gifta sig bra i den miljön. Pablo Sarabia är förlorad, blir jättesvår att ersätta. I övrigt är känslan att inget tapp hade varit förfärligt. Låt se vad Monchi kan trolla fram den här gången, men Joan Jordán känns ju som en typisk Sevilla-värvning som kanske har ytterligare en nivå till i sig, även om jag har svårt att se något underverk i spåkulan. Hakim Ziyech? Vore en fantastisk profilvärvning. Hade dessutom fått utrymme att glänsa och ta plats som i Ajax. Kanske rent av det perfekta steget. Och den typen av värvningar krävs för att Sevilla inte ska halka ännu längre ifrån toppen.

VALENCIA
Det topplag som kanske känns mest harmoniskt inför den här sommaren. Lyssna hur det låter. Sällsynt att Valencia kopplas ihop med harmoni det senaste decenniet. Men just nu mår klubben ganska bra. Det finns kontinuitet med Marcelino och ett lag som bara kommer bli spetsigare. Den stora transferfrågan är vilka förändringar som sker i anfallet. Jag har svårt att se att Valencia ska ta nästa steg med Rodrigo Moreno, Kévin Gameiro och Santi Mina som forwards. Det krävs mer spets. Om svaret är Maxi Gómez? Eller att flytta upp Gonçalo Guedes högre upp i banan? Vi får se. Men ska Valencia nosa på högre tabellplaceringar och ta sig långt i Champions League krävs en anfallare som är pålitlig. Det blir sommarens stora utmaning. Truppen hade också mått bra av en ny konkurrerande högerback (typ Pedro Porro från Girona). I övrigt ser det väldigt bra ut. Ung trupp där många individer har stor potential för att göra ännu större framsteg, både etablerade aktörer som Carlos Soler och José Gayá, men också yngre lirare som Kang-In Lee och Ferrán Torres.

VALLADOLID
Löste kontraktet innan sista omgången. Blir det en större satsning från Ronaldo nu? Nja, tveksamt va. Har haft en del inlånade spelare som varit viktiga och kan bli tuffa att ersätta. Sportsliga ledningen behöver göra ett grovjobb. Andra året efter ett avancemang i seriesystemet är ofta svårare. Jag befarar att så blir fallet för Valladolid. Duktige mittbacken Fernando Callero och finsnidaren Óscar Plano vore värdefulla att behålla.

VILLARREAL
Har fortsatt ett namnstarkt lag på pappret, men att så oerhört många levererade så långt under sin normala standard samma säsong var sannerligen märkligt. Trots en rejäl missräkning (en rimlig ambition var Europa-spel vilket klubben budgeterade med) finns alla förutsättningar att snabbt studsa tillbaka till toppskiktet. Har en så pass stabil grund att stå på och en god ekonomi. Har Carlos Bacca en säsong till i sig på högsta nivån? Hade svårt att platsa ifjol och sitter på en tung lönepost. Tappar Pablo Fornals som tillsammans med Santi Cazorla var kanske bäst när det gällde som mest under slutet av förra säsongen, men det finns flera många underifrån som är redo att fylla på. Framför allt lär superlöftet Samuel Chukwueze, så länge han blir kvar, ta nästa stora kliv. Där har Villarreal en guldklimp. Oavsett vad hade laget mått bra av ett par spetsvärvningar.

LEVANTE
Höga toppar men lika djupa dalar förra säsongen. Topparna räckte för ett nytt kontrakt men det behöver breddas rejält i truppen för att inte ligga risigt till kommande säsong. Lirare som José Campaña och Rubén Rochina har fått fina utvecklingar i Levante senaste året. Mycket vunnet om man kan bygga vidare på den spetskvalitén tillsammans med stommen. Om de offensivt viktigaste pjäserna blir kvar ser jag främst att det är i de defensiva leden som det skulle behöva förstärkas med ett par spelare som klev rakt in i elvan.

MALLORCA
Vilken saga, två raka uppflyttningar och nu tillbaka i finrummet efter sex års frånvaro. Har en spännande trupp men det klart, inte särskilt många har rutin från spel i La Liga och flera av nyckelspelarna under våren (vänsterspringaren Pervis Estupiñan, fina västerfoten Leo Suárez & anfallsesset Ante Budimir) har alla varit på lån. Det blir en hektisk sommar på Mallis för att få en trupp på plats. Får vi en hint om hur den nya ägaren väljer att se på det här projektet?

OSASUNA
Har en fantastisk säsong i ryggen och helt ostoppbara på hemmaplan. Alltid varit starka hemma på El Sadar och det måste man bygga vidare på. Hade förra säsongen ett lag som på pappret mycket väl hade kunnat klara sig i La Liga. Aldrig fel med lite extra spets men min känsla är att Osasuna har krattat väl för den här återkomsten.

REAL BETIS
Har redan plockat in Espanyol-succén Rubi som ersättare till Quique Setién på tränarbänken. Blir tungt att tappa Giovani Lo Celso men det finns redan ersättare underifrån som åtminstone jag tror är redo att ta nästa kliv (Wilfrid Kaptoum). Behöver framför allt förstärka framåt. Hittar Betis en anfallare som gör 20 mål tar man en Europa-plats. Är Juanmi svaret på den frågan? Oerhört tveksam.

REAL MADRID
Eden Hazard, Luka Jovic, Rodrygo… listan är redan lång. Det blir konkurrens på varje position kommande säsong. Inte ens en vänsterback är given. Men Zinedine Zidane har inte hela laget på plats än. En mittfältare av profilen större lär komma in. Kanske cashas det in liten slant för Dani Ceballos (herregud vilket U21-EM han gör för övrigt) och det öppnar åtminstone en plats på mitten. Truppen är lite för stor just nu och det är fler som kommer lämna.

EIBAR
En ny enastående säsong från Eibar under ledning av José Luis Mendilibar. En härlig krydda till säsongen och ett lag med många frejdiga spelare. Behålla stommen blir viktig, men skulle man sälja en spelare som Joan Jordán till slut hade det väntat en del stålar på andra sidan. Jag är ganska övertygad om att Eibar kommer få behålla stora delar av sin trupp och således kunna bygga vidare.

ESPANYOL
Jaha, helt plötsligt väljer Rubi att lämna sitt projekt i Espanyol när han lyckats ta klubben hela vägen ut i Europa. Snöpligt. Å andra sidan enklare att locka tränarnamn med både en ganska fin trupp och ett Europa-spel att peka på. Viktigare att behålla än förstärka. Blir svårt att ersätta Óscar Melendo, Borja Iglesias och Marc Roca om samtliga försvinner. Tyvärr ser Mario Hermoso ut att redan vara förlorad. Risken finns att det blir en dominoeffekt och att många nycklar lämnar.

GETAFE
Har redan lyckats med det viktigaste – förlänga med tränaren Pepe Bordalás. En del spelare kommer lämna vilket är fullt logiskt. Samtidigt återvänder ett par spelare från lån som gjort väldigt starka vårar (Robert Ibáñez i Osasuna inte minst, han borde Getafe satsa på) och Europa-spelet bör också kunna locka en del. Getafe går en oerhört intressant sommar till mötes, men budgeten är fortfarande begränsad.

GRANADA
Det är ett annorlunda Granada vi välkomnar tillbaka till La Liga jämfört med föregående sejourer. Då ägde Pozzo-familjen klubben och satsade aldrig helhjärtat i Spanien. Nu är det en kinesisk affärsman som äger Granada och i stället för ett ihopplock säsong för säsong med majoriteten inlånade spelare är det nu helt omvänt. Tränaren Diego Martínez har lyckats bygga ett slagkraftigt lag som imponerade i La Segunda. Ska tidigare Betis-talangen Álvaro Vadillo äntligen flyga på allvar? Fede Vico är en annan spännande offensiv spelare. Framför allt kan det behövas plockas in en del rutin till den här relativt unga truppen. Det lär bli en kamp om överlevnad.

LEGANÉS
Efter att ha klarat sig kvar med hjärtat i halsgropen ett par säsonger i rad gjorde Leganés sin bästa säsong någonsin. Hade många spelare på lån förra säsongen och den sportsliga ledningen kommer vi gnugga rejält i sommar. Känslan är att det kommer bli tufft, Mauricio Pellegrino kvar som tränare blir en stor nyckel.

Nu har vi 20 lag klara, men långt ifrån redo, till La Liga-säsongen 2019/20. Det är pågående semester för spelarna men i klubbhusen är förberedelserna i full gång, inte minst för de sportsliga ledningarna när det gäller att sätta trupperna innan allvaret tar sin början.

Innan bloggen går på några veckors semester tänkte jag slänga en blick framtiden och vad jag anser att klubbarna behöver göra innan ligaspelet drar igång. Vi tar det i alfabetisk ordning för enkelhetens skull.

Här kommer del 1.

ALAVÉS
Behöver framför allt hitta en skicklig ersättare till Abelardo som kan fortsätta på den inslagna vägen med en mer pragmatisk fotboll. Är Asier Garitano rätt val? Möjligen. Hade ingen lyckad höst i Real Sociedad förra säsongen och har höga krav på sig. Kan bli svårt att få ha kvar Jony Rodríguez som var navet i anfallsspelet förra säsongen men bara på ett lånekontrakt, och där behöver en högkvalitativ ersättare hämtas, annars blir den offensiva kreativiteten lidande. Spontana känslan just nu är att Alavés går en kämpig säsong till mötes.

ATHLETIC
Iñaki Williams, Iker Muniain & Ibai Gómez ska styra offensiven för Athletic och det är en trio som en bra dag kan skapa oreda med vilket försvar som helst. Truppen har varit något tunn men Athletic har ett fortsatt ganska ungt lag som står sig starkt. Det är dags att många av de yngre tar nästa steg. Sker det i symbios med Gaizka Garitanos fortsatta utveckling från tränarbänken och skadorna är frånvarande har Athletic en högre tabellplacering i sig.

ATLÉTICO MADRID
Generationsväxling pågår. Dags för Koke, Saúl & Jan Oblak att ta ännu större ansvar. Dags för den sportsliga ledningen att verkligen leverera på transfermarknaden för att ersätta spelarna som lämnat. Den trygga grundstommen finns inte att falla tillbaka på längre. Kan bli ett mellanår. Men den viktigaste pusselbiten, Diego Simeone, är fortsatt kvar. Ett av de mest spännande lagen att följa i höst.

BARCELONA
Efter Copa del Rey-finalen var jag tvärsäker på att Ernesto Valverde skulle få lämna sin post. Än så länge är ingen ersättare presenterad, och det vore märkligt om dröjde. Oavsett vad har Barcelona ett fantastiskt lag på pappret. Mittfältet spetsas till med Frenkie De Jong. Ansluter inte Antoine Griezmann blir det nog en återkomst för Neymar (inte kan det väl finnas plats för båda, även om det spekulerats kring det?) och laget kommer vara ännu spetsigare än förra säsongen. Ur ett långsiktigt perspektiv hade en central anfallare som kan konkurrera med Luis Suárez, eller i alla fall vara en naturlig ersättare vid behov, varit rimligt att gå efter.

CELTA VIGO
Måste titta sig själv i spegeln och hitta tillbaka till grunderna. Ett långsiktigt tänk med en tränare som inte bara är på plats för att vinna nästa match utan för att bygga för framtiden. Allt kan inte kretsa kring Iago Aspas. När stjärnspelaren nästan blir ett problem för att han är så viktig är det något som är snett.

Mallorca tillbaka i La Liga efter sex års frånvaro. År präglat av ekonomiskt strul och noll kontinuitet.

Den gamla historia La Liga-klubben var långt ifrån den verklighet den levde i för ett decennium sedan. När det var som värst, efter ett par degraderingar, kom en amerikansk miljardär in i bilden. Men det är långt ifrån bara de finansiella medlen som varit bidragande till Mallorcas återkomst. Det har tagits fram en mer långsiktig plan. Det satsas på flera spelare från regionen.

Inför säsongen i La Segunda fanns inte ens en uttalat målsättning om att nå avancemang. Inte ens play off. En bonus kanske, men inget krav. Mallorca skulle tillbaka, men skulle skynda långsamt.

Men ibland klaffar det mesta på en gång. Vicente Moreno fanns redan på tränarbänken och är hyllad som en av de mest lovande coacherna i hela Spanien. I Salva Sevilla satt man på en av hela seriens bästa spelare. En lirare som med facit i hand dessutom klivit fram när allt har ställts mot sin spets. Lägg till de yngre spelarnas stora kliv på bara ett år och värvningarna som kom in och levererade i januari och det blir allt mer logiskt att Mallorca är klart för en La Liga-återkomst.

Fast inför returen på Son Moix i går kväll var jag nog inte ensam om att tro på Deportivo. 2-0 från första mötet där det sena andra målet kändes som en magspark för Mallorca. Att resa sig ifrån det är starkt. Att resa sig och vinna med 3-0 är sanslöst.

Salva Sevilla och Iddrisu Baba var fenomenala på det centrala fältet. Det kändes som att varje gång Deportivo höll på att käka sig in i matchen så steppade Mallorca mittfältsgiganter upp och banade väg för sina lagkamrater. Att sedan Abdón Prats, född på ön och en egen produkt, hoppar in och skickar in 3-0 med ett drömmål är symboliskt vackert i sig.

Låt oss bara hoppas att den lokala förankringen består och att ägarna inte tar sig vatten över huvudet.

Framför allt gläds jag med supportrarna som slutit upp bakom sin klubb och ett fotbollsintresse som konsekvent ökat på ön de senaste åren. Det blir fint att ha Mallorca tillbaka i La Liga.

***

Kanske lika bra för Depor att inte studsa tillbaka för tredje gången i följd?

Att bygga vidare ett år till och inte återvända till La Liga med ett lag och en budget som inte är helt hållbar?

Deportivo kommer alltid förbli Deportivo och en klubb som ska vara högre upp i systemet. Även om det tappas ett par spetsspelare kommer det garanterat in ett par också. Jag har svårt att se att Depor inte gäller som en av favoriterna i Segunda División nästa säsong.

Mitt under alla pågående mästerskap (känslan är att det pågår tio stycken parallellt just nu) så har det spanska klubblagssäsongen ännu inte tagit slut. Nästan så det går hand i hand med den kommande säsongen.

Det är förstås play off till La Liga som fortfarande är brinnande hett. Nu har fyra lag blivit två och en final, som avgörs i ett dubbelmöte, stundar mellan Deportivo La Coruña och Mallorca.

Det är faktiskt första gången som ett lag som förra säsongen spelade La Liga-fotboll (Depor) möter ett lag som föregående år lirade i Segunda B (Mallorca). Skulle dessutom Deportivo lyckas knipa avancemanget blir det tredje gången i följd som laget studsar direkt tillbaka till La Liga efter att ha degraderats.

Jojo-lag personifierat. Men någonstans säger det väl en del om styrkan som ändå ligger och puttrar i den gamla klassiska storklubben.

Att döma på första halvleken i hemmamötet med Málaga var min känsla att Deportivo inte var i närheten av redo för en återkomst till La Liga. Laget knep den sista play off-platsen och har blandat och gett hela säsongen. Efter att ha stundtals blivit utspelat av Málaga, som också var favoriter inför, stärktes bara känslan att det skulle bli ett respass med marginal.

Men Depor lyckades resa sig. Andra halvlek hemma på Riazor vanns med 3-0, en taktisk detalj i form av förändrat spelsystem blev superlyckat och varje spelare höjde sig flera nivåer. I returen på La Rosaleda häromdagen var det förvisso ingen promenad i parken för Depor som hade en del på sin sida. Men i slutändan blev den där urstarka vändningen på hemmaplan i första mötet avgörande.

Jag har framför allt blivit imponerad av centralfältaren Edu Expósito (inte bara för hans fantastiska namn), Valencia-bekantingen Fede Cartabia och i viss mån också Sevilla-fostrade Carlos Fernández. Alla tre är spelare vi lär se i La Liga förr eller senare.

***

En annan spelare som vi garanterat kommer se i La Liga (om inte utländska klubbar hostar upp mer pengar på bordet) är Málagas juvel Javi Ontiveros.

Han skulle vara en av ledstjärnorna i Málagas kamp tillbaka mot finrummet och har framför allt lyft under våren. I mötet mot Depor sett över båda matcherna är det inte mycket att snacka om vem som stack ut mest.

Ett drömmål, en assist och tre ramträffar. Som en A Coruña-journalist skrev efteråt: “en blåsig dag hade han varit den store hjälten nu”.

Trots väldigt fina insatser tog säsongen slut för Ontiveros. Men det skulle förvåna om han är kvar i Málaga även nästa säsong. Han har hunnit fylla 21 år nu och redan tidigare bevisat att han håller i La Liga. Även om det hade varit vackert att se honom stanna i sin region så förtjänar han att visa sina kvalitéer på en större scen.

***

Mallorca är alltså tillbaka och nosar på en La Liga-plats igen. Men  en ny amerikansk miljardär på ägarposten och La Segundas mest hyllade tränare i Vicente Moreno går Palma-laget en ljus framtid till mötes.

Som nykomling var det inget krav att ens vara ett topplag den här säsongen, men Moreno har gjort ett enastående jobb och byggt ett lag som både kan föra matcher men också spela en mer pragmatisk och defensivt inriktad fotboll.

Tittar man till truppen är det få namn som sticker ut. Det är en del inlånade spelare som imponerat (Watford-vänsterbacken Pervis Estupiñan kanske allra främst) men sen finns också Salva Sevilla med över 100 matcher i La Liga (Betis & Espanyol) som en ledargestalt på mitten.

Det är långt ifrån en katastrof om Mallorca misslyckas i play off-finalen. Kanske behöver klubben ett år till i La Segunda för att inte stressa fram något.

Oavsett vad är det fint att Mallorca lyckats stabilisera sig igen och har något bra på gång. De har till och med börjat få publiken på ön att börja gå på matcherna igen och har en liten charmig röd klack i kurvan som bidrar med sitt.

Det blev 2-1 totalt mot Albacete och nu väntar alltså Depor i finalen. Det känns helt ovisst och öppet. Kanske att Deportivo ändå står som knapp favorit.

Vi får se en ny svensk i La Liga nästa säsong. Alexander Isak är klar för Real Sociedad.

Sedan han började pryda rubriker under den här vårsäsongen har storklubb efter storklubb ute i Europa kopplats ihop med talangen. Barcelona? Chelsea? Tja, den digniteten av klubbar parades ihop med Isak redan innan han lämnade AIK så helt orimligt är det inte att samma sak sker efter succén i Willem II.

Men då var läget annorlunda. Allt handlade inte om “vad som var rätt steg” för Isak. Dortmund klev in med störst bunt pengar. Alla nöjda, alla glada. Nu befinner sig Alexander Isak i en annan fas av karriären där han själv är väl medveten om att speltid i ett reservlag eller en trähård avbytarbänk inte är ett lägligt alternativ för rätt utveckling. Nu behövs speltid mer än någonting annat.

Därför tror jag Real Sociedad är ett jättebra alternativ. En välskött klubb med en fantastisk historia av att både ta hand om egna produkter (Xabi Alonso, Antoine Griezmann, Asier Illarramendi, Xabi Prieto & Iñigo Martínez för att peka på några) men också agera språngbräda för talangfulla förmågor som anslutit till klubben (Darko Kovacevic, Nihat & Carlos Vela).

“La Real” hade tolv spelare från den egna akademin i A-truppen den gångna säsongen. Något som också understryker hur skicklig klubben är på att utveckla spelare.

I dagsläget är det svårt att säga hur laget kommer se ut när vi flyttar fram tiden ett par månader och närmar oss ligapremiär. Real Sociedad slutade nia i ligan förra säsongen vilket var godkänt, varken mer eller mindre. Imanol Alguacil, som tidigare tränade reservlaget, tog över huvudansvaret för A-laget förra hösten efter ett par svajiga inledande månader i La Liga. Det blev ett lyft och Sociedad hade faktiskt chans att nå Europa men misslyckades i sista omgången.

Bakom Alguacil finns dessutom Xabi Alonso som kommer träna B-laget till hösten, men det finns så klart en långsiktig och större plan för klubbikonen i verksamheten.

Just nu pratas det mycket om att den bästa anfallaren i truppen, Willian José, är på väg bort och att Borja Mayoral ska plockas in och stångas med Juanmi och Isak som anfallare. Mayoral har en halvdan (ganska dålig, i ärlighetens namn) säsong i Levante bakom sig och hade inte skuggan av en chans att platsa i Real Madrid dessförinnan. Därmed ett namn som på pappret hade varit enklare att konkurrera med för Isak än Willian José.

Oavsett vad är det ett offensivt skickligt lag med flera bolltrollare. Mikel Oyarzabal har jag skrivit om tidigare och länge trott ska bli nästa stora export från Spanien. Häromdagen hoppade han in och gjorde 3-0 på Santiago Bernabéu mot Sverige och än så länge verkar det ganska piano med flyttrykten.

Känslan är att Alexander Isak inte hade ogillat att spela med en sådan lirare. Utmanande, svårläst, bra passningsfot.

Framför allt är det ett klubbval som jag tror, för att låta precis så svensk som det bara går, är precis lagom för Isak. En klubb som definitivt inte ska ha någonting med en bottenstrid att göra, men som har ambition att utmana om Europa. Dessutom är vanan av unga spelare på väg framåt en addition till det hela som gör att klubbvalet framstår som genomtänkt och smart.

För spelstilen och kvalitéerna som Isak besitter känns som alldeles perfekt för den spanska fotbollen.

Då fortsätter jag min betygsättning av La Liga-lagen 2018/19 och traskar vidare till den övre halvan. Del I hittar ni här.

10. Real Betis – 5

Hade Betis haft en Cristhian Stuani eller en Iago Aspas hade det förmodligen varit fem placeringar upp. En trupp alldeles för bra för att parkera i tabellens mitt. Ett av ligans spelskickligaste mittfält men saknat slutprodukt.

Bästa spelare: Sergio Canales.

***

9. Real Sociedad – 6

Stundtals mellanmjölk, stundtals riktigt bra. Finns säkert en del supportrar som hoppades på lite mer, men sett till truppen ändå en ganska okej säsong för Real Sociedad.

Bästa spelare: Mikel Oyarzabal.

***

8. Athletic Club – 6

Katastrofhöst och sensationell vår. Höll på att räcka hela vägen till en Europa-plats men föll på målsnöret. Bevisade ändå vilken kvalité som finns i truppen. Har en stark elva men lite för dålig bredd för att kunna hålla en jämn nivå.

Bästa spelare: Iñaki Williams.

***

7. Espanyol – 8

Inledde fantastiskt bra, hamnade i en evighetsdipp men avslutade ännu mer fantastiskt vilket ledde hela vägen till Europa. En skön mix med unga och många egna produkter och en del “avdankade” spelare. Ett par riktigt lyckade värvningar därtill. I slutändan en av klubbens starkaste säsonger på 2000-talet.

Bästa spelare: Mario Hermoso.

***

6. Sevilla – 5

Var alltså tvåa i La Liga före nyår. Slutar med sparkad tränare och sexa i tabellen. Några enskilda prestationer sticker ut, men helhetsbetyget blir inte högre efter den kollapsen.

Bästa spelare: Pablo Sarabia.

***

5. Getafe – 9

Det känns ju hemskt att inte ge Getafe högsta betyg efter den här säsongen. Men när laget trots allt hade allt i egna händer för att spela Champions League nästa säsong blir det så. Hur som helst en fantastisk historia. Sjätte lägst budget, en tränare som präntat in en praktdefensiv och tre ålderstigna anfallare som producerat hela säsongen. Utropstecknet!

Bästa spelare: Djené Dakonam.

***

4. Valencia – 7

Kanske något lägre om vi bara pratar ligaspelet, men det är svårt att helt förbi se hur Valencia avslutade den här våren genom att piska Barcelona och lyfta Copa del Rey-pokalen. Det blev en historisk vår för Valencia, även om hösten var förjävlig, innehöll alldeles för många kryss och avsaknaden av en riktig målskytt hämmade laget många gånger.

Bästa spelare: Dani Parejo.

***

3. Real Madrid – 2

Aldrig har väl mellansäsong varit mer adekvat för att förklara Real Madrids 2018/19. Vad var det ens vi tittade på?

Bästa spelare: Karim Benzema.

***

2. Atlético Madrid – 6

Fortfarande starka men nådde aldrig topparna som truppen trots allt skvallrade om. Offensivt väldigt lidande av Diego Costas skada (och bristande målproduktion när han väl spelade) och Thomas Lemars underprestation (eller är han bara en bluff?). Ändå en trygg andraplats och framför lokalantagonisten för andra säsongen i rad vilket inte är fy skam.

Bästa spelare: Jan Oblak.

***

1. Barcelona – 8

Svårt att betygsätta. Kommer bli ihågkommen som en halvdan säsong i och med debaclet i Champions League och Copa-förlusten mot Valencia. Just i ligaspelet var det däremot aldrig någon diskussion. En av de mest överlägsna triumferna de senaste åren.

Bästa spelare: Lionel Messi.

Jag hade tänkt att vänta lite med att grotta i Silly Season här på bloggen men det är så klart svårt att undgå det faktum att Xabi Alonso är tillbaka inom spansk fotbollen – den här gången på tränarbänken i sitt Real Sociedad, om än till en början i reservlaget. Det känns som ett tränarnamn vars resa enbart börjar i La Real.

I dagarna har också Rubi annonserat att det inte blir någon fortsättning i Espanyol. Trots framgången att ta klubben till Europa väljer han hellre projektet i Real Betis. Det ska dock understrykas att det finns annan ekonomi och framför allt helt annan potential i Sevilla-klubben. Således inte chockerande att välja Betis före Espanyol.

Fler namn lär cirkulera i sommarens tränarorkan. Det kommer hända mycket på flera håll. Jag är kanske mest spänd på vem som i slutändan tar över Sevilla. Känns som att Monchi står lite vid ett vägskäl. Det gäller att inte halka efter lagen som är före i hierarkin alltför mycket. Det måste satsas för att cementera platsen i toppskiktet. För lagen där bakom kommer göra det.

Nåväl, det var trots allt inte det jag hade tänkt att skriva om, utan snarare blicka tillbaka en sista gång på säsongen som nu avslutats.

Här kommer en bättre-sent-än-aldrig-summering med betyg på samtliga La Liga-lag. Del I med lagen placerade 11-20. Del II med lagen som parkerade på övre halvan. Jag tänker att jag kör 1-10-system när det gäller betygsskalan där 1 är katastrof och 10 högt över förväntan. Så slipper vi hålla på med plus och minus på alla treor.

Here we go!

20. Rayo Vallecano – 3

Det är svårt att ge Rayo ett högre betyd när laget slutar sist i tabellen. Men som alltid har det varit en härlig addition till La Liga. Klubben från Vallecas berör och skakar alltid om. Slog både Real Madrid och Valencia i slutet av säsongen, men för ihåligt bakåt och alldeles för beroende av RDT framåt.

Bästa spelare: Raúl de Tomás.

***

19. Huesca – 3

Det här är väl ett betyg som egentligen är snuddar vid godkänt. Det klart Huesca ändå hade en ambition att lösa nytt kontrakt, men för en nykomling som aldrig varit i La Liga och egentligen aldrig ens placerade att nå hela vägen – i alla fall inte redan nu – har det varit en lärorik säsong och en trevlig bekantskap. Många spelare bör ha spelat till sig nya kontrakt i La Liga.

Bästa spelare: Ezequiel Avilá.

***

18. Girona – 3

Tog poäng av topplagen, men hade förtvivlar svårt att vinna på hemmaplan. Då hjälper det inte ens att ha en av ligans främsta målskyttar i laget. Hoppas vi får se Pedro Porro och Portu i La Liga kommande säsong.

Bästa spelare: Cristhian Stuani.

***

17. Celta Vigo – 2

Bedrövlig säsong. Stor tränarcirkus och ett lag alldeles för beroende av en spelare.

Bästa spelare: Iago Aspas.

***

16. Valladolid – 6

Tog sig upp via kvalspel förra säsongen och klev in med lägst budget av alla. Att då klara kontrakt innan sista omgången är klart godkänt betyg för Valladolid.

Bästa spelare: Fernando Calero.

***

15. Levante – 5

Gjorde vad som förväntades. Blev aldrig riktigt indraget i bottenstriden på slutet och kan se tillbaka på en ganska fin säsong. Framför allt underhållande med mycket fart och svängdörrar bakåt.

Bästa spelare: José Campaña.

***

14. Villarreal – 4

En väldigt fin avslutning skärmade över en bedrövlig ligasäsong överlag. Både trupp och budget för att utmana om Europa. Spelmässigt fortfarande ett fint lag men hade svårt med slutprodukten. Alla anfallare besvikelser.

Bästa spelare: Santi Cazorla.

***

13. Leganés – 8

Klubbens bästa placering någonsin. Inte ens i närheten av en bottenstrid. Solitt bakåt vilket la grunden. Tog några enorma segrar dessutom, bland annat mot Barcelona i ett tidigt skede och den för Leganés räkning redan klassiska 3-0-viktorian på Ramón Sánchez Pizjuán mot Sevilla.

Bästa spelare: Óscar Rodríguez.

***

12. Eibar – 7

Underhållande gäng som fler borde få upp ögonen för. Gör en helt lysande säsong med klubbens mått mätt. Joan Jordán närmade sig ett större genombrott, Marko Dmitrovic bevisade att han är en målvakt av hög klass och gamle Charles pytsade 14 gånger.

Bästa spelare: Joan Jordán.

***

11. Alavés – 7

Ännu högre betyg om vi bara hade bedömt hösten, men Alavés svala vårsäsong syntes även på den slutliga tabellplaceringen. Framför allt bra defensivt.

Bästa spelare: Jony Rodríguez.