POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

CR7 vs Messi 2017-18: vem var bäst sett till målspridningen i ligaspelet?

Ni har hört det förut från vissa i medier: “Messi är ÖVERLÄGSEN alla andra spelare”, men här på Statistikbloggen är detta däremot ingen sanning eftersom det inte kan styrkas med statistiken. Anledningen är en viss portugis som ofta kan titulera sig “Damernas Cristiano”.

Så hur bra har dessa två anfallare varit i La Liga senaste säsongen? Ronaldo missade de fyra första omgångarna på grund av onödiga utvisningen i supercupfinalen strax före. Sedan har Real-tränaren “dubbel-Z” valt att låta Ronaldo få vilas ett flertal gånger, vilket kan ha varit klokt med tanke på att om det var en taktik för att vinna CL tredje året i rad så gick det hem – även om han gick mållös i semin och i finalen.

Av 38 möjliga omgångar spelade Messi 36 matcher medan Ronaldo spelade endast 27. Messis facit blev 34 mål på 36 matcher och Ronaldo gjorde 26 mål på 27 matcher. Ronaldo har alltså ett snäppet bättre målsnitt men i praktiken är det jämförbart.

Den stora frågan är nu: hur har dessa 34 respektive 26 mål fördelat sig baserat på motstånd?

Förhoppningsvis kan ni alla läsare hålla med om att det bästa sättet är att ranka lagen efter tabellposition och sedan pilla in antal gjorda mål mot respektive lag. De matcher där spelarna har spelat handlar det oftast om 90 minuter speltid eller snudd på. Något enstaka inhopp har det också handlat om. Det får räcka med siffran “1” för att indikera att respektive spelare har spelat. Tabellen nedan bör vara självinstruerande…

20180531-la-liga-cr7-messi-facit-alla-lag

På det stora hela är det ganska “jämnt skägg”, så att säga. Den stora frågan är hur CR7-statistiken hade sett ut om han hade spelat 36 (som Messi) istället för 27 matcher.

Det går dock inte att blunda för att mot de övriga 6 topplagen som också ska ut i Europa i sommar har CR7 och Messi gjort vardera åtta mål mot, där CR7 har presterat lite bättre mot CL-lagen. Detta trots att Ronaldo missat två matcher (och missade andra halvlek i senaste El Clasico på grund av skada) medan Messi inte missat någon.

Å andra sidan går det heller inte för att blunda för att Ronaldo drog på sig rött kort i supercupen innan säsongen. Han har sig själv och ingen annan att skylla för att han missade de fyra första omgångarna. Det var lika för båda – Messi och Ronaldo. Messi drog inte på sig rött kort medan Ronaldo gjorde det. Det är en del av spelet att undvika avstängningar.

Bör även understrykas att assisträkning inte finns med i denna statistik. Men anfallare är anfallare och anfallares primära uppgift är att få in bollen i mål. I denna jämförelse håller vi oss enbart till målfacit. Assisträkningen får bli en annan gång.

Kommentarsfältet är självklart öppet för debatt om assisträkning.

***

Vad anser ni läsare: är det Ronaldo eller Messi som var den bästa målskytten i La Liga senaste säsongen?

Carl-Johan Eelde

Gustav Engvalls dystra målfacit på sistone

De flesta kanske minns bakgrunden: Djurgården lånade ungtuppen Gustav Engvall inför säsongen 2017 från Bristol City i Englands svar på Superettan. Det var en “win-win”-tanke: Engvall behövde speltid inför U21-EM sommaren 2017 och Djurgården behövde stärka upp anfallsbesättningen.

Blev ett skapligt facit för Engvall under låneperioden som gällde till början av juli: 7 mål på 13 matcher. Detta ger ett målsnitt på var 156:e minut i speltid eller 0,54 mål/match.

Engvall återkallades därefter till Bristol och efter att Djurgården hade hunnit spela 5 ytterligare allsvenska matcher var Engvall tillbaks på förnyat lån och spelade omgångarna 19–30 för Djurgården. Och det var nu det gick snett. Så snett. Det blev bara 1 mål på de 12 “höstmatcherna”, varav mållös de 10 sista matcherna med 9 starter och 1 inhopp.

Målfacit för följande allsvenska omgångar med Djurgården 2017…

01–13 (13 matcher, 7 mål): 0,54 mål/match & mål var 156:e minut
19–30 (12 matcher, 1 mål): 0,08 mål/match & mål var 926:e minut

Inför Allsvenskan 2018 flyttade Engvall till sin gamla klubb IFK Göteborg på nytt lån och debuterade först i omgång 2. I den första matchen från start – mot Dalkurd i omgång 4 den 19:e april – gjorde Engvall sitt första och hittills enda mål denna säsong (bröt den 12 matcher långa måltorkan för allsvenskt spel) och därefter har det blivit 7 raka matcher utan mål. Det har gått drygt 540 minuter speltid sedan målet på tilläggstid i den första halvleken mot Dalkurd.

Målfacit för följande allsvenska omgångar med IFK Göteborg 2018…

02–11 (10 matcher, 1 mål): 0,10 mål/match & mål var 631:a minut

***

Om vi leker lite med statistiken och synar perioden med de 12 raka matcherna utan mål (omgångarna 21–30 år 2017 plus 2–3 år 2018), matchen med mål (mot Dalkurd) och sedan de senaste 7 raka matcherna utan mål, så får vi en period med 20 allsvenska spelade matcher och endast 1 mål. Detta ska vi titta närmare på nu…

På 20 matcher (16 starter & 4 inhopp) blev det 1401 minuter speltid vilket motsvarar 78% av maximalt möjliga 1800 minuter. Ett mål och 3 assist. Knappast normala Messi/Ronaldo-siffror “om man säger”. Och Engvalls aktier har knappast stärkts efter U21-EM och fortsättningen på klubblagsnivå. Behövs en rejäl uppryckning för att närma sig A-landslaget.

Målfacit för följande allsvenska omgångar med Djurgården och IFK Göteborg…

 

“DE TRE LÅNE-EPOKERNA”

’17: 01–13 (13 matcher, 7 mål, 1 ass): 0,54 mål/match & mål var 156:e minut
’17: 19–30 (12 matcher, 1 mål, 3 ass): 0,08 mål/match & mål var 926:e minut
’18: 02–11 (10 matcher, 1 mål, 0 ass): 0,10 mål/match & mål var 631:a minut

“TOTALT” (2648 min speltid exkl. stopptidsminuter)

’17:01–’18:11 (35 matcher, 9 mål, 4 ass): 0,26 mål/match & mål var 294:e minut

294 minuter motsvarar cirka 3 1/4 match.

“MARDRÖMSSTATISTIKEN” (10 matcher med DIF och 10 med IFK GBG)

’17:21–’18:11 (20 matcher, 1 mål, 3 ass): 0,05 mål/match & mål var 1401:a minut

***

När vi nu ändå nosar på IFK Göteborg kan några “karameller” från godispåsen tas fram. Laget har hittills denna säsong med 12–17 i målskillnad bara hållit nollan en enda gång på 11 matcher och det i 1–0-segern mot Dalkurd. Därefter 7 raka matcher utan att hålla nollan.

Tabellraderna i år för IFK Göteborg…

T: 11m 4–1–6 12–17 (–5) 13p
H: 5m 2–0–3 5–8 (–3) 6p
B: 6m 2–1–3 7–9 (–2) 7p

***

Hur tror ni läsare att det kommer gå för IFK Göteborg i år? Ni får gärna särredovisa hur hjärtat respektive hjärnan tippar 🙂

Carl-Johan Eelde

Hammarby = MFF + Blåvitt (nästan)

Nu har Allsvenskan tagit paus för att det vankas fotbolls-VM i Ryssland där Sveriges första match spelas måndag den 18:e juni och det är Sydkorea som är motståndare. Det är faktiskt bara tre veckor kvar nu. Det är nära. Och redan nu på lördag spelar Sverige sitt första av två genrep.

Några intressanta observationer för att illustrera hur bra serieledaren Hammarby har presterat…

Hammarby – 11 matcher, 26 poäng
Malmö FF – 12 matcher, 15 poäng
Göteborg – 11 matcher, 13 poäng

Hammarby – 26 poäng (29 om nästa match blir seger)
MFF + “Blåvitt” – 28 poäng

…och detta är också intressant:

Hammarby – 11 matcher, 26 poäng
Trelleborg – 11 matcher, 11 poäng
BP – 11 matcher, 10 poäng
Dalkurd – 11 matcher, 5 poäng

Hammarby – 26 poäng
Nykomlingarna – 26 poäng

***

När det gäller Djurgården har laget efter 4 raka allsvenska segrar faktiskt fler poäng efter 12 omgångar i år än under förra året (18p på 12 omgångar), då med bland annat Kim Källström och Mange Eriksson som inte är kvar i år.

Under 2000-talet har Djurgården bara tre säsonger i Allsvenskan med MER än 20 poäng efter 12 omgångar:

2003: 25p –> blev SM-guld
2005: 26p –> blev SM-guld
2015: 22p –> plats 6

Vid SM-guldet 2002 hade Djurgården 19 poäng efter 12 omgångar. 

Djurgårdens allsvenska facit efter att ha haft 20p vid 12 omgångar:

2001: 20p –> plats 2
2006: 20p –> plats 6
2007: 20p –> plats 3

Djurgårdens “skitsäsonger” då? Efter 12 omgångar såg det ut så här:

2008: 17p –> plats 12
2009: 11p –> plats 14
2010: 15p –> plats 10
2011: 11p –> plats 11
2012: 13p –> plats 9

Hur brukar Djurgården prestera under 15 första respektive 15 sista omgångarna? Snittet är 19,0 poäng för 15 första och 22,1 poäng för 15 sista under säsongerna 2008–2017. 6 gånger har Djurgården presterat bättre på hösten, 2 gånger lika bra under våren och hösten och 2 gånger bättre på våren än hösten.

Av denna statistik att döma ser det ut som att Djurgården med stor sannolikhet kommer att sluta på plats 2–6 för årets seriespel.

***

Några önskemål från er läsare gällande statistik att ta del av kommande dagarna?

Carl-Johan Eelde

2000-talets CL-statistik talar för att Real Madrid vinner mot Liverpool

Kvällens CL-final mellan “världens bästa klubblag” Real Madrid och det anrika Liverpool är den 19:e finalen detta årtusende, vilket innebär att det finns en gottepåse med statistik från 18 tidigare finaler att luta sig mot för att peka ut kvällens vinnare på förhand.

Det finns flera paramterar att jämföra lagen med. Man kan gå på antal gjorda mål i ligaspelet under säsongen. Man kan gå på antal vunna poäng. Ditten och datten.

Men det kanske bästa sättet att jämföra är att jämföra lagens positioner på UEFA:s klubblagsranking inför säsongen. Denna ranking handlar om hur bra varje klubblag i de olika europacuperna har presterat de fem senaste säsongerna. Har ett klubblag missat någon säsong i europacuperna så beror det på att laget inte varit tillräckligt bra i den inhemska ligan. UEFA:s kan kanske vara orättvis enligt vissa, men den säger ändå en hel del om styrkeförhållandena mellan lagen.

Så här har det sett ut på 2000-talet:

20180526-cl-finalerna-2000-talet

Till att börja med: vi konstaterar: i de sju senaste finalerna har det bäst rankade laget vunnit.

Nu går vi vidare och konstaterar att för de 18 finalerna har det bäst rankade laget vunnit 14 gånger, 1 gång har finallagen haft samma ranking (där vinnarlaget dock var bättre rankat ytterligare 1 år bakåt) och endast 3 gånger har “David slagit Goliat”. Med andra ord är favören 14–3 eller 15–3 till det bäst rankade lagen.

De tre gånger där “David slagit Goliat”:

2003: 23:e-rankade Milan slog 7:e-rankade Juventus
2005: 10:e-rankade Liverpool slog 9:e-rankade Milan
2010: 11:e-rankade Inter slog 8:e-rankade Bayern München

Detta innebär att lag rankade 1–6 har aldrig förlorat mot ett lag rankat 10 eller sämre. Dessutom ser vi att vid finalerna 2005 och 2010 skiljer det 1 respektive 3 positioner på rankingen mellan finallagen.

Enda riktiga knallen/skrällen rent rankingmässigt är finalen år 2003. Milan vann knappast med 7–0. Mållös godnattsaga som fick avgöras på straffar… Det kunde ha slutat med Juventus som segrare.

***

Nu ikväll springer pojkarna från Madrid in som Europas bäst rankade klubblag medan “engelsmännen” (med viss modifikation) från Liverpool är rankad som nummer 34.

Det är inte avgjort förrän den där damen som väger minst 100 pannor har sjungit så Real Madrid kan inte ta ut segern i förskott, men statistiken talar extremt mycket för ytterligare en La Liga-seger.

Ni som inte läste förra blogginlägget får en repris på grafiken som visar La Ligas fullständiga dominans i europacuperna på 2000-talet:

20180524-cupvinnare-2000-talet

***

Avsparken ikväll sker klockan 20:45 och kanalpropagandan kan förklaras så här: zappa runt lite på din TV, du borde ha kanalen…

***

Lite Ronaldo också!

Ska det bli nytt målrekord i CL? Så här många mål har han noterats för senaste säsongerna uppdelat på hösten och våren…

2011–12: 3 + 7 = 10 mål
2012–13: 6 + 6 = 12 mål
2013–14: 9 + 8 = 17 mål ––> MÄSTARE!
2014–15: 5 +5 = 10 mål
2015–16: 11 + 5 = 16 mål ––> MÄSTARE!
2016–17: 2 + 10 = 12 mål ––> MÄSTARE!
2017–18: 9 + 6* = 15* mål (finalen kvar)

Ronaldo måste göra 3 mål i finalen för att slå sitt eget turneringsrekord från 2013–2014.

Ronaldo har just nu 4 guld och 1 silver i CL. 3 guld med Real Madrid samt 1 guld och 1 silver med United. Totalt har Ronaldo gjort 4 mål på 5 spelade finalmatcher i CL.

***

Stora frågan: finns det – med handen på hjärtat – någon läsare som tycker att Premier League är världens bästa liga?

 

Carl-Johan Eelde

La Ligas superstatistik i cupfinalerna: 16 segrar på 17 senaste finalerna

Det vankas final i Champions League. På lördag kväll smäller det och denna gång är det Real Madrid och Liverpool som tagit sig hela vägen fram till “cupfinalernas cupfinal” rent statusmässigt.

Skulle Real Madrid vinna finalen kommer La Ligas statistik att snyggas till ytterligare. Statistiken på senare år är helt makalös: 16 av de 17 senaste finalerna har vunnits av lag från La Liga.

Men även om man bläddrar bakåt längre än så i historieböckerna visar det sig hur imponerande La Ligas representanter har varit i modern tid. Så här ser läget ut på 2000-talet:

20180524-cupvinnare-2000-talet

(USC = UEFA SuperCup)

Om Real Madrid (“RMA”) vinner CL-finalen kommer det bli en helspansk final i den europeiska supercupen mellan Det Ena Madrid och Det Andra Madrid. Då kommer La Liga ha 18 segrar på de 19 senaste cupfinalerna.

Vinner Liverpool CL blir det en spännande uppgörelse i augusti ifall titeln går till ett lag från Premier League eller La Liga.

***

Några vettiga minnesuppfriskare för noterbara vinnare:

2001 – Patrik “Bjärred” Andersson för Bayern München
2002 – Johan Elmander för Feyenoord
2006 – Henke Larsson för Barcelona
2017 – Zlatan Ibrahimovic (från läktarhåll) för United

***

Stora frågan: kommer ni läsare kolla CL-finalen på TV hemma i vardagsrummet eller blir det på krogen i kombination med vuxenmässiga törstsläckare?

***

Uppdaterat 16:50 – tack till en minnesgod läsare som kände att Patrik Anderssons CL-guld 2001 borde nämnas.

Carl-Johan Eelde

Efter derbyt – AIK:s monstersvit förlängd till 22 raka utan förlust i Allsvenskan

Vilket lag är det som egentligen är Sveriges bästa lag? Regerande allsvenska mästaren Malmö FF? Cupmästaren Djurgården? Serieledaren Hammarby? Eller är det AIK som har imponerande 22 raka allsvenska matcher utan förlust? Ni läsare får avgöra.

Längsta sviterna just nu i Allsvenskan 2017–2018:

AIK: 22 raka (!) utan förlust (48p, 2,18 p/match)
Norrköping: 3 raka
Djurgården: 2 raka (6p)
Häcken: 2 raka (6p)
Östersund: 2 raka (4p)
Trelleborg: 2 raka (4p)
BP: 1 match (3p)
Sirius: 1 match (1p)

AIK:s 22 raka utan förlust (13 segrar + 9 kryss) är de 12 avslutande omgångarna 2017 plus de 10 inledande denna säsong.

***

Så här ser det ut rent grafiskt hur ledaren (Hammarby), tvåan (AIK) och missräkningen (Malmö FF) presterat i år i förhållande till hur tidigare guldlag har presterat:

20180520-allsvenskan-2018-omg10

Omgångarna 28–30 klämmer vi in när vi börjar närma oss målgång för säsongen eller möjligen något tidigare än så.

Observera att Malmö FF spelar sin 11:e match i skrivande stund med Häcken som motståndare och matchstarten var klockan 17:30. Som vi ser i diagrammet ovan är Malmö FF nere på väldigt blygsam poängskörd efter 10 spelade omgångar och laget har inte råd med några nya sportsliga fadäser om det ens ska finnas några mindre guldchanser kvar.

***

Vilket lag tror ni läsare tar hem guldet? Hammarby eller AIK? Eller något annat?

Carl-Johan Eelde

Inför slutomgången i vissa ligor – så ser kampen om Guldskon ut just nu

Dags nu för säsongens kanske sista koll på kampen om Guldskon. Men först en återblick på de stora ligorna för att visa varför kampen om Guldskon är det kanske mest intressanta nu: I England, Tyskland och Portugal är ligorna färdigspelade medan ligorna i Spanien, Italien och Frankrike har slutomgången kvar. Utöver dessa nämnda ligor är det även färdigspelat i ytterligare ligor medan det återstår lite matcher i andra.

Ligagulden har fördelats överallt i de stora ligorna: Spanien (Barca), England (City), Italien (Juve), Tyskland (Bayern München), Frankrike (PSG), Portugal (Porto) och det är i princip avgjort överallt. De flesta nationella cupfinaler har spelats samt Europa League-finalen. Det finns inte mycket kvar av intresse förutom nationella cupfinalerna i Tyskland och England nu på lördag samt CL-finalen nästa lördag (Real Madrid–Liverpool).

Så den stora frågan är nu vilken spelare som kniper förstaplatsen som bästa målskytt i de europeiska ligorna, då det ännu inte helt färdigspelat. Under hela säsongen har ledartröjan skiftat ägare mellan flertalet spelare, men nu har Messi blåst om hela startfältet och blivit ledare nu när det närmar sig målgång – ungefär som Petter Northug retsamt gjort någon gång på femmilen.

Topplistan ser ut på följande vis med axplock av stjärnor som lyst svagare än förväntat plus den traditionsenliga svenskkollen:

20180518-guldskon-just-nu.png

Zlatan och “Masthuggarn” (Samuel Armenteros) står med endast i egenskap av svenskkoll och dessa två spelare spelar ju en liga utanför Europa, precis som för Marcus Berg.

När det gäller Guldskon leder Messi minst sagt betryggande nu med tanke på att Immobile – som är närmast jagande med chansen kvar – är hela 5 mål bakom. Cavani och Icardi med varsin match kvar är 6 mål bakom Messi. Det ska extremt mycket till för att Messi ska missa denna individuella titel.

Som vanligt gäller melodin att det endast är ligamål som räknas och multipliceras med ligans status (1,0 eller 1,5 eller 2,0) som baserar sig på prestationerna i europacuperna. De fem bäst rankade ligorna har statusen 2,0. Därefter har ligorna 6–21 statusen 1,5. Resterande ligor får finna sig i att ha statusen 1,0.

***

När det gäller svenskkollen så har vi samtliga fyra anfallare från VM-truppen med i summeringen. Även om det är lätt att konstatera hur det ser ut genom att titta på tabellen ovan så skadar det inte med en kort genomgång av ordinarie anfallsduon och backup-duon:

Ordinarie anfallsparet
Marcus Berg – 25 mål på 22 ligaomgångar
Ola Toivonen – 0 mål på 37 ligaomgångar (1 omgång kvar)

Håll i hatten nu: Marcus Berg gjorde 10 (!) mål på de tre (!) sista omgångarna i ligan. Här snackar vi målform. Även om ligan som Al Ain befinner sig i inte är Premier League så bör det inte underskattas. Den målformen kommer Sverige behöva i VM med tanke på att Ola Toivonens facit knappast lär skrämma tyskarna…

Backup-anfallarna
Isaac Kiese Thelin – 16 mål på 30 ligaomgångar & 3 mål på 8 playoff-matcher
John Guidetti – 3 mål på 37 ligaomgångar (1 omgång kvar)

***

Någon som minns Emir Kujovic? Här snackar vi upp som en sol och ner som en pannkaka. Efter SM-guldet 2015 med 21 mål på 29 matcher och därefter 7 mål på 9 matcher i början av 2016 och landslagsuttagningar gick det käpprätt åt “ni-vet-vad”. Noll mål säsongen 2016/17 i belgiska Gent och nu ynka 2 mål i tyska andradivisionen med ytterst få starter och sparsamt med speltid via ett flertal inhopp – och slagen av backen Baffo som gjorde 3 mål i samma liga. Emir var inte ens i närheten av Ishak och Sebastian Andersson som kom delad åtta i skytteligan för tyska andradivisionen med 12 strutar var.

***

Vågar vi ta ut segern i förskott och kora Messi som vinnare redan här och nu?

***

Uppdaterat 18:37 – – Rättade till ligamästaren i Portugal. Tack till Locatelli som var uppmärksam!

Carl-Johan Eelde

Efter Hammarby–MFF igår - genomgång av alla flyttade matcher i år som får tabellen att halta

Lite annorlunda form av statistikinlägg för att hålla er läsare informerade. Den allsvenska tabellen är en form av statistik och med tanke på hur haltande tabellen nu blivit är det bra att reda ut allt för att räta ut alla frågetecken. Vi tar det från början nu…

Händelse 1:

I den andra omgången skulle Sirius ha hemmamatch men arenan var inte redo efter vintern. Därför har Sirius och Sundsvall varsin hängmatch. Nytt speldatum för denna senarelagda match är 3:e juli vilket är före den första omgången (nummer 12) efter VM-uppehållet.

Händelse 2:

Två tidigarelagda matcher klämdes in i spelschemat för någon vecka sedan då de europakvalande lagen Malmö FF, AIK och Djurgården ville flytta speldatumen och istället för att som under tidigare år senarelägga till oktober valde man att tidigarelägga matcherna. Matcherna i fråga tillhör omgång 16 och skulle preliminärt ha spelats kring 3–4:e augusti men det blev 2:a och 3:e maj istället.

AIK mötte i sin tidigarelagda match Sirius som efter den matchen såg ut att ha avverkat sin hängmatch, men i själva verket får Uppsala-laget vänta till 3:e juli då man möter Sundsvall.

Händelse 3:

I skrivande stund, tidigt torsdag 17:e maj, befinner vi oss mellan omgång 8 och 9. Men redan igår spelades det en allsvensk match: Hammarby–Malmö. Den matchen tillhör omgång 10.

Omgång 9 spelas 17–21 maj medan omgång 10 spelas 22–24 maj.

***

När blir allsvenska tabellen av med sitt haltande? Preliminärt får vi vänta till kvällen den 6:e augusti då omgång 16 är färdigspelad.

 

 

Carl-Johan Eelde

Allsvenskan 2018: Hammarby bättre än Malmö FF + Djurgården ihop!

Hur bra är Hammarby egentligen i år? Låt oss jämföra med två topptippade lags tabellrader kombinerat:

 

20180515-hammarby-mff-dif

Djurgården och Malmö FF har en match mer var spelade än Hammarby. Ändå är deras gemensamma poängskörd inte ens bättre än vad Hammarby lagt vantarna på. Inte nog med det. Hammarby har på sina 8 matcher gjort 21 mål – vilket är fler än vad Djurgården och Malmö skrapat ihop tillsammans på 18 (!) matcher.

Trean i Hammarbys interna skytteliga har gjort fler mål än ledarna i Djurgårdens och Malmös interna skytteligor. Toppen ser ut så här…

Hammarby: Pa Dibba & Hamad (6 mål var). Nikola Djurdjic (4 mål). Imad Khalili & Tankovic (2 mål var).
Djurgården: Kadewere (3 mål). Markus Danielson (2 mål).
Malmö FF: Rosenberg & Strandberg (3 mål var). Ingen på 2 mål. Några på 1 mål var.

 

***

Vem hade kunnat tro detta inför säsongen?

Carl-Johan Eelde

Sveriges 12 VM-kvalmatcher skvallrar: dessa spelare ska till VM-truppen

Idag tisdag 15:e maj kommer “Party-Janne” att presentera den 23-mannatrupp som skall skickas iväg till Ryssland för att spela VM, vilket är första gången sedan Tyskland 2006 som Sverige är med. Vilka är det då som skall plockas ut? Vilka 23 av de nästan/cirka 40 spelarna under kvalspelet 2016–17 blir upplästa och presterande med overhead-apparaten?

Flera i media och många av Sveriges “10 miljoner förbundskaptener” har nog tänkt och funderat. Vissa tänker väl en snabb tanke – andra kanske tänker varje dag och i sängen innan John Blund startar sömnen. Och hur blir det med Zlatan? Av allt att döma med officiellt besked från SvFF tas Zlatan Ibrahimovic inte ut. Vi räknar därmed iskallt med att Zlatan inte tas ut i landslaget.

Nu går vi vidare och slutsatsen kan mycket väl stämma överens med vad andra har kommit fram till. Den stämmer exempelvis överens med Fotbollskanalens Olof Lundhs prognos ( klicka här för att läsa ).

Det normala vid en trupputtagning för Sveriges del är två startelvor och en tredjekeeper. Med andra ord en 4–4–2-uppställning med en ersättare på varje position förutom målvaktsposten där det blir ytterligare en ersättare. Alltså: 3 målvakter, 8 backar, 8 mittfältare och 4 anfallare.

Under kvalspelet till VM som blev 1080 minuters speltid eller 12 matcher långt (10 gruppspelsmatcher och 2 playoff) har det sett ut på följande vis med matcherna per lagdel..

MÅLVAKTER

Robin Olsen stod samtliga matcher med K-J Johansson som reservmålvakt i 10 av 12. Patric Carlgren var den andra reservmålvakten i de inledande 4 matcherna och därefter tog Nordfeldt över. I de sex avslutande matcherna agerade K-J Johansson och Nordfeldt reservkeepers. Andreas Linde fick vikariera på K-J Johanssons bänknötarpost i en match (2–1-segern mot Frankrike).

BACKAR

Högerbacken – Här har Lustig & Krafth turats om. Lustig har gjort 9 och Krafth står på 3 starter.

Mittback A – Lindelöf är hur given som helst (11 starter). Han har backats upp av Pontus Jansson som håller i standby-biljetten (1 start – mot Vitryssland hemma när Lindelöf inte var med).

Mittback B – Vår nya viking: “Granen”, som skulle kunna klassas som “nya Skägget”. Hur given som helst. Här har vi Filip Helander som backup.

Vänsterbacken – Ludwig Augustinsson har spelat här i de 10 senaste kvalmatcherna varav de 9 senaste från start. Den som backupat på posten till “Ludde” är Martin Olsson som var startspelare i kvalmatch 2 och 3. Wendt startade i första kvalmatchen och inledde sedan 3 följande kvalmatcherna från bänken där det blev ett inhopp.

MITTFÄLTET

Högerkanten – Jimmy Durmaz har med speltid men det är Victor Claesson som spelat senaste fyra från start och innan det fyra inhopp. Durmaz spelade inget i de fyra sista kvalmatcherna. Rohdén har en start på högerkanten men annars bara i princip varit bänknötare. Rohdén var inte med i senaste landskampsfönstret – det var däremot Durmaz och Claesson.

Centralt (2 st) – Här finns det flera olika lirare som fått speltid: Albin Ekdal, Sebastian Larsson, Fransson, Hiljemark, Gustav Svensson och den nu skadade Jakob Johansson. Nu är Jakob Johansson inte är att räkna med är det Albin Ekdal (7 starter), Sebastian Larsson (5 starter) och Hiljemark (4 starter) som fått spela mest. Hiljemark hade all sin speltid i de 5 första matcherna (4 starter och 1 inhopp), men var tillbaks i landslaget senast med träningsmatcherna. Gustav Svensson har kommit starkt på senare tid med inhopp i nästan varje match.

Vänsterkanten – Emil Forsberg har startat samtliga matcher. Vem ska vara beredd att hoppa in ifall han behöver bytas ut? Kantspelaren Ken Sema byttes in för honom i träningslandskampen nyligen. Sema nötte bänk 90 minuter/match i de 4 sista kvalmatcherna. Kanske är det där vi har reservspelaren – i alla fall av statistiken att döma.

ANFALLARNA

Berg & Toivonen är hur givna som helst på topp. 11 respektive 9 starter. Eller 961 respektive 763 minuter var av maximalt 1080. Jämför med ersättarna: Guidetti (214 minuter / 3 starter / 2 inhopp), Kiese-Theliin (119 / 0 / 7) och “Newman” (118 / 1 / 2). Därefter ett 6 minuters inhopp med “Masthuggarn” och 14 minuters inhopp med Emir Kujovic. Kiese-Thelin (K-T) eller “Newman”? Det som talar för K-T är att han hoppade in i de 5 sista kvalmatcherna medan “Newman” inte ens varit med i truppen senaste 4 kvalmatcherna.

AVBYTARE SOM ALDRIG SPELAT (UTESPELARE)

Dessa spelare är värda all heder. Dom har ställt upp när “El Presidente” kallade in respektive, och varit med på träningar och varit beredda på inhopp. Johan Larsson (1 match på bänk), Sebastian Holmén (2), Sam Larsson (3), Niklas Hult (1), Wahlqvist (1) och Lewicki (1). Någon eller några av dessa spelare kan möjligen bli reserv på hemmaplan som det så fint kallas.

SLUTSATS – Följande trupp kommer Party-Janne att presentera:

MÅLVAKTER (3 st) — Robin Olsen, K-J Johansson & Nordfeldt. Om Robin Olsen inte tas ut är “fjärdekeepern” Rinne den som ersätter (utifrån senaste landskampsfönstret).

BACKAR (2+2+2+2 st) — Lustig + Krafth, Lindelöf + Pontus Jansson, “Granen” + Filip Helander samt Ludde Augustinsson + Martin Olsson.

MITTFÄLTARE (2+4+2 st) — Claesson + Durmaz, Ekdal + Seb Larsson + Gustav Svensson + Hiljemark samt Emil Forsberg + Ken Sema. Notering: Det hade blivit Jakob Johansson istället för Hiljemark om inte skadan hade inträffat mot Italien.

ANFALLARE (2+2) — Berg + Toivonen samt reservduon Guidetti + Kiese-Thelin.

Startelvan i VM med oklara positioner (4–4–2): XXXXXX (Olsen) – Lustig, Lindelöf, Granen, Augustinsson – Claesson, XXXXXX (Seb Larsson), XXXXXX (Ekdal), Forsberg – Berg, Toivonen.

Positionerna med XXXXXX är något oklara, men om alla är friska, pigga och allt som behövs finns den givna spelaren i den följande parentesen. Allt baserat på statistiken.

***

Speltid i VM-kvalet (1080 minuter över 12 matcher), spelare för spelare…

Målvakter: Olsen (1080 minuter / 12 starter), K-J Johansson (0 / 0), Nordfeldt (0 / 0), Patric Carlgren (0 / 0) och Andreas Linde (0 / 0).

Backar:
Lustig (781 / 9), Krafth (292 / 3)
Lindelöf (990 / 11), Pontus Jansson (93 / 1)
Granen (1071 / 9), Helander (9 / 0)
Augustinsson (837 / 9), Martin Olsson (162 / 2), Wendt (106 / 1)

Mittfält:
Durmaz (577 / 7), Claesson (369 / 4), Rohdén (95 / 1)
Ekdal (508 / 7), Seb Larsson (474 / 5)
Hiljemark (384 / 4), Gustav Svensson (122 / 0)
Emil Forsberg (1064 / 12), Ken Sema (0 / 0)

Anfall:
Berg (961 / 11), Toivonen (763 / 9)
Guidetti (214 / 3), Kiese-Thelin (119 / 0)
Nyman (118 / 1)
Kujovic (14 / 1)
Armenteros (6 / 1)

Övriga – utan speltid, men suttit på bänken:
Johan Larsson, Sebastian Holmén, Sam Larsson, Niklas Hult, Linus Wahlqvist & Lewicki.

***

Om “Party-Janne” väljer att överraska med att ta in en spelare som inte varit med i kvalet återstår att se. Vad finns det för några sådana alternativ?

Zlatan vore en superskräll och då leker SvFF med sin trovärdighet när man tidigare gått ut med att Zlatan inte skall med.

Vi har även spelare som Andreas Isaksson och numera förmodligen extremt matchotränad Kim Källström.

En intressant comeback skulle vara “Boom-Boom” Wernbloom men då måste någon “given spelare” bort (Ken Sema? Gustav Svensson?).

Jiloan Hamad är också en tänkbar spelare, som var med i januari-turnén.

…vad har ni läsare för jokrar i leken att trolla fram?

Carl-Johan Eelde

Sedan 2004: alla guldlagen i de 7 just nu bäst rankade ligorna

Nu på söndagen kunde Juventus åter igen koras som italienska ligamästare. För “femtioelfte gången”. Och senaste dagarna/veckorna har samma gamla vanliga lag bärgat hem åter en ny titel. Så hur har det egentligen sett ut med ligagulden senaste åren i någorlunda nutid?

Denna sammanställning ger en väldigt bra bild över läget, med hänsyn till ligarankingen som baserar sig på klubblagens prestationer i europacuperna…

20180514-europa-topp7-ligaguld

Det är 14 säsonger som det handlar om i denna sammanställning och visst skulle man kunna gå ännu längre bakåt i tid, men någonstans måste det berömda strecket dras. Samtligas magar kan tyvärr inte mättas.

Ryska ligan har fyra olika mästarlag senaste fyra säsongerna. England har tre olika mästare på tre säsonger. Spanien, Frankrike och Portugal har två olika mästarlag senaste två. Tyskland har haft samma mästarlag senaste 6 säsongerna och Italien har haft samma mästarlag senaste 7 säsongerna.

***

Juventus har som sagt 7 raka ligaguld. En liten återblick på säsongerna och tränare:

1 2011-12 Antonio Conte
2 2012-13 Antonio Conte
3 2013-14 Antonio Conte
4 2014-15 Massimiliano Allegri
5 2015-16 Massimiliano Allegri
6 2016-17 Massimiliano Allegri
7 2017-18 Massimiliano Allegri

Samma grej för Bayern München, “Jupp”, så ser det ut:

1 2012-13 Jupp Heynckes
2 2013-14 Pep Guardiola
3 2014-15 Pep Guardiola
4 2015-16 Pep Guardiola
5 2016-17 Carlo Ancelotti
6 2017-18 Carlo Ancelotti (sparkad) –> Willy Sagnol (temporär) –> Jupp Heynckes

***

Vilka lag håller ni läsare på i respektive liga av de sju bäst rankade?

Carl-Johan Eelde

Topplistan visar: nu har Djurgården flest titlar på 2000-talet av svenska lag

Djurgårdens cupseger igår med Malmö FF som motståndare var den 4:e på 2000-talet efter att tidigare vunnit mot AIK (2002), IFK Göteborg (2004) och Åtvidaberg (2005). En av de stora frågorna är hur vinstrika Djurgården och det förlorande laget Malmö FF är jämfört med de övriga lagen när det gäller både Allsvenskan och Svenska Cupen kombinerat.

Topplistan visar nu följande:

 

20180511-svenska-lag-titlar

 

 

 

Stora frågan i sammanhanget är OM Supercupen bör inkluderas. Den har spelats åren 2007–2015. Alla som håller på IFK Norrköping, Malmö FF, Helsingborg, AIK, Kalmar, IFK Göteborg eller Elfsborg vill förmodligen inkludera “träningsmatchen” som titel eftersom det snyggar till statistiken. Men vad anser ni läsare som känner er neutrala/objektiva i denna sakfråga?

Både Allsvenskan och Svenska Cupen finns det en lång historik i. Så är det tyvärr inte med Supercupen som dessutom har skrotats. Royal League var ännu mer kortlivad – vill någon räkna in den?

När endast tävlingarna som arrangerats från år 2000 till och med idag räknas in är det alltså Djurgården som är vinstrikast. Den som vill baka in Supercupen i topplistan kommer att hjälpa Malmö FF till det vinstrikaste laget.

***

Djurgårdens cupseger innebär följande för fördelningen av europacupplatserna i Allsvenskan 2017…

1 Malmö FF – CL-kval (startar i omgång 1 av 4, dvs “q1”)
2 AIK – EL-kval (startar i omgång 1 av 4, dvs “q1”)
3 Djurgården – EL-kval (startar i omgång 2 av 4, dvs “q2”)
4 Häcken – EL-kval (startar i omgång 1 av 4, dvs “q1”)

Datumen för kvalomgångarna CL/EL kombinerat (preliminärt)…

Kvalomgång 1: 10–12 & 17–19 juli (Djurgården slipper detta)
Kvalomgång 2: 24–26/7 & 31/7–2/8
Kvalomgång 3: 7–9 & 14–16 aug
Kvalomgång 4: 21–23 & 28–30 aug

Svenska mittsäsongsfönstret, även kallat “sommarfönstret”, som försöker anpassa sig efter dessa kvalmatcher för svenska lagens bästa, håller öppet 15:e juli till och med 11:e augusti. Stängningen sker alltså i halvtid under kvalomgång 3.

Observera att det svenska mästarlaget inleder kvalspelet redan i omgång 1, till skillnad från senaste åren med en start med starkare gruppspelsdoft. Det krävs åtta matcher och fyra vinster i dubbelmöten för att nå Champions League. Den fjärde kvalomgången kallas ofta för play-off.

Om allt går åt pipsvängen för Malmö FF i sommar kommer laget att inleda i kvalomgång 1 för Champions League och knyta ihop säcken i kvalomgång 2 för Europa League. Med andra ord är Malmö FF garanterade fyra matcher alternativt räknat två dubbelmöten. Förlorande lag i Europa League blir helt utslagna från Europa.

 

Carl-Johan Eelde

Efter Juventus cuptitel - ny koll på storklubbarnas titeljakt

Liten nattsuddarstänkare! Cupfinal i Italien nyss: Juventus – Milan 4–0. Snacka om att Turin-laget tog fram sopkvasten och “städade av matchen”. Det innebär att Juventus tog sin första titel denna säsong av totalt fyra möjliga samt att Milan tog noll av tre möjliga titlar denna säsong.

En summering av läget för titlarna ger följande bild:

20180510-storklubbarna-titeljakten-status

Inte många titlar kvar nu som ligger och väntar på att delas ut…

***

I praktiken är Juventus ligamästare. Tvåan Napoli ska bara inte kunna hämta in 6 poäng och 16 plusmål. På söndag den 13:e maj kan Juventus säkra guldet då laget möter Roma borta och det räcker med ett kryss.

***

Kommande cupfinaler att kasta ett öga på:

Lördag 19:e maj – Tyskland & England

***

Europacupfinalerna:

EL-finalen – onsdag 16:e maj (AM–OM)

CL-finalen – lördag 26:e maj (RM–LP)

***

Några lag som ni läsare vill få in i listan över storklubbar? Anser ni att exempelvis Liverpool, Inter och A Madrid hör hemma där? Några andra lag?

Carl-Johan Eelde

Efter PSG:s cuptitel - ny koll på storklubbarnas titeljakt

Les Herbiers. Någon som hört talas om det laget innan? Det laget ligger nästan på nedflyttningsplats i den franska TREDJE-divisionen. Nådde final i franska cupen som spelades nu på tisdagkvällen (igår) där Paris SG blev för svårt. Ungefär som om det vore Grebbestad (från Division 1 Södra) som ska möta Djurgården eller Malmö FF i den svenska cupfinalen på torsdag. Det vill säga en klart större skräll än när Assyriska och Åtvidaberg nådde svenska finalen för några år sedan.

Detta blev PSG:s fjärde titel denna säsong och leder topplistan som nu ser ut så här:

20180509-storklubbarna-titeljakten-status

***

I praktiken är Juventus ligamästare. Tvåan Napoli ska bara inte kunna hämta in 6 poäng och 16 plusmål.

***

Kommande cupfinaler att kasta ett öga på:

Onsdag 9:e maj – Italien

Lördag 19:e maj – Tyskland & England

***

Europacupfinalerna:

EL-finalen – onsdag 16:e maj (AM–OM)

CL-finalen – lördag 26:e maj (RM–LP)

***

Några lag som ni läsare vill få in i listan över storklubbar? Anser ni att exempelvis Liverpool, Inter och A Madrid hör hemma där? Några andra lag?

Carl-Johan Eelde

Messi VS Ronaldo VS Suarez i ligan – sedan Suarez debuterade i Barca

Det ploppade upp ett väldigt intressant önskemål bland kommentarerna nyligen och det är hur Luis Suarez har presterat jämfört med Cristiano Ronaldo sedan debuten i Barca hösten 2014. Han blev klar för Barca inför 2014/15 men straffet från VM 2014 gjorde att det dröjde till omgång 9 av La Liga för debuten. Men varför inte även kasta in statistiken från Messi också när järnet ändå är varmt?

Både Barcelona och Real Madrid har hunnit spela 141 ligamatcher var sedan Luis Suarez debut. 30+38+38+35 stycken över de 4 senaste säsongerna. Först kör vi en summering för den totala statistiken – och därefter låter jag er läsare även se per säsong hur det har varit.

TOTALT (Omgång 9, 2014–15 –– omgång 35, 2017–18), MED hänsyn till Suarez straff

Antal ligaomgångar: 141

Messi, FCB: 131 matcher / 132 mål (1,01 mål/match)
Ronaldo, RMA: 119 matcher / 118 mål (0,99 mål/match)
Suarez, FCB: 127 matcher / 109 mål (0,86 mål/match)

TOTALT (Omgång 1, 2014–15 –– omgång 35, 2017–18), UTAN hänsyn till Suarez straff

Antal ligaomgångar: 149

Messi, FCB: 139 matcher / 139 mål (1,01 mål/match)
Ronaldo, RMA: 126 matcher / 133 mål (1,06 mål/match)
Suarez, FCB: 127 matcher / 109 mål (0,86 mål/match)

Den här statistiken från och med omgång 1 säsongen 2014–15 är också relevant. En del av spelet handlar om att undvika avstängningar. Suarez k-u-n-d-e ha spelat de 8 första omgångarna 2014–15 men missade dessa på grund av avstängning och Ronaldo missade de 4 första omgångarna 2017–18. Det ÄR en del av spelet.

***

SÄSONGEN 2014–15 (omgång 1–38, dvs samtliga)

Messi, FCB: 38 matcher / 43 mål
Ronaldo, RMA: 35 matcher / 48 mål
Suarez, FCB: 27 matcher / 16 mål

SÄSONGEN 2014–15 (omgång 1–8, dvs 8 första)

Messi, FCB: 8 matcher / 7 mål
Ronaldo, RMA: 7 matcher / 15 (!) mål
Suarez, FCB: 0 matcher / 0 mål (avstängd)

SÄSONGEN 2014–15 (omgång 9–38, dvs 30 sista)

Messi, FCB: 30 matcher / 36 mål
Ronaldo, RMA: 28 matcher / 33 mål
Suarez, FCB: 27 matcher / 16 mål

SÄSONGEN 2015–16

Messi, FCB: 33 matcher / 26 mål
Ronaldo, RMA: 36 matcher / 35 mål
Suarez, FCB: 35 matcher / 40 mål

SÄSONGEN 2016–17

Messi, FCB: 34 matcher / 37 mål
Ronaldo, RMA: 29 matcher / 25 mål
Suarez, FCB: 35 matcher / 29 mål

SÄSONGEN 2017–18 (t.o.m. omgång 35)

Messi, FCB: 34 matcher / 33 mål
Ronaldo, RMA: 26 matcher / 25 mål
Suarez, FCB: 30 matcher / 24 mål

***

 

Carl-Johan Eelde

Långläsning: Djurgårdens tränarkarusell på 2000-talet & sparkas Özcan snart?

Ska Özcan sparkas snart eller inte? Det är väl en fråga som många i Djurgårdsland ställer sig och efter förlusten borta mot BP på Grimsta under söndagen. Klart att frågeställningen är befogad. Även i Djurgårdens styrelse och ledning borde dessa tankar finnas och den som är ytterst ansvarig för att ha gett tränaren ett kontrakt vill förmodligen slippa se tränaren få sparken.

Det var inte bara tränaren Özcan som var ny i Djurgården inför säsongen 2017. Även Kim Källström som kritade på för 2 säsonger som senare visade sig vara 1+1 säsonger, dvs 1 säsong och ytterligare en om bägge parter ville. Men Kim valde att avsluta sin proffskarriär. Gick ganska bra under 2017 för Djurgården: 53 poäng vilket var nytt klubbrekord under 16-lagsallsvenskan.

Efter 2017 försvann snudd på hela det mittfältet som bar laget på axlarna: Kim Källström centralt och yttrarna Mange Eriksson och Othman El Kabir. Nu mot BP hade Djurgården spelarna Haris (lång skadefrånvaro), Walker, Ulvestad (ny) och Ring (ny). Walker lirade mycket med Kim centralt under 2017 men har i år inte haft speciellt mycket förtroende och det har varit mycket Karlström istället.

Om Djurgårdens knackiga start på 2018 är tränarrelaterat eller sportchef-relaterat är en bra fråga. I den bästa av världar borde Özcan ha fått ihop detta i princip helt nya 4-mannamittfält och haft laget i tabelltoppen men så är det inte. Djurgården är tabelltia och det är närmre till nedflyttning (Superettan) än till SM-guld.

Hur skall det nya mittfältet kunna lyfta laget mot tabelltoppen och i bästa fall en europaplats? Blir det Özcan eller någon annan som kommer att sköta detta framöver? En genomgång av Djurgårdens inledningar i Allsvenskan varje säsong på 2000-talet kan kanske skvallra om det Özcan sitter kvar säsongen ut eller om han får lämna under VM-uppehållet.

Genomgången nedan försöker att hålla sig till 8 första omgångarna – för att bli så jämförbart som möjligt med läget i år efter 8 omgångar.

SÄSONGEN 2001

Djurgården inledde med 2 förluster, sedan några kryss och hade tabellraden 1–5–2 efter 8 omgångar. Laget bytte även spelsystem från 3–4–3 till 4–3–3 i början av säsongen. Tränarduon Åkeby/Lukic blev kvar säsongen ut och norpade en andraplats som gav en Europabiljett där man mötte Shamrock Rovers, FC Köpenhamn och Bordeaux under hösten 2002.

SÄSONGEN 2002

Tabellraden var 3–3–2 efter 8 omgångar och tränarduon Åkeby/Lukic var med hela resan och ordnade både SM-guld och cupguld (magisk final mot AIK på Råsunda) och tog laget ganska långt i europa – det tog stopp mot Bordeaux.

SÄSONGEN 2003

Det här året var det som skulle bli “tråkigt” eftersom Djurgården skulle jogga hem Allsvenskan. Tabellraden var 6–0–2 efter 8 omgångar och i den 9:e omgången kom det där klassiska 3–3-derbyt mot AIK när en viss Samuel Ayorinde satte spiken i kistan. Den osannolika upphämtningen från 0–3 till 3–3 var ett faktum. Åkeby/Lukic fixade till slut ett nytt SM-guld men i cupsemin på Stadion blev man utspelade av Assyriska där sändande kanalen fick till en klassisk intervju med Zoran Lukic efter 0–4 i halvtid…

TV-reporter: –Kommer ni vända på detta underläge i andra halvlek?
Zoran Lukic: –Näe, det kommer vi inte.

I CL-kvalet blev det förlust över 180 minuter mot Partizan Belgrad med bortamålsregeln. Hade Djurgården vunnit hade laget i nästa kvalrunda varit Newcastle, vilket stod klart inför returen mot Partizan på Råsunda.

SÄSONGEN 2004 – tränarbyte omgång 12–13

Inför säsongen hade Åkeby (och spelaren Kim Källström) lämnat men Zoran Lukic var kvar. Efter 8 omgångar var tabellraden 2–3–3, där det var 3 förluster och 1 kryss för omgångarna 5–8. Detta följdes upp av 1 seger, 1 kryss och 2 förluster omgångarna 9–12. För de 8 matcherna under omgång 5–12 blev tabellraden 1–2–5. Efter detta sparkades Zoran Lukic och laget tog in Kjell Jonevret som ledde laget omgångarna 13–26 och fixade tabellraden 8–4–2 på de 14 matcherna. Djurgården lyckades norpa den fjärde och sista Royal League-platsen. Djurgården vann även cupfinalen på Råsunda mot IFK Göteborg under den sena hösten.

SÄSONGEN 2005

Efter tabellraden 5–1–2 på 8 omgångar och målsprutan Søren Larsen från Danmark satt Jonevret säkert i båten. Det slutade med ny dubbel: SM-guld och cupguld.

SÄSONGEN 2006 – tränarbyte omgång 20–21

Tabellraden 3–3–2 på 8 första gångarna följdes upp av 6 förlustfria matcher. Därefter började det gå lite knackigt med en 4 förluster och 2 segrar på 6 matcher. Det blev slutet för Jonevrets tid som DIF-tränare. Mellan omgång 20 och 21 kallades den gamle DIF-ikonen Anders Grönhagen in som tränare för de sex avslutande omgångarna på 2006.

SÄSONGEN 2007

Ny tränarduo inför säsongen: “Siggi” & Paul. Det inleddes med en 0–1-förlust mot allsvenska nykomlingen BP på Råsunda. Efter 8 omgångar var tabellraden 4–1–3 och laget hade en teoretisk chans på SM-guld i slutomgången. Men där‚ mot BP (på Stadion), blev det åter igen 0–1 och det blev det “fel resultat” i de övriga matcherna. Men tränarduon blev kvar året ut.

SÄSONGEN 2008 – styrelseförändring aug/sep

Djurgården inledde säsongen med nio raka utan förlust med tabellraden 4–4–0 på de 8 första matcherna (4–5–0 på de nio första) men därefter brakade allt samman. Svidande förlust mot Hammarby med Charlie Davies i laget och mot Kalmar FF på Fredriksskans där Sebastian Rajalakso var lite väl “het på gröten” och blev utvisad och filmad i korridoren när han smällde i en dörr. Efter EM-uppehållet fortsatte de sportsliga motgångarna och laget hade radat upp för många förluster. Kring månadsskiftet augusti–september kom förändringen men inte i tränarstaben utan i styrelsen: ordförande Bosse Lundquist ut och Lars-Erik Sjöberg plockades in.

Djurgården fick sedan ordning på de sportsliga resultaten men kroknade rejält på slutet med fem (!) raka förluster omgångarna 26–30. Därefter stod det klart att tränarduon inte fortsätter under 2009.

SÄSONGEN 2009 – tränarstabförändring omgång 12–13 (uppehållet)

Djurgården tog in “Damtränaren” Andreé Jeglertz och Zoran Lukic som ny tränarduo. Efter 8 omgångar var tabellraden den mindre uppfriskande läsningen 2–1–5. Efter 10 omgångar hade ytterligare 2 förluster bokförts så att tabellraden var 2–1–7. Under sommaruppehållet mellan omgångarna 12 och 13 valde Djurgården att skicka iväg Zoran Lukic och ta in Steve Galloway. “Damtränaren” blev kvar säsongen ut men blev ej kvar till 2010. Många minns väl Djurgårdens kvalspel mot Assyriska i slutet av 2009: Assyriska spelade ut Djurgården efter noter på “Jallavallen” och vann med 2–0 (men borde ha vunnit med mer) och Djurgården lyckades parera med 2–0 hemma på Stadion vilket gav förlängning där “Magic Jonson” nickade in segermålet i förlängningen.

I slutet av 2009 ordnades ett extra årsmöte där finansmannen Tommy Jacobson lovade X antal miljoner kronor för att stötta klubben om han valdes in som ny ordförande.

SÄSONGEN 2010

Wass & Banda fick förtroendet inför säsongen att bli ny tränarduo och nappade. I maj valde klubben att komplettera tränarduon med en manager i form av Stefan Alvén. Efter 8 omgångar var tabellraden 2–2–4 (precis som nu år 2018). Därefter kom två raka segrar i omgångarna 9–10 där 10:e matchen var ett derby mot AIK som Djurgården vann. Säsongen i sin helhet blev aldrig något att skryta över men tränarduon hade förtroendet hela året.

SÄSONGEN 2011 – tränarstabförändring omgång 6–7

Redan mellan omgång 6 och 7 hände det grejer. Efter 6 omgångar var tabellraden katastrofala 0–1–5 och managern Stefan Alvén avgick efter hot och ersattes omedelbart av Magnus Pehrsson (MFF:s nuvarande tränare). Wass sparkades och Banda blev kvar som tränare men MP hade huvudansvaret. Efter 8 omgångar var tabellraden 1–2–5. Det blev precis som året innan en medioker säsong men man slapp kvala sig kvar som år 2009.

SÄSONGEN 2012

Här hade Magnus “MP” Pehrsson största förtroende. Manager och huvudtränare hela säsongen från början till slut. Efter 8 omgångar var tabellraden 2–3–3. Det blev en förändring under säsongen då Hammarby slet hårt i Carlos Banda vilket ledde till att mellan omgång 14 och 15 när Banda försvann fick Martin Sundgren hoppa in som ny assisterande till MP.

SÄSONGEN 2013 – tränarbyte tidigt i maj (cirka omgång 7–9)

Efter 1 poäng på 7 omgångar och “päronmatchen” (DIF–Mjällby) såg det inte särskilt bra ut. Efter 8 omgångar var tabellraden 1–1–6. Precis som nästan 2 år tidigare var det sådant som bara inte ska förekomma (hot) som låg bakom förändringar. Magnus Pehrsson lämnade efter i princip 2 år på posten. Nu skrotades managerrollen och delades upp i två separata roller. Den första tillsattes direkt och det var Anders Grönhagen som blev sportchef. Hur den nya huvudtränaren kritade på får väl anses vara en modern klassiker: Anders Grönhagen och Per-Mathias Högmo hade en förbaskat lyckad natt ihop, vilket såklart inte skall misstolkas.

Högmo körde på säsongen ut och Djurgården hade gjort sin poängmässigt bästa säsong hittills under 16-lagsallsvenskan: 44 poäng. Laget lyckades dock inte vinna finalen i Svenska Cupen.

SÄSONGEN 2014

Pelle Olsson tog över som ny huvudtränare och fick en flygande start med tabellraden 3–4–1 efter 8 omgångar och det enda som hände med tränarstaben var att Högmos radarpartner Martin Foyston lämnade för en återförening (i Norges landslag). 43 poäng blev det för säsongen och tanken var väl att denne Pelle Olsson skulle bli en “Sveriges Alex Ferguson” när det gäller att sitta kvar på posten i mängder av år?

SÄSONGEN 2015

Säsongen inleddes knackigt med förlust–kryss–förlust, men därefter radades segrarna upp på löpande band. Efter 8 omgångar var tabellraden 5–1–2 och säsongen blev riktigt bra med nytt poängrekord: 51. Pelle Olsson hade nu suttit 2 hela säsonger i rad på huvudtränarposten och inget skulle väl kunna få bort honom?

SÄSONGEN 2016 – tränarbyte omgång 16–17

För tredje säsongen i rad är det Pelle Olsson som mönstrar Djurgårdens startelva i den allsvenska premiären. Det har inte hänt sedan åren 2001–2003 med Åkeby & Lukic. Bästa möjliga start med 3 raka segrar och därmed 9 av 9 möjliga poäng. Skulle Djurgården ta SM-guld nu? Nja. Så lätt skulle det inte bli.

Efter de tre raka segrarna i början av 2016 skulle det bli ytterligare 13 matcher där det blev 11 (!) förluster och endast 2 segrar. Efter 8 omgångar år 2016 var tabellraden 4–0–4. Pelle Olsson fick därefter sparken mellan omgång 16 och 17 efter att kort tid innan fått förlängt. Tabellraden efter att Pelle Olsson fick sparken: 5–0–11.

In kom Mark Dempsey som ersättare för Pelle Olsson och räddade kvar laget med tabellraden 9–1–4 för de 14 matcherna.

SÄSONGEN 2017

Åter ny tränare (nu har jag tappat räkningen!) och denna gången föll valet på Özcan vars CV handlar mest om det Syrianska som han kämpat så beundransvärt för i så många år och tog upp till Allsvenskan. Kim Källström lämnade den schweiziska ligan för att återförenas med Andreas Isaksson i Djurgården och efter 8 omgångar var tabellraden 4–2–2 även om starten var lite knackig med en smått generande förlust mot Sirius. Säsongen avslutades med nytt poängrekord för Djurgården i 16-lagsallsvenskan: 53. 2 poäng mer än gamla rekordet (51) från 2015 med Pelle Olsson

SÄSONGEN 2018 – ingen förändring i tränarstaben efter 8 omgångar

Özcan kvar som tränare och tog Djurgården till final i Svenska Cupen men i Allsvenskan har det gått sisådär utan exempelvis Kim Källström på mittfältet. Tabellraden efter 8 omgångar är 2–2–4 och laget är på 10:e plats. En cupfinal (på torsdag 10:e maj) och fyra ligaomgångar återstår innan VM-uppehållet tar vid.

***

En summering av all text ovan uppdelat på säsongerna då Djurgården inte har eller har sparkat tränare kommer här…

De åren då Djurgården INTE sparkat tränare och poängsumma samt antal förluster efter 8 omgångar

2001: 8p, 2 förluster
2002: 12p, 2 förluster
2003: 18p, 2 förluster
2005: 16p, 2 förluster
2007: 13p, 2 förluster
2008: 16p, 0 förluster
2010: 8p, 4 förluster (efter ekonomisk kris)
2012: 9p, 3 förluster (Hammarby slet i Banda)
2014: 13p, 1 förlust
2015: 16p, 2 förluster
2017: 14p, 2 förluster

De åren då Djurgården HAR sparkat tränare och poängsumma samt antal förluster efter 8 omgångar

2004: 9p, 3 förluster (tränarbyte efter 12 omgångar)
2006: 12p, 2 förluster (tränarbyte efter 20 omgångar)
2009: 7p, 5 förluster (tränarbyte efter 12 omgångar)
2011: 5p, 5 förluster (tränarbyte efter 6 omgångar) – alla 5 förlusterna innan tränarbytet.
2013: 4p, 6 förluster (tränarbyte efter cirka 5–7 omgångar) – i princip alla förluster innan tränarbytet.
2016: 12p, 4 förluster (tränarbyte efter 16 omgångar)

Djurgårdens facit i år…

2018: 8p, 4 förluster – tränaren sitter kvar.

Under de 11 säsonger där tränare inte sparkats har det varit 0–2 förluster i 9 av fallen. En gång med 3 och en gång med 4 förluster. Det hör därmed till ovanligheten att tränaren sitter kvar säsongen ut efter 3–4 förluster. År 2010 hade Djurgården inlett med att få tillskott från Tommy Jacobson och att sparka en tränare var inte riktigt att tänka på i det finansiella läget.

När man granskar statistiken för de 6 säsongerna då Djurgården har sparkat en tränare är det oftast 4–6 förluster på 8 omgångar eller inför de tränarbyten som skedde tidigare än så.

***

Av tränarkarusellen åren 2001–2017 att döma får Özcans position på tränarposten anses vara klart diskuterbar och beroende av kommande matchernas resultat. Djurgårdens spelschema inför VM-uppehållet:

10/5 – cupfinal (mot MFF), hemma
13/5 – Dalkurd, hemma
17/5 – Örebro, hemma
24/5 – Göteborg, borta
27/5 – Sirius, borta

VM-uppehållet startar efter att Djurgården har spelat 12 omgångar och därefter är det inga allsvenska matcher för laget 28:e maj till och med 7:e juli. Den 8:e juli tar Djurgården emot Norrköping hemma på Kompisvallen – med eller utan Özcan som huvudtränare?

***

Vad tror ni läsare utifrån denna långläsning och statistik? Sparkas Özcan innan eller under VM-uppehållet eller får han fullt förtroende säsongen ut?

Carl-Johan Eelde

Efter El Clasico: ligamålutvecklingen för Messi, Ronaldo och Suarez denna säsong

Samtliga tre superstjärnor nätade i söndagens “liga-El Clasico” där Barca hade hemmaplan och den officiella publiksiffran blev 97 939 eller 98 tusen om man avrundar. Det ska jämföras med de 80 737 – eller 81 tusen avrundat – när lagen hade förra stormötet i ligan på Reals hemmaplan.

Vem var då den fjärde mannen att näta? Jo, det var Gareth Bale som räddade 1 pinne åt Real. Barca höll undan och har nu 35 förlustfria av 35 möjliga ligamatcher denna säsong. Eftersom Barca avslutade förra säsongen med 7 raka utan förlust är laget uppe i imponerande 42 utan förlust. I denna svit på 42 raka utan förlust ingår tre möten med Real Madrid (2x borta & 1x hemma) samt två möten med “Det Andra Madrid”.

Barca har gjort 117 mål – eller 2,79 mål/match – under denna 42 matcher långa svit. Messi står för 43 av dessa mål vilket motsvarar nästan 37% av alla mål. Imponerande statistik!

Nu över till hur utvecklingen för antal gjorda ligamål varit för Messi, Ronaldo och “the other guy” (ni som sett Seinfeld förstår):

20180507-la-liga-goals-messi-cr7-suarez

Cristiano Ronaldo missade de fyra första omgångarna denna säsong efter (den klantiga) utvisningen i den spanska supercupen mot Barcelona. Därefter har portugisen missat ytterligare fem ligamatcher där samtliga varit på vårkanten (mot Leganes, Espanyol, Las Palmas, Malaga och åter igen Leganes). Totalt nio av 35 matcher har Ronaldo missat och står på 26 spelade. Messi däremot har spelat 34 av 35 möjliga matcher.

Med tre omgångar kvar för Barca och Real har Messi en 8-målsledning till tvåan Ronaldo i skytteligan. Det är inte avgjort förrän damen som väger över 100 pannor har sjungit, men Messi kan förmodligen redan nu ta ut den segern i förskott.

Men Ronaldo vill förmodligen inte bli knäppt på nästan av Barcas “andrafiol”. Just nu skiljer bara ett enda mål mellan Ronaldo och Suarez.

***

Apropå andrafioler – vem anser ni läsare är Real Madrid andrafiol: Bale eller Benzema?

Carl-Johan Eelde

Allsvenskan: AIK har överlägset längst förlustfri svit – hela 19 matcher

Längsta förlustfria sviterna just nu för de allsvenska lagen om man även räknar in sista omgångarna av förra säsongen…

AIK: 19 (7 i år + 12 förra året)
Hammarby: 7 (7 i år + 0 förra året)
Örebro: 6 (6 i år + 0 förra året)

AIK:s pågående MONSTERSVIT påbörjades med omgång 19 förra året. Senaste förlusten var den senarelagda matchen mot Göteborg vilket var AIK:s 18:e match för säsongen 2017.

***

Stora frågan: klarar AIK att fixa en så kallad “unbeaten season” även om de 30 omgångarna överlappar 2 säsonger? Krävs ytterligare 11 förlustfria matcher…

Carl-Johan Eelde

Så många vinster, kryss och förluster har allsvenska mästarlagen i modern tid

Senaste tiden har olika infallsvinklar kunnat beskådas här i denna blogg för att redan här och nu i ett så tidigt skede av säsongen försöka sålla bort lagen som är borta från den allsvenska guldstriden och avgöra vilka lag som guldkampen kommer att stå mellan.

Klart är redan nu att guldet kommer att stå mellan AIK och Hammarby. Hammarby bör ta hem guldet – eller – bli tvåa. Det är ingen 100-procentig garanti att det kommer bli så, men det mesta talar för det. Andra lag kommer förmodligen att göra toppstriden spännande men i slutändan bör det stå mellan AIK och Hammarby.

Vilka lag kan sållas bort och när? En titt på tabellraderna för mästerlagen sedan 1993 ger en extremt bra hjälp:

20180505-1993-2017-grafisk-tabellrad-guldlagen.png

Under 16-lagsallsvenskan har mästarlagen åkt på 3–7 “minor” under säsongen. Snittet ligger på 4,9 förluster vilket kan avrundas till 5. Min = 3, Snitt = 5, Max = 7. Antal segrar är intervallet 18–21 stycken.

Man kan ta tabellraderna för samtliga 16 lag i den pågående Allsvenskan och jämföra var och en med vad som – med facit i hand – har krävts för att se:

A >> Hur många fler förluster har laget råd med de kommande 23–24 omgångarna?

B >> Hur många fler segrar behövs som minst för att ens ha med guldet att göra? Exempelvis behöver Hammarby ordna 12 segrar på de 23 återstående matcherna – detta efter 6 segrar på de 7 inledande omgångarna.

Hammarby har hittills i år en segerprocent på 85,7. 52,2 är vad som – minst – krävs för ett SM-guld. Det kan självklart komma att behövas bättre resultat än så, beroende på vad det troliga guldduell-laget AIK presterar.

***

Diagrammet ovan har ni läsare nytta av säsongen ut. Skriv ut och sätt upp på kylskåpet eller bokmärk blogginlägget. Kolla på diagrammet lite då och då resten av säsongen.

Carl-Johan Eelde

Inför Allsvenskan omgång 7: guldchanstabellen uppdaterad

Dags för en ny allsvensk guldchanstabell, men innan vi går närmare in på den: många av er läsare uppmärksammade säkert att det spelades en del allsvensk fotboll i onsdags och i torsdags inför europacupmatcherna. Tänkte att det kunde vara en god idé att klargöra att dessa två matcher (Sirius–AIK och MFF–Djurgården) INTE har med omgång 7 att göra. Mer om det nedan.

Dessa två matcher ingår i omgång 16 och skulle usprungligen ha spelats i början av augusti. Så fram till och med omgång 15 kommer vi få leva med en haltande tabell. Från och med omgång 16 blir det förhoppningsvis “tabell-harmoni” igen. Matcherna tidigarelades med anledning av europacup-kvalmatcher för AIK (EL), Djurgården (EL) och MFF (CL).

Detta innebär att AIK, Djurgården och MFF kommer att spela som normalt i den 7:e omgången nu i “spelhelgen” och därefter stå på 8 spelade matcher. AIK och Djurgården lirar på söndag och MFF på måndag. Detta är alltså bakgrunden till att tabellen är och kommer fortsätta att vara haltande.

Inför helgens omgång kan det vara intressant att kolla in guldchanstabellen:

 

20180504-allsvenskan-guldchanstabellen

Lagen i fet stil och “bock” efteråt är de lag som fortfarande får gälla som guldkandidater rent statistiskt sett. Det ska dock väldigt mycket till för att något annat lag än AIK eller Hammarby ska ta guld, vilket jag redogjorde för nyligen i bloggen. Det är naturligtvis inte 100% omöjligt att exempelvis Malmö vinner guldet, men “statistikpåsen” ger skånelaget ytterst liten chans.

***

Blir det AIK som kniper guldet eller blir det ett sagoslut för Kennedy Bakircioglu att vinna guldet? Kennedy var med och vann Hammarbys första (och hittills enda) guld 2001 och tänk om han får runda av med ett nytt efter att ha varit med och spelat upp laget från “skiten” (Superettan) och vara med om arenabytet och publikrekord och hela tjottabalongen. Då kommer Kennedy att tangera Kim Källströms 2 SM-guld med Djurgården 2002–2003 och bli lika stor på den punkten.

 

Carl-Johan Eelde

15 års statistik som grund: Hammarby blir mästare eller tvåa i årets Allsvenskan

Tabelltoppen för Allsvenskan har väl de flesta någorlunda bra koll på. Hammarby leder och AIK är tvåa – sedan tomrum – därefter kommer övriga lag. Den stora frågan många förmodligen ställer sig är: indikerar Hammarbys serieledning ett väldoftande SM-guld som laget och supportrarna har suktat efter sedan sent 2001?

De 15 senaste säsongernas tabelläge vid 6 omgångar plus slutomgångarna ger följande bild:

20180501-allsvenskan-2003-2017-6omg-ledare

(“Special” för 2016 är inte en Hel Special från korvkiosken i Göteborg. Det är att Malmö FF hade en hängmatch efter både 6 och 7 omgångar, och vann sin 6:e. Det går inte att ge en exakt tabellplacering mer än att laget nu i efterhand får klassas som delad etta.)

Endast 4 gånger sedan 2003 har ett lag som inte är ledare eller delad serieledare tagit hem guldet. De icke serieledande lagen som tagit guld har varit som mest 4 poäng bakom.

Detta, i kombination med övriga statistiska krav som denna blogg behandlat tidigare (poäng i premiärmatchen), innebär att det borde bara vara Hammarby, AIK, Örebro och möjligen Sundsvall som är de guldkandidater som är kvar. Övriga 12 lag kan drömma om nästa säsong, eller näst-nästa för de 2–3 lag som åker ner till superettan.

***

Eftersom Hammarby är ensam ledare är det intressant att studera hur det har gått för de lag som varit ensamma ledare och inte delade ledare efter 6 omgångar. För de 15 senaste säsongerna (2003–2017) har vi 10 säsonger med ensam ledare. 6 gånger (2003, 2008, 2011, 2012, 2014 och 2017) av dessa 10 har ledaren vunnit SM-guld. Övriga fyra gånger har ledaren slutat tvåa eller femma.

Hammarby har 16 poäng just nu. Tittar vi på de 15 föregående serieledarna åren 2003–2017 har vi endast fyra lika välpresterande lag: Halmstad 2004, Kalmar 2008, Helsingborg 2010 och Malmö 2014. Dessa fyra lag knep två guld och två andraplatser.

***

Hur man än vrider och vänder på det så talar det mesta – från statistikböckerna – att Hammarby kommer bli mästare eller tvåa i år. Hammarby har en kanonsäsong på gång. Glöm nu inte, kära läsare, var och när ni läste det: första maj 2018 på Statistikbloggen. Skriv gärna ut och sätt upp på kylskåpet!

**

Norrköping, Malmö FF, Djurgården och övriga är tyvärr för långt ifrån ledande Hammarby. 100% omöjligt är det inte, men chansen är extremt liten.

Carl-Johan Eelde
ANNONS
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå