U21-landslaget tog guld med en defensiv idé. Man var turneringens näst sämsta passningslag och sämst när det kom till bollinnehav.
Men man sprang mer än alla andra lag och hade ett väldigt bra försvarsspel. På en presskonferens i Tjeckien sa förbundskapten Håkan Ericson att något av det viktigaste för spelarna var att ta så få risker som möjligt. John Guidetti sa att spelidén mot England var “att låta dem ha bollen på vår planhalva.”
Men sällan pratades det om vad laget ville göra när man själv hade bollen.
Matchen mot Danmark var ett undantag för då var offensiven bra i första halvlek men annars handlade det oftast om att spela smart, inte chansa, trötta ut motståndarna. Ofta slå långa bollar på Isaac Kiese Thelin och vinna andrabollar.
Oscar Lewicki och Oscar Hiljemark imponerade centralt. Lewicki städade, förstörde och var väldigt viktig. MFF-spelaren tog stora kliv i mästerskapet och det blir spännande att följa hans utveckling.
Man hade oftast ett mittfält med fyra centrala spelare.
Vägvinnande i kvalet och i mästerskapet.
Men var det utvecklande på lång sikt?
Det beror på hur A-landslaget ska spela.
För det är svårt att se en röd tråd i A-landslagets sätt att spela kontra U-21-landslagets. Vill vi att U21-landslagsspelare ska utvecklas genom att lära sig en defensivt inriktad fotboll som är resultatorienterad eller ska spelarna utvecklas mer kreativt och offensivt?
Inom svensk fotboll pratas det om att man ligger efter andra länder med teknik och kreativitet. I U21-EM var det lite av det gamla Sverige, lite Lars Lagerbäck och även så som det såg ut innan honom, men det anmärkningsvärda är att inte Erik Hamréns A-landslag spelar på samma sätt.
Här borde väl svensk fotboll snacka ihop sig, framför allt Hamrén och Ericson? För vad händer till exempel den dagen Zlatan Ibrahimovic slutar?
Håkan Sjöstrand är ny generalsekreterare på Svenska Fotbollförbundet och i höst ska han börja se över den sportsliga delen av förbundets verksamhet med alla landslag för både män och kvinnor. Det är nog ingen vild gissning att det här är en sak han kommer att syna.
Ericson är en taktiker (klart att det inte var tur att gång på gång göra som mot Turkiet, Frankrike, Italien och Portugal) som inte bryr sig om vad folk utanför truppen tycker utan går sin egen väg för att nå resultat. Och som i kvalet och i EM lyckades oerhört bra med att sälja in sin idé och få alla spelare att dra åt samma håll. Körde 4-4-2, oftast utan några riktiga kantspelare.
Hamrén kom in efter Lagerbäck och ville förändra A-landslaget till ett mer offensivt lag. Om det var en av sakerna som gjorde att han fick jobbet och har det kvar så känns det väl än mer aktuellt att diskutera hur ungdomslandslagen ska spela? Speciellt med tanke på att det inte dröjer allt för länge innan det blir en generationsväxling.
Tror inte att vi får se så många U21-spelare när Hamrén tar ut nästa trupp utan han kör säkert på med sin stomme över nästa års EM och sedan lär det bli en generationsväxling. Inget fel i det. Det är klart att Kim Källström, Martin Olsson och Andreas Granqvist hade dominerat i ett U21-EM.
Efter EM i Frankrike är Mikael Antonsson 35 år, Jonas Olsson 33, Per Nilsson 33, Kim Källström 33, Andreas Isaksson 34 och sedan är Sebastian Larsson, Pontus Wernbloom, Mikael Lustig, Martin Olsson och Marcus Berg runt 30-strecket.
Då kan vi nog räkna med att en del av U21-hjältarna kommer in, för några beror det såklart på var de spelar då och hur mycket. Några som ska byta klubbar är Guidetti, Baffo, Hiljemark mm. Det är viktiga steg som väntar och det blir spännande att se hur det blir.
Har tidigare varit inne på Danmarks röda tråd där alla ungdomslandslag har samma filosofi som A-landslaget. Mannen bakom det är förbundskapten Morten Olsen. I U21-EM besegrade Sverige Danmark med 4-1 i semifinal. Ett fantastiskt resultat. Men det är ingen vild gissning att det om fem år ändå finns fler danska toppspelare än svenska av dem som möttes i Prag, och att deras A-lag kommer att vara bättre än Sveriges då.
Sedan är det en intressant fråga: Av de svenska U21-spelarna, hur många går längst av de som startade och de som satt på bänken?
Tre av allsvenskans bästa och mest kreativa spelare är Simon Gustafson, Arber Zeneli och Victor Claesson. Två satt fast på bänken i Tjeckien. Den tredje fick inte ens följa med.
Sam Larsson var dominant i IFK Göteborg – nästan lika bra som A-landslagets Emil Forsberg – och gick till Heerenveen, gjorde åtta mål och sex assist och kopplas ihop med PSV för 55 miljoner kronor – men i EM blev det bara 57 minuter.
Robin Quaison gjorde 19 matcher i Serie A och det blev både mål och assist, och var för bara tre månader sedan med i A-landslaget – men i EM blev det inte en enda match från start.
Branimir Hrgota gjorde tolv mål och fem assist i Mönchengladbach som slutade trea i Bundesliga. I EM fick anfallaren 45 misslyckade minuter på en kant.
Det är några exempel på kreativa spelare som har framtiden för sig men som satt på bänken i EM. Med facit i hand var det medaljmässigt framgångsrikt, men hade andra framgångsrika länder gjort på samma sätt?
Inför EM var Håkan Ericson ganska ifrågasatt på vissa håll och givetvis var det viktigt för honom att göra det bra och visa resultat. Men hur det än hade gått har han ett kontrakt som sträcker sig över nästa EM så det var inte vinna eller försvinna.
Vid en titt på statistiken som ligger på Uefas hemsida kan man se att Sverige var EM:s näst sämsta passningslag före värdnationen Tjeckien. Sverige ville ha 85 procent, men hade 78 procent. Alla andra lag hamnade över 80 och tre över 85.
Om man ser till bollinnehav så var Sverige sämst i hela EM. 43 procent. Serbien var näst sämst på 47. Fyra lag var över 50 procent och det bästa på 56.
Sverige fick 12 hörnor på fem matcher, sämst i EM. Portugal 30. Lagen spelade fler matcher än alla andra.
Sverige fick flest hörnor mot sig, 32 stycken. Här var Danmark bäst på 11.
Fyra lag tog sig till fler avslut än Sverige. Då spelade som sagt Blågult fler matcher än alla lag utom Portugal som hade dubbelt så många avslut som Sverige.
Effektivt av Blågult och resultatet var otroligt bra. Sverige sprang mer och längre än alla andra lag. Och tog guld. En fantastisk prestation.
Men man kan också vända på det och kritisera passningsspelet, bollinnehavet och andra saker.
Allt beroende på vad svensk fotboll vill.