Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Har SvFF gått på myten om Belgien?


Hela den här grejen med förbudet om segrare i serier och cuper upp till 12 år är komplex och det är svårt att veta vad som är rätt. Många har åsikter och oftast är det svart eller vitt. En del refererar till Belgien som ett land att ta efter. En som gör det är professorn i idrottsvetenskap Tomas Peterson, ni vet han som sa att U21-landslagets EM-guld var det sämsta som kunde hända. Han är en av personerna Svenska Fotbollförbundet har lyssnat på när man nu tagit det här beslutet. Han är säkert jättebra på mycket, men när det kommer till hur bra Belgien är så är han inte helt rätt på det.

Har lite svårt att förstå att Belgien tydligen är en av anledningarna till Svenska Fotbollförbundets beslut. Vad med Belgien är det som är så bra? Minns att deras förbund tokhyllades inför VM 2014 för att man utbildat och fått fram en gyllene generation. Men det finns en annan bild. Det är bara att läsa The Independents intressanta artikel The myth about Belgiums ”golden generation”, där skribenten Glenn Moore tydligt går igenom att det knappast är det belgiska förbundet som ska ha all kredd för att deras landslagsspelare har kommit fram.

Michel Sablon, tidigare teknisk direktör i det belgiska förbundet, har ofta varit ute i media och pratat om vilket fantastiskt jobb han gjorde och att landet fick fram en gyllene generation. Men om man tittar närmare på deras trupp ser man att det inte riktigt stämmer. Sablons dokument om hur belgisk fotboll ska arbeta kom fram 2006 och riktade sig till åldrarna 6-11 år vilket betyder att de skulle varit 14-18 år under VM 2014. Men ingen i truppen hade den åldern utan alla var äldre.

Bara sex spelare var under 16 år: Thibault Courtois (14 år), Kevin De Bruyne (15), Romelu Lukaku (13), Eden Hazard (15), Divock Origi (11) och Adnan Januzaj (11). Och de flesta i truppen har fått sin utbildning i andra länder. År 2006 hade landets nuvarande bäste spelare Eden Hazard redan flyttat till Frankrike vilket han gjorde som 14-åring. Origi flyttade till Frankrike som 15-åring och Mirallas när han var 16. Thomas Vermaelen, Jan Vertonghen, Moussa Dembele, Nacer Chadli och Toby Alderweireld var alla I Holland innan de fyllt 16 år, de flesta i Ajax. Och Januzaj flyttade till Manchester United när han var 16.

Artikeln tar upp fler saker och man förstår att det inte är Michel Sablons dokument som belgiska lag praktiserar i dag som gjort att de har ett bra landslag. Så om svensk fotboll tittar på belgisk fotboll på grund av deras gyllene generation så är det kanske andra saker än Sablons lära man ska väga in.

Pratade med Dalkurds förre tränare Andreas Brännström som nu är i Hammarbys U19-lag. Han menar att det är en missuppfattning att Belgien inte toppar sina ungdomslag.

”Det är konstigt att folk tror att Belgien inte har specialisering eller krav. Deras utbildningsdokument är på 60 sidor och är väldigt elitistiskt. Från åtta år har man två elitserier, en i norr och en i söder, som vi har en norretta och en söderetta för seniorer i Sverige. Vinnarmentalitet är nummer ett på listan över viktiga egenskaper. Det är nationella serier, ett stort scoutingsystem där man ska hitta de bästa spelarna. Det är inget snack om att man samlar ihop de bästa spelarna och man har även elitskolor som man är väldigt nöjd med och hänvisar till. Man tränar fyra extrapass i veckan så man har knappast tid till andra idrotter. Amatör och elit vid tidig ålder och ett mål att få så många träningstimmar som möjligt vid tidig ålder. Alltså, vi som jobbar med det här himlar med ögonen när Belgien kommer upp som ett bra exempel när det kommer till bredd och där alla får vara med,” säger Brännström.

När SvFF:s beslut kom fick jag tanken att låta två personer med olika åsikter komma till tals med förhoppning om en fördjupning. Ringde upp Brommapojkarnas före detta akademichef Ola Larsson och Bert Andersson, ordförande på Göteborgs Fotbollförbund.

BP är ju det mest extrema exemplet när det kommer till selektering och driv. Bert Andersson var med och röstade igenom beslutet och har erfarenhet från ungdomsfotbollen i Göteborg där man har praktiserat det här i ett par år.

Bert säger att lagen och spelarna ändå räknar själva. Är det då lönt att ha förbudet? Blir hetsen mindre? Vet själv barn som är i 10-årsåldern som inte har serier utan spelar sammandrag. Var och kollade på en match när barnet sprang ut till sin pappa och frågade: ”Hur många mål har jag gjort?” Pappan svarade att han inte visste för att försöka lugna ner varpå barnet snabbt sa: ”sex mål har jag gjort.” Kan lova att Bert har rätt och att man ändå har stenkoll på hur många mål man gjort, vem som är bäst och vem som är sämst. Tabell i sig spelar kanske ingen roll, men man hetsar och räknar ändå. Hets bland föräldrar och ledare finns trots att man inte spelar i en serie. Om vi kollar på Stockholm som inte har haft tabeller på flera år så kan vi ju konstatera att det inte är en perfekt verksamhet.

Bert kan inte svara på frågan hur det är i Göteborg nu jämfört med innan man införde regeln. Om man vill föra regeln vidare till hela landet borde man väl ha flera konkreta saker att peka på?

Och det är klart att inte alla före detta elitspelare vet bäst, men att avfärda flera stycken är inte ödmjukt eller lyhört. Det är klart att en del har bra koll, se på Jonas Thern som har haft en akademi där flera spelare har haft väldigt bra utveckling. Nu har han haft äldre spelare än 10-12 år, men det är ju knappast omöjligt att han ändå skulle ha kloka saker att komma med i den här frågan.

Thern är bara ett exempel och det är klart att det finns många före detta elitspelare och ledare som har erfarenhet att dela med sig av.

Efter artikeln med Ola Larsson och Bert Andersson ville jag även kolla runt med klubbar som arrangerar cuper och höra hur man ser på beslutet där. Det visade sig att många sitter ute i landet och är oroliga för att det här ska slå hårt på ekonomin.

Gothia Cup är störst och sedan är Piteå Summer Games och Eskilscupen ungefär lika stora. Därefter kommer Aroscupen i Västerås, Örebrocupen och Dalecarlia. Ulvacupen, som arrangeras av lilla Ulvåker, är Sveriges största sjumannacup med 280-300 lag bara i sjumanna. Min moderklubb Oddevold har Oddebollen med ungefär 200 lag.

Nu finns det ett förslag om att cuper med många utländska lag ska få dispens. I dag finns det egentligen bara två cuper i Sverige med många utländska lag, Gothia Cup och den som har näst flest är Piteå som har ett samarbete med Gothia. Om förslaget går igenom kan det alltså bli så att inga andra cuper får ha segrare. Varför skulle det vara mer tillåtet för ett svenskt lag att spela Gothia eller Piteå för att det finns fler utländska lag?

Efter att ha ringt runt till massa människor i några dagar har jag förstått att en del som är insatta i distrikts- och förbundsstyrelser inte är nöjda med hur saker och ting går ihop, men vågar inte gå ut i media och dela med sig av sina tankar. En del har vad jag förstår varit irriterade över att Gothia och Piteå kan få fördel, och att folk i förbundet har och har haft nära familj och/eller annan anknytning till Gothia Cups ledning. Den sortens uppgifter är svårbedömda och även om det inte ligger något i det så är det givetvis inte bra om ett sådana uppgifter börjar cirkulera. Här är det viktigt att förbundet är tydliga i sin kommunikation mot distrikten så att man inte bara antar saker. Svårt att se någon på förbundet driva igenom en jätteförändring för att gynna en cup man har en liten anknytning till. Dessutom har man pekat på att fler lag lär söka sig till Gothia Cup och Piteå som har kvar tävlingsmomentet vilket gör att de kommer att växa.

Tycker själv att det är trist att segrare tas bort ur cuper. Att spela cup, mäta sig med andra, spänningen inför matcherna, lycka, förtvivlan, det var så otroligt tillfredsställande och något man minns och har med sig i dag, ungefär 25 år senare.

Stökiga föräldrar är ett av problemen och tror nog att många av dem ändå har koll på att man har fem raka segrar och ska möta ett lag som har fyra raka segrar, räknar ut tabeller och annat för att driva på. Har svårt att se att stökiga ledare och föräldrar kommer att göra en personlighetsförändring för att tabeller tas bort.

Barnen vet alltid vem som har vunnit och vem som har förlorat och oftast hanterar de det bättre än ledare och föräldrar. Om vi efter det här beslutet om att inte utse segrare kommer att få fram fler bra spelare återstår att se, men jag är väldigt tveksam.

I den bästa av världar hade man utbildat klubbar och ungdomsledare för att få ordning på det problem som finns. Men man måste tänka på att väldigt många är ideella ledare som gör detta, och givetvis finns det bra ledare som inte hetsar men många klubbar tittar bara på utan att agera när det blir fel fokus.

Förstår att det inte går att utbilda klubbar och ledare över en natt, men jag hoppas att man riktar fokus dit.

Efter artiklarna har det kommit en del intressanta mejl. Bland annat från Mark O Sullivan som är tränarutbildare för Svenska Fotbollförbundet. Han menar att debatten kring regeländringen visar att många är fast i ett “så här har vi alltid gjort”- tänkande, och skickade med en länk till sin blogg där han utvecklar sina tankar i frågan.

Fick även ett intressant mejl från Johan Solinger som är fotbollstränare och studerande vid tränarkursen på Halmstad Högskola:

Hej Andreas!

Läste din artikel / intervjuer om talangutveckling med Ola Larsson och Bert Andersson. Väl genomtänkta frågor och nyansering från båda lägren gillade jag skarpt – Bra jobbat!

Jag pluggar själv till fotbollstränare på Halmstad Högskola och måste erkänna att jag är lite tudelad i den här frågan. Å ena sidan har resultathetsen som gått allt lägre ner i åldrarna sällan någon positiv effekt, vare sig på ungdomars prestationer eller resultat på långsikt. Å andra sidan är jag inne på samma linje som Ola Larsson, att problemet egentligen kanske inte är att vi har tabeller eller cuper, utan att vi saknar tydliga riktlinjer som fotbollstränare vad vi skall lära ut och att vi är alldeles för få utbildade.

På vår utbildning pratar vi mycket om resultathets, talangutveckling, toppning med mera och det som är slående är att det, tvärtom mot vad gamla elitspelare som Glenn Hysén anser, inte finns studier som styrker att toppning, tabeller eller cupsegrar på sikt leder till nya landslagsspelare eller ens bättre spelare. Istället är det prestation och utveckling som lyfts fram och att det är det på sikt som leder till bättre utbildade fotbollsspelare.

Belgien kanske är det mest intressanta exemplet. Där ändrade de helt om i sin talangutveckling efter att ha missat fem raka mästerskap. Fokus låg på speltid och toppning förbjöds. Elvamannafotboll försenades och istället lades mycket tid på att spela fem-mot-fem och sju-mot-sju. Teknik prioriterades framför fysik. Inte förrän vid 14 årsåldern delades lagen upp, och då efter fysik så att de som var sena i växten skulle få tid på sig.

Resultatet är att Belgien idag har ett av världens bästa fotbollslandslag på herrsidan.

Det är detta framgångsrika koncept som SVFF givetvis vill kopiera. Samtidigt som jag tycker att det är bra att resultathetsen försvinner och fokus ligger på att utveckla spelare så tycker jag det finns saker värda att diskutera. Precis som Bert Andersson är inne på i samma artikel så skulle vi absolut kunna ha tabeller och cuper med slutsegrare, men då krävs det att vi i Sverige har utbildade tränare som bedömer prestation framför resultat. Dessvärre är majoriteten av alla ungdomstränare idag föräldrar och saknar i regel utbildning eller har mycket lite på området, det sträcker sig som mest till en slags Avspark-kurs. I England är det flera tränare som jobbar heltid med att träna barn- och ungdomslag, det är en utopi för oss.

Vi skulle aldrig lämna våra barn till en lärare utan utbildning eller till en tandläkare utan examen, men när det kommer till fotboll verkar det vara helt okej.

Självklart hade vi kunnat ha tävlingsmoment, det ingår ju i själva sporten, men så länge vi har så ont om bra, utbildade tränare är det direkt nödvändigt att göra regelförändringar likt den SVFF har gjort.

Precis som Ola Larsson är inne på så tror jag att vi i Sverige behöver diskutera vår fotboll mer och ha en klar och tydlig kursplan. Vad ska våra spelare ha lärt sig vid en viss ålder? Hur lär vi ut det? Hur mycket teknik skall vi fokusera på kontra psykologi? Och så vidare. Idag utgår vi mest från oss själva som tränare och det är allmänt otydligt vad vi skall lära ut.

Samma sak gäller ju här, vi hade aldrig lämnat våra barn till en skola som inte har någon plan om vad vi skall lära ut, hur vi gör det och när det ska ske, men inom fotbollen – Helt OK.

Den dagen vi tar tag i de frågeställningar tror jag också att vi kommer att skapa bra och välutbildade fotbollsspelare. Innan dess kan vi kopiera andra länder hur mycket vi vill, det är ändå inte det som i längden avgör om vi blir en framgångsrik fotbollsnation eller inte.

Med vänliga hälsningar,

// Johan Solinger, fotbollstränare och studerande vid tränarkursen på Halmstad Högskola

Publicerad 2015-12-03 kl 15:20

Senaste tweets

Arkiv

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER