Kim Källström dominerade i sin comeback.
Men en hönsgård till försvar bjöd på två mål och Degerfors skrällvann med 2-1.
Senast Kim Källström spelade en tävlingsmatch för Djurgården var i slutet av oktober 2003. Då dominerade han i svensk fotboll och vann den interna skytteligan på 14 mål när Dif tog SM-guld. När han nu tretton år och fyra månader senare återigen spelade en tävlingsmatch för Djurgården dominerade han igen. Skillnaden var att hans lagkamrater var bättre på att vara med och dominera 2003 än vad man var i måndagens cupmatch mot Degerfors.
6 678 personer hade tagit sig till Tele2 Arena. De flesta för att dels se Djurgården, dels se Kim Källströms comeback. Publiken var på gång och stämningen var på topp och sångerna ekade – i 30 sekunder efter avspark.
Mohammed Al-Hakim blåste igång matchen. Djurgården tog avsparken, rullade bak till vänsterbacken Elliot Käck som tillsammans med mittbacken Souleymane Kone uppträdde lojt och amatörmässigt. Käcks passning in i banan var svag, Kone halkade och Shpetim Hasani satte matchens första mål.
En tung uppförsbacke, men då visade Kim Källström rutin och skicklighet och tog tag i taktpinnen. Källström var på en helt egen nivå, var hjärnan bakom de flesta anfallen och slog knappt bort en enda passning, utan krossbollar och raka uppspel satt nästan varje gång på lagkamraternas fötter.
Men vad gör det när lagkamraterna inte bjöd upp till dans. Satt och led med Källström, dels över att Djurgårdens försvar uppträdde som det kan se ut i en hönsgård, dels att han inte hade en vassare anfallare än Amadou Jawo att sätta i lägen.
Jawo, med tre allsvenska starter förra året och som inte gjort ett seriemål sedan augusti 2014, var den ende anfallaren i truppen, man hade inte ens något annat alternativ på bänken. Djurgården måste värva anfallare. Det är tydligt när man ser hur truppen ser ut och den bilden förstärktes under matchen mot Degerfors. Dif var överens med Gustav Engvall men en skada på en annan anfallare i Bristol City har nu gjort att klubben har kallat tillbaka Engvall vilket kan sätta käppar i hjulet för Dif.
I den 44:e minuten fick Jawo ett jätteläge. Frispelningen från Kim Källström var klass. Över hela Degerfors försvar till Jawo som blev helt fri men sköt utanför och spelarna gick till halvtid med 0-1.
Özcan Melkemichel tog ut mittbacken Kone efter 45 minuter med motiveringen att försvarsspelet var för dåligt och att han ville ha in en spelare som kunde matcha Hasani i luftspelet vilket blev Marcus Hansson.
Den andra halvleken var ungefär som den första. Källström dominerade och Dif:s försvar agerade återigen svagt vilket resulterade i ett baklängesmål. Men den enda skillnaden var att hemmalaget också gjorde ett mål.
I den 62:a minuten gick det inte att missa för Amadou Jawo. Kim Källström fick bollen centralt utanför motståndarnas straffområde och hittade snabbt ut till Kerim Mrabti till höger. Källström tog en bra löpning runt Mrabti som klackade bollen ner mot kortlinjen där Kim dök upp och la in bollen framför mållinjen där Jawo satte 1-1 i öppet mål. Det var Jawos första tävlingsmål sedan mars 2015 då han nätade mot Norrby i svenska cupen.
Men glädjen blev kortvarig. Sex minuter senare struntade Kevin Walker i att pressa, Elliot Käck glömde bort positionsspel och försvararsspel och Erik Lindell fick all tid i världen på sig att från höger lägga in bollen på Shpetim Hasanis huvud och så var det 2-1 till Degerfors. Två baklängesmål efter att försvaret bjudit på två chanser, Andreas Isaksson rörde knappt bollen med händerna en enda gång under matchen.
Efter det andra baklängesmålet tryckte Djurgården på i jakt på ännu en kvittering. Magnus Eriksson kom högre upp i banan till skillnad mot i första halvlek då han ofta hamnade för långt ner och ville hämta boll. Eriksson var också nära att göra 2-2 i slutet men nicken gick tätt utanför stolpen.
Kim Källström var bäst. Sedan kom Kerim Mrabti. Efter det var det ganska jämnt. Djurgården förlorade med 1-2 i den första omgången av svenska cupen. Efter slutsignalen var sportchefen Bosse Andersson tydlig med att han vill ha in en anfallare och en mittback. Efter att ha sett förlusten mot Degerfors är det lätt att förstå varför.