Omgångens elva i La Liga #1 & #2

Jag har inte helt släppt den andra ligaomgången än. Faktum är att jag tänkte ge mig på något som jag la på is för många år sedan. Nämligen att hålla igång omgångens lag. Det blir ett sätt att ge spelare som inte alltid får lika mycket uppmärksamhet en rad eller två efter insatser som förtjänar att hyllas. Dessutom kan det bli kul att summera det hela både efter hösten och när säsongen går i mål till våren.

Eftersom jag kom på det här först nu så har jag även kikat i backspegeln och plockat ut ett lag från den första omgången, så vi kan ha med oss det också. Redan efter två spelade matcher har en spelare tagit plats i båda omgångens elvor och jag tror ingen kan argumentera för att Stefan Savic gjort sig förtjänt av det.

Nåväl. Innan vi tar det färskaste och presenterar elvan för omgång två, här kommer premiärens bästa elva.

Omgångens lag #1:

***

Ni får hålla till godo med motiveringar till premiäromgången. Men det kommer till helgens elva.

Omgångens lag #2:

Det kommer inte krävas många omgångar till innan Alexander Isak utgör en del av Real Sociedads startelva.

Två raka inhopp där han skapat mer oreda än sin konkurrent Willian José. Det sägs inte på ett subjektivt sätt. Det är så det är.

Han väntar fortfarande på sin stora målchans men det lyser av självförtroende kring Isak. Ständigt utmanade och ständigt med näsan mot mål.

Sedan var det en annan skandinav som med all rätt roffade åt sig uppmärksamheten efter La Reals seger borta mot Mallorca. Martin Ødegaard är sannerligen en juvel. Sån fin bollbehandling och sånt fint rörelsemönster.

Det här var norrmannens blott tredje framträdande i La Liga (hann ju faktiskt debutera för Real Madrid för några år sedan) men han agerar redan som en superstar.

Real Sociedad har någonting väldigt fint att bygga på. Fyra poäng så här långt är bra. Nu väntar derby i nästa omgång innan den nyrenoverade hemmaarenan står färdig inför mötet med Atlético i mitten av september.

Parallellt med att säsongen redan är igång ska trupperna färdigställas. La Liga-klubbarna har lite mer än en vecka på sig att hinna få alla lagbyggen på plats, och nu börjar klockan ticka och viss uns av desperation börjar infinna sig på sina håll.

En transfersaga som jag har följt under sommaren är Rafinha. Brassen som fortfarande tillhör Barcelona, och var lagets bäste spelare i premiären mot Athletic, har varit på väg ut genom exit-dörren hela sommaren.

Valencia har tydligt kopplats ihop med Rafinha, men klubbens ägare Peter Lim har inte varit lika öppen för den rekryteringen som sportchefen Mateu Alemany. Det sägs också vara en utlösande faktor till bråket tidigare i somras, där den sistnämnde stod på branten och var nära att lämna klubben.

I veckan har det återigen varit mycket rykten som placerar Rafinha i Valencia. En av anledningarna till att Peter Lim inte vill hosta upp pengar för att knyta mittfältaren permanent är hans skadehistorik. Därför vore ett lån en bra deal, än mer eftersom Rafinhas kontrakt med Barcelona löper ut nästa sommar och han från och med januari kan signa gratis.

Men det är ju inte riktigt så enkelt. Barcelona vill och kommer lägga fram ett kontraktsförslag till Rafinha. Inte med avsikt för att behålla honom i klubben på sikt, utan snarare för att inte gå miste om pengarna. Dessutom finns en annan parameter, nämligen Barcelonas skadesituation. Rafinha kan konkurrera även i anfallet och just nu råder anfallskris i och med Luis Suárez och Ousmane Dembélés skador senaste veckan.

Det är uppenbart att Rafinha inte ingår i Ernesto Valverdes långsiktiga planer. Och att huvudpersonen själv vill spela fotboll regelbundet. Han vill vara en nyckelspelare och lira 40-45 matcher varje säsong. Känna sig värderad. Vara med och bygga någonting.

Det kommer han aldrig vara i Barcelona.

Men talangen är odiskutabel och en dag kan vi hoppas att Rafinha hittar rätt. Kanske blir det Valencia. Kanske blir det redan till hösten. Men det är många tuppar som ska samsas innan det blir realitet.

***

En spelare som definitivt har bytt klubb är Takefusa Kubo. Den 18-årige japanen har imponerat under Real Madrids försäsong och var initialt tänkt att spendera hösten i reservlaget Castilla.

Men nu blir det La Liga-fotboll för den offensive mittfältaren. Kubo har lånats ut till nykomlingen Mallorca, och ett redan starkt centralt mittfält blev över en natt ännu starkare i Palma-klubben.

En given anledning till att följa Mallorca lite extra den här säsongen.

***

En anledning att följa Villarreal den här hösten stavas Javi Ontiveros.

En personlig favorit som jag föll för totalt i Málaga. Yttermittfältaren är alldeles för bra för La Segunda och har nu kritat på för Villarreal.

Det är fortfarande defensiven som är ett frågetecken hos de gula ubåtarna men framåt ser det onekligen bra ut.

***

Andalusiskt derby rullar igång den andra ligaomgången i kväll. Betis-fostrade Álvaro Vadillo mot sin gamla antagonist Sevilla. Lär inte bli några större förändringar i Julen Lopeteguis elva efter premiärsegern mot Espanyol.

Däremot är Éver Banega tillbaka och han kan väl inte hållas utanför någon startelva. Gillade mycket av det jag såg från Sevilla förra matchen, inte minst tryggheten i spelet med boll och sättet man utnyttjade sina individuellt skickliga kantspelare.

Granada lär inte bjuda på någonting gratis. En av säsongens största matcher som väntar. Dessutom första La Liga-matchen på Nuevo los Carménes på flera år. Det blev ju 4-4 i Granadas premiär och jag ser ingen anledning till att vänta oss något annat än en målrik historia även i kväll.

En premiäromgång är till ända. Och snacka om att vi kastats in i hetluften på en gång. Det såg om inte annat Aritz Aduriz till när han vevade in säsongens första mål på San Mamés i fredags.

Jag imponerades av hur enkelt Real Madrid städade undan Celta Vigo i lördags. Detta trots en man kort nästan en hel halvlek.

Det var inga nyförvärv i startelvan men en återuppstående Gareth Bale, ett betydligt mer solitt försvar än vad som visats upp under försäsongen (Casemiros betydelse enorm här) och en Thibaut Courtois som för första gången visade varför det är han som ska prioriteras mellan stolparna.

Lagmaskinen Real Madrid stack ut, men många individer likaså. Det är väl bara Álvaro Odriozola som hamnar på minuskontot, möjligen tillsammans med Luka Modric som jag ändå tror repar sig rätt snabbt efter det där röda kortet.

***

Jag förstår er som tycker att det görs en höna av en fjäder så fort Alexander Isak är involverad i någonting.

Nej, det var inte han som gjorde kvitteringsmålet på Mestalla. Nej, det var inte han som sköt frisparken som sedermera resulterade i straffen.

Men hans inhopp överlag, som blev nästan en halvtimme långt, lovade mycket. Spelade enkelt, rörde sig smart, ville ha boll. Och aktionen i slutminuten som faktiskt ger Real Sociedad det där sista frisparksläget osade självförtroende.

Han lär inte få mindre speltid nästa helg mot Mallorca.

***

Nykomlingarna imponerade samtliga i helgen.

Mallorca 2-1-vann hemma mot Eibar och Granada hämtade upp tvåmålsunderläge till galna 4-4 (!) borta mot Villarreal.

Osasuna är den nykomling jag tror allra mest på och Pamplona-laget kunde inte fått en bättre start på säsongen. Seger med 1-0 borta mot Leganés efter att nyförvärvet Chimy Avilá – argentinaren som bara gjorde drömmål för Huesca i fjol – bankade in matchens enda.

För att vara en nykomling har Osasuna faktiskt en sanslöst stark trupp. Utöver Avilá finns flera andra intressanta nyförvärv där vänsterspringaren Pervis Stupiñan – förra säsongen i Mallorca – sticker ut. Lägg till redan etablerade spelare som Roberto Torres, Raúl Navas och fjolårets supersuccé Rober Ibáñez och det är lätt att peka på ett lag som med marginal ska hålla sig kvar.

Vi får väl se om det håller i sig. Framför allt är det hemma på El Sadar som Osasuna lär bli svårknäckta.

***

Gillade vad jag såg av det “nya” Sevilla i söndags. Sju nyförvärv rakt in i Julen Lopeteguis premiärelva. Hela mittfältet såg bra ut. Nolitos fina facit under försäsongen verkar inte ljuga och Sergio Reguilón – vilken insats!

Laget lär gå på sina minor under säsongen men en bra start och lite andrum framgent för Lopetegui.

***

Betis ska väl inte ha Joel Robles som nummer ett?

***

MARCA höll knappast igen med João Félix-hyllningarna efter dennes officiella Atlético-debut.

“Ren Maradona-stil. Félix gjorde klart att hans talang tillhör en annan galax”.

Nu blev det inget mål från portugisen mot Getafe, men underbarnet visade prov på sin spelintelligens, snabbhet och teknik vilket gav supportrarna ett smakprov vad som väntar den här säsongen.

João Félix har bara gjort ett officiellt framträdande i La Liga men är redan en spelare som alla pratar om.

Det blev ju också tre pinnar för Atleti i premiären. Álvaro Morata hann nicka in segermålet men också bränna en straff. Däremot såg han, precis som i våras, väldigt bra ut i spelet.

Som läget är nu lär det bli svårt för Diego Simeone att rucka på Morata-Félix som anfallspar.

38 år och evigt ung. Jag vågar redan nu påstå att en av säsongens mest minnesvärda ögonblick ägde rum på San Mamés i går kväll.

Nyligen deklarerat att det blir sista säsongen. Hoppar in med ett par minuter kvar i premiären mot Barcelona. Ställningen 0-0. Fulla hus på hemmaplan.

Manusförfattaren hade inte kunnat få ihop det bättre än att Aritz Aduriz kliver in – och mottager det dittills högsta jublet på arenan – och snedcyklar in segermålet på ett enastående sätt.

Legendariskt ögonblick på alla sätt och vis.

Bara Leo Messi har gjort fler mål än Aduriz i La Liga av de aktiva spelarna i dag. Det bevisar också vilken stor spelare vi pratar om.

38 år och evigt ung. Aduriz, pensionera dig aldrig!

***

Matchen i sig då? Bortsett från en stark Athletic-inledning med en hotande Iñaki Williams och den stora kulmen i slutminuten var det en ganska trött premiär.

Slarvigt, ofokuserad och idéfattigt Barcelona. På slutet ett ganska tröttkört Athletic.

Det går att peka på väldigt många saker som inte fungerade i Barcelona. Antoine Griezmann rörde knappt bollen och såg vilsen ut. Ousmane Dembélé hittade inte rätt i sin roll. Båda offensiva mittfältarna – Sergi Roberto och Carles Aleña – som något överraskande startade blev utbytta vilket tydligt signalerade om ett misslyckat drag från Ernesto Valverde.

Att Rafinha, som kom in för en skadad Luis Suárez redan i den första halvleken, var Barças klart bäste spelare säger en hel del. Med allt respekt för Rafinha. Hans insats lovade verkligen mer. Men det är inte han som ska göra skillnad. Han har varit på väg bort i stort sett hela sommaren. Det är inte han som ska hålla skeppet ovanför ytan.

Det är tidigt på säsongen, det är tidigt att dra några slutsatser. Men det är inte för tidigt att understryka hur viktig Leo Messi är för sitt lag.

***

Kan det verkligen stämma att Iñaki Williams hade sprungit 9,5 kilometer efter bara 42 minuter? Grafiken under sändningen sa så. Jag och Marcelo som kommenterade tittade länge på varandra innan någon vågade säga något.

Det måste vara något form av rekord. Om det nu stämmer.

Att han löper mycket vet vi. Men 9,5 kilometer på 42 minuter fotboll?

***

Oerhört intressant lördag som vi tar oss in i. Real Madrid ska in i elden på Balaídos mot ett spännande och offensivt präglat Celta.

Detta utan Eden Hazard (skadad 3-4 veckor), men med både Gareth Bale och James Rodríguez i truppen. Två spelare som Zinedine Zidane varit ganska tydlig med att han velat ha bort under sommaren. Nu är det inte omöjligt att båda spelar premiären.

Däremot är läget förstås helt annorlunda vad gäller James. Han är fortsatt väldigt omtyckt av fansen. Jag såg en omröstning häromdagen, minns inte om det var Marca eller AS, där en klar majoritet av supportrarna gärna ser James i den vita tröjan kommande säsong.

***

Gläder mig väldigt till att kommentera Valencia-Real Sociedad i kväll.

Som alltid lite stormigt kring Valencia med turbulens mellan sportsliga ledningen och ägaren Peter Lim, och en storstjärna i Rodrigo Moreno som senaste dagarna varit på väg bort. Men kollar vi bara på laget är det på pappret bättre än förra säsongen. Gonçalo Guedes med en rejäl försäsong och målgarantin Maxi Gómez lovar guld och gröna skogar för Valencias offensiv.

Real Sociedad då? Har en desto mer svajig defensiv där laget är klart beroende av Diego Llorente, men en sprudlande offensiv där det snarare känns som lyxproblem för tränare Imanol Alguacil. Många duktiga spelare konkurrerar om platserna framåt. Alexander Isak är så klart en av dem.

Förhoppningsvis gör han ligadebut på Mestalla i afton.

Dagen är kommen. Premiären är bara några timmar bort.

I kväll sparkar La Liga-säsongen 2019/20 igång och sannerligen med dunder. Klassiskt möte mellan Athletic och Barcelona, två av tre lag som aldrig ramlat ur La Liga (gissa vilket det tredje är..?), på katedralen San Mamés.

Det återstår en del av transferfönstret och en del saker lär ske, men det stänger inte möjligheten att spekulera fritt inför det som väntar. Jag har tittat i spåkulan och sett följande.

Utropstecken!
Jag tror båda elefanterna uppe i Baskien kommer göra mer stabilt avtryck än förra säsongen och vara med och slåss om Europa-platser. Athletic har förlängt med Iñaki Williams (ett blygsamt avtal som sträcker sig till 2028) vilket kommer bli gult värt. Han måste vara kvar om Athletic ska hålla sig i toppskiktet. Real Sociedad har bredare trupp än på länge och kanske störst potential sett till trupp i hela ligan. Två lag att kolla in.

Frågetecken?
Zinedine Zidanes lagbygge. Det kan bli en fullträff. Det kan bli fiasko. Jag tror säsongsinledningen blir oerhört viktig, samtidigt som Zidane kommer få mer tid än övriga tränare att reparera misstag om resultaten går emot. Jag sätter också ett stort frågetecken kring Espanyol, som tappat alldeles för mycket utan att ersatt tillräckligt starkt. Hur ska laget kunna slåss på två fronter utan att fallera i ligan?

Svenskarna
Vi får kika uppe i Baskien för att komma åt svenskarna i La Liga. Alexander Isak ska ta sig an utmaningen i Real Sociedad och konkurrensen är nog tuffare än många tror. Det är ett bra lag han har kommit till. Däremot bådar hans fina försäsong väldigt gott och räkna med att han får sina chanser tidigt för att bevisa sig på den här nivån. Både på kort men framför allt lång sikt tror jag Isak kommer leverera starkt i Real Sociedad.

John Guidetti har fått en ny tränare i Alavés. En tränare jag tror kan passa Guidetti. Förutom några svaga rykten har det överlag varit ganska svalt kring Guidetti i sommar. Kanske bra. Han har haft otur ett par säsonger i rad med skador som förstört säsonginledningen för honom. Nu hoppas jag hans fysiska form är med honom och att han får en chans att verkligen ta plats i Alavés. Det kommer bli en nyckelsäsong för Guidetti.

Transferkollen
Hypen och intresset för João Félix fanns redan innan han kritade på för Atlético. Men efter att ha följt honom under försäsongen har det ökat radikalt. Det här är en spelare av speciell karaktär. Han har en bolltouch som är fantastisk och ser ut att älska varje sekund på planen. Jag tror han blir ett fynd, trots prislappen.

Därtill måste jag slå ett slag för Celta Vigo. Indraget i bottenstriden i våras, nu har klubben plockat in både Santi Mina och Denis Suárez, som sett till kvalité hade tagit plats i “större” klubbar. Tillsammans med Iago Aspas framåt ser det onekligen bra ut.

Så går det!
Jag håller Barcelona som favorit. Atlético som främsta utmanare men tror samtidigt på en jämnare guldstrid och definitivt att Real Madrid inte halkar efter som ifjol.

Valencia håller jag klart högst där bakom. Många lag utmanar om övriga Europa-platser. Leganés, Granada, Valladolid, Alavés & Mallorca är den kvintett jag främst tror får slita med näbbar och klor för att hålla sig kvar.

Framför allt ska det bli kul att se alla nya lagbyggen. Alla nya unga förmågor som ska ta nästa steg. All fin fotboll vi har att vänta oss.

Som ni säkerligen inte missat är det numera C More som äger rättigheterna till ligan (inklusive Serie A & MLS) vilket är väldigt kul. I kväll dundrar vi igång med premiären och hela helgen är fullmatad med matcher. Celta-Real Madrid följt av Valencia-Real Sociedad blir finfin lördagsunderhållning.

Nedräkningen är igång och nu är det inte många timmar innan Athletic och Barcelona spelar igång La Liga-säsongen 2019/20. Jag gillar egentligen inte förhandstips och ännu mindre när transferfönstret inte är stängt och alla trupper således inte på plats. Men det finns väl en liten gnutta av charm att dunka ut ett tips innan säsongen drar igång och det öppnar i alla fall för mer spekulationer och diskussioner.

Så vi kör helt enkelt. Så här slutar La Liga 2019/20.

1. Barcelona
Spetsigast, störst bredd och Leo Messi är tre anledningar till varför Barcelona är favorit till ligatiteln även den här säsongen. Att Frenkie de Jong och Antoine Griezmann anslutit är ingen nackdel.

2. Atlético de Madrid
I mångt och mycket ett nytt Atlético på pappret, men vi lär med största sannolikhet känna igen mycket. Det kan ta tid att sätta den nya defensiven, men känslan är att Atlético redan kommit långt med hela truppbygget. Dessutom ser underbarnet João Félix ut att vara på riktigt. Det kommer inte gå spikrakt, med samma grund som tidigare kommer Atleti bli oerhört svårbesegrat.

3. Real Madrid
Det kan bära hela vägen om allt klaffar, men Real Madrid har inte visat några tendenser det senaste året på att det tydligt går i den riktning. Nu har en satsning gjorts. En ny era är på väg. Men lyfter det direkt? Jag tror det här tar lite längre tid än att kunna utmana för en ligatitel den här säsongen.

4. Valencia
Haft en stökig sommar där sportchef Mateu Alemany, som är oerhört uppskattad, varit oense med ägaren Peter Lim. Om mycket. Hade Alemany lämnat sin post hade Marcelino mycket väl kunnat haka på. Nu verkar det hela löst, åtminstone tillfälligt, och kollar vi bara på pappret har Valencia ett bättre lag än förra säsongen med Maxi Gómez som den tydliga skillnaden som vettig målskytt.

5. Sevilla
Monchi tillbaka som sportchef. Julen Lopetegui in som tränare. Spännande minst sagt, men precis som vanligt stor cirkulation på spelare. Kommer säkert nå höga höjder men nästan allt ska sitta från start för att utmana högre upp. Spänd på att se Óliver Torres & Joan Jordán i Sevilla-miljö.

6. Real Betis
Gjort två väldigt starka värvningar. Rubi till tränarbänken från Espanyol, som han ledde till Europa-plats förra säsongen. Och Nabil Fekir förstås, som ersätter Giovani Lo Celso. Det stora problemet kvarstår dock. Vem ska göra målen? Min gissning är att Fekir kommer axla en del av det ansvaret.

7. Athletic Club
Kritade precis ett nioårsavtal med Iñaki Williams. Bara där har Athletic säkrat upp mycket inför framtiden. Saknar breddkvalité men har en elva som kan slå alla lag en bra dag.

8. Real Sociedad
Spännande bygge på gång. Ungt lag med många offensiva kvalitéer. Kommer vara med och slåss om Europa.

9. Villarreal
Kan omöjligt göra det sämre än förra säsongen. Lär vara på tå direkt och säkerligen lärt sig av misstagen. Har tveklöst en trupp för övre halvan.

10. Celta Vigo
En av sommarens vinnare på transfermarknaden. Duon Santi Mina och Denis Suárez höjer kvalitén enormt. Finns poänggaranti i Iago Aspas som få andra lag förfogar över.

11. Getafe
Tappat många spelare men behållit tränaren Pepe Bordalás. Svårt att tänka mig en upprepande succé likt förra säsongen, men heller inget ordentligt ras.

12. Osasuna
Hade ett alldeles för bra lag för La Segunda förra säsongen och vrålstarkt på hemmaplan. Fortsätter man bygga på det klarar man kontraktet och väl det. Bäst av nykomlingarna.

13. Eibar
Ska Eibar aldrig falla? Nej, det verkar inte se. Agerat ganska smart med flera kloka värvningar och spelar en underhållande fotboll.

14. Espanyol
Får en tuff säsong. Tappat tränare och idel nyckelspelare. Fortfarande för bra för att involveras i en bottenstrid, ändå litet varningens finger.

15. Levante
Levde farligt förra säsongen men klarade sig till slut. Lär få slita men har ett lag som är tillräckligt bra för att lösa kontraktet.

16. Alavés
Stort frågetecken kring offensiven. Flera spelare har lämnat (Jony Rodríguez & Jonathan Calleri mest kännbara) och det blir tuffa luckor att fylla. Dessutom med en ny tränare. Däremot är defensiven fortsatt stark och det kommer bli en nyckel för att spela vidare i La Liga även nästa höst.

17. Mallorca
En nykomling som imponerat och charmat mig. Bra på hemmaplan, har mycket kvalité framför allt på centralt mittfält och har en större ambition om att växa på sikt med en rika amerikaner i ryggen. Håller truppen? Just nu ser det skralt ut men det är magkänslan som säger att Mallorca inte åker ur.

18. Granada
Det bubblar lite kring Granada, det gör det. Numera kinesiska ägare, en trupp där man äger sina egna spelare och inte bara lånar in nya lag varje säsong. Gamla supertalangen Álvaro Vadillo ska bli kul att se och vem vet, kanske kan Roberto Soldado flyga en sista säsong. Men min känsla säger ändå att det blir botten och att Granadas sejour i La Liga blir ettårig.

19. Leganés
Överpresterade rejält sett till trupp förra säsongen. Att tränaren Mauricio Pellegrino är kvar talar givetvis för, men jag tror den begränsade truppen inte maxpresterar som så många gånger i fjol. Det är väl nu Leganés faller.

20. Valladolid
Blir det någon satsning från Ronaldo? Det verkar inte så. Gillade vad Valladolid visade upp i våras men truppen är tunn. Vem ska göra skillnad? Klassiska “andraåret” blir tufft.

Vissa lirare har knappt hunnit tillbaka från semestern och nästa vecka är det ligapremiär. Ingen rast, ingen ro. Men gatan vad härligt att de hejdlöst gråa träningsmatcherna snart bara kan läggas åt sidan. Även om Diego Costa bokstavligen sparkade igång säsongen i vad som knappast tenderade att likna en vänskaplig batalj mot Real Madrid så har det i stora drag känts väldigt avskalat och halvdant.

Snart börjar allvaret. Och då gäller det att vara med från start.

Men det är också mycket som ska ske innan dess, eller i alla fall innan transferfönstret stänger. Vad gäller de största klubbarna så råder väl mest tveksamheter i Real Madrid. Det är ett par löneposter som behöver försvinna från truppen. James Rodríguez och Gareth Bale verkar väldigt oönskade av Zinedine Zidane – som i sin tur pressar ledningen om att Paul Pogba är den stora nyckeln för att spetsa till truppen.

Det kommer ske saker och ska det bli en Pogba-affär behöver det ske snabbt, innan det engelska fönstret stänger. Kan inte Manchester United få in en ersättas har jag svårt att se fransmannen lämna den här sommaren.

I grannklubben Atlético råder det mer lugn för tillfället. Truppen känns ganska satt, laget har fem av fem segrar under försäsongen och den nya defensiven ser så här långt bra ut. Dessutom ser jag extra mycket fram emot att se mer av João Félix. Han har någonting speciellt över sig.

I Barcelona då? Där finns det också ett par spelare som behöver ta exit-dörren innan säsongen drar igång på allvar. Det kan inte finnas plats för Philippe Coutinho. Och hur många centrala fältare ska egentligen husera i den där truppen?

Jag kan inte dra mig till minnes att det varit så tätbefolkat på ett Barça-mittfält tidigare. Ernesto Valverde har poängterat att Sergi Roberto mestadels kommer användas som mittfältare den här säsongen (unge högerbacken Moussa Wagué har flyttats upp permanent från B-laget). Stortalangen Riqui Puig har tagit ett stort steg närmare A-truppen, som Carles Aleñà redan är en del av. Rafinha är fortfarande en Barcelona-spelare. Arturo Vidal finns där. Arthur och Ivan Rakitic likaså. Frenkie De Jong är knappast värvad för att inte spela.

Det må vara en lyxproblem men likväl något som kan skapa problem. Konkurrens är bra till en viss grad. Just nu är det ett par för många som ska slåss på det där mittfältet – för jag kan inte tänka mig att Valverde ska experimentera med ett nytt spelsystem när han samtidigt har en del tuppar i anfallslinjen som garanterat kommer spela.

Ett par spelare behöver lämna det där mittfältet innan september. Det känns som ett omöjligt uppdrag för Valverde att hålla samtliga nöjda.

***

Jäkla imponerande tal av Leo Messi inför Barças årliga Gamper-match för övrigt. Trygg och vältalig inför hundratusentals supportrar på Camp Nou.

“Värdesätt ligan mer”, var en passning.

Vilket inte är svårt att begripa. Barcelona har i princip prenumererat på ligatiteln men fansen har ändå suktat efter mer.

Det är pressande att spela i en klubb där supportrarna aldrig blir riktigt nöjda.

***

Fantastiskt kul att Alexander Isak har fått en bra start på sin tid i Real Sociedad. Målen har avlöst varandra och det bådar gott inför ligapremiären borta mot Valencia.

***

John Guidetti då? Fortsatt kvar i Alavés och det blir intressant att se om så är fallet även i september. Ryktades om Huesca vilket känns högst otroligt.

Skulle Guidetti lämna Alavés i det här skedet har jag oerhört svårt att han skulle falla en division. Antingen kvar i La Liga eller möjligen en flytt till ett annat land.

Min känsla är spontant att han kommer fungera bra i Asier Garitanos pragmatiska spelmodell som en spjutspets. Låt oss hoppas att han håller sig skadefri den här säsongsinledningen och i alla fall får en rättvis start. Då tror jag vi kommer få se mer av Guidetti den här hösten.

Bloggen är tillbaka efter en semestermånad. Fulltankad med idéer och framför allt ett oerhört tagg inför den kommande säsongen. Tur att den inte är många dagar bort.

Alexander Isak har redan börjat vräka in mål i Real Sociedad. João Félix såg nästan oförskämt bra ut för Atlético i träningsmatchen mot Real Madrid. Hur ska Atletis nya defensiv stå sig? Kommer Reals brassar ta nästa steg? Och Eden Hazard, gifter sig belgaren bra med sin nya klubb? Grizi och Frenkie i Barça! Nabil Fekir i Betis! Typ hundra nya spelare i Monchis nya Sevilla! Och så lite traditionsenligt kaos i Valencia…

Ja, vi kan hålla på i en evighet. Det finns så mycket att spekulera kring innan säsongen drar igång på fullt allvar. Mer om det senare.

Innan vi tar sats mot La Liga 2019/20 tänkte jag fokusera på en klubb i de lägre divisionerna. Men som möjligen kan vara på väg uppåt.

Jag har nämligen hunnit semestra lite i Spanien i sommar. Eller ja, Spanien och Spanien. Jag besökte en av de mest mytomspunna och famösa öarna i världen – Ibiza.

Det tillhör ju så klart Spanien, men det känns som något annat. Även om jag måste tillstå att den kulinariska upplevelsen var betydligt bättre än vad jag hade väntat mig. Ett stort plus.

Det bor bara cirkus 150 000 på Ibiza året om. Sommarmånaderna blir det något helt annat. Ön invaderas av festglada människor (tyvärr även Magaluf-britter) världen över men också en hel del inhemska turister som vill hitta till de paradisiska stränderna.

Fotbollen då? Jo, jag hörde mig för med taxichaufförerna och pratade bland annat med en lirare som själv spelat fotboll på semiprofessionell nivå i katalanska klubben Sant Andreu för några år sedan. Han var också noggrann med att påpeka att han minsann spelat mot både Neymar och Coutinho när han var två äpplen hög och att han spelat i samma regionslag som Isco. Han sa också att att Isco alltid var sämst tränad men att det inte hjälpte för att störa hans överlägsenhet.

Framför allt berättade han att Unión Deportiva Ibiza är på gång. Något som alltfler jag frågade också hävdade.

“Inom fem år har Ibiza ett lag i La Liga”.

Jag var ju tvungen att göra en del research och det visade sig att det fanns substans.

UD Ibiza ägs av Salvo-familjen och Valencias tidigare mycket omtyckte president Amadeo Salvo är den som styr klubben med järnhand. Han inledde sitt projekt på Ibiza för fyra år sedan. Från en amatörnivå återupplivade Salvo och hans familj, som äger teknikföretaget PowerElectronics, UD Ibiza genom att betala av alla skulder och få klubben på fötter.

Nu har UD Ibiza avancerat två hack i seriesystemet och befinner sig i Segunda B, vilket motsvarar den tredje högsta divisionen och bara ett steg ifrån proffsskiktet.

Förra säsongen slutade UD Ibiza sexa i Segunda B. Då lett av den gamle Valencia-profilen Rufete, som tidigare också jobbat inom Valencias organisation och därifrån känner Amadeo Salvo väl. Nu har Pablo Alfaro (tidigare mittback i bland annat Sevilla, Atlético Madrid & Racing Santander) tagit över. En tränare på frammarsch och vars senaste uppdrag var i Mirandés där han gjorde ett bra jobb och var nära att ta klubben till Segunda División.

Vi får väl se om Alfaro är rätt man att utveckla laget och lyckas ta ännu ett steg uppåt i systemet. Bakom UD Ibiza finns i alla fall helt annat kapital än tidigare, en skicklig president i Amadeo Salvo och som han själv uttrycker det “ett varumärke och en ö som alltid varit fotbollsrelaterad eftersom spelare, presidenter, agenter och andra viktiga personer inom fotbollen ständigt återkommer till ön och potentialen är enorm”.

Jag kommer åtminstone hålla ett extra öga på vad UD Ibiza kan hitta på den kommande säsongen och framöver.

Snart kanske Balearerna har mer än ett lag i La Liga.