Malmö FF har överlägset bäst ekonomi och bredast trupp i allsvenskan. Det borde tala för att guldet hamnar i Skåne. Det är så klart saker som alltid är viktiga, men extra viktiga nu med allt vad coronakrisen har medfört, som ekonomiska slitningar och en extra lång försäsong vilket nu gör att spelschemat blir tufft.
MFF var bara en poäng efter Djurgården och från förra årets trupp är det Markus Rosenberg som blir en utmaning att ersätta, men där har klubben gjort så gott man har kunnat och tagit in Isaac Kiese Thelin och Ola Toivonen.
Men det finns saker som kan förstöra för guldjakten.
* Det som var så framgångsrikt för Djurgården förra säsongen – att det är viktigt med vilja och få alla att hela tiden dra åt samma håll.
Där är det ett frågetecken. För redan innan allsvenskan har startat har det rapporterats om bråk mellan nye tränaren Jon Dahl Tomasson och spelare.
Anders Christiansen är en viktig spelare och kanske allsvenskans bäste, men det kanske inte var helt friktionsfritt när han fick kaptensbindeln före spelare som Rasmus Bengtsson och Behrang Safari som varit i klubben som ungdomsspelare?
Det är spekulationer, men för många är kaptensfrågan viktig, minns hur det var mellan Markus Rosenberg och Guillermo Molins.
* Rasmus Bengtsson uppges vara skadad och missa stora delar av säsongen. Ett mardrömsbesked för MFF. Bengtsson är, tillsammans med Anders Christiansen och Johan Dahlin, MFF:s viktigaste spelare. När det är superkonkurrens på de flesta positionerna så är det just bakom Bengtsson som det finns frågetecken. Är orutinerade Anel Ahmedhodzic redo att ta ett stort ansvar? Blir det Ahmedhodzic och Lasse Nielsen eller hittar Tomasson en annan lösning? Det finns ytterbackar som kan flytta in och mittfältare som kan flytta ner, så spelare finns men ingen lika vass som Bengtsson. Om uppgifterna stämmer så lär MFF jobba för att värva in en ersättare. Inte den starten man vill ha på allsvenskan. Men pengar finns och tycker fortfarande att Malmö FF har en bra och bred truppen. Men det gäller att få ihop det.
Från 2016 till nu har MFF haft fem olika huvudtränare. 2016 blev det guld med Alan Kuhn, 2017 försvarade man guldet med Magnus Pehrsson, 2018 fick Pehrsson sparken, sportchefen Daniel Andersson ledde laget i några matcher innan Uwe Rösler tog över och laget slutade trea, 2019 kom man tvåa med Rösler.
Det återstår att se hur det går med Jon Dahl Tomasson. Men ett som är säkert är att det ska bli intressant att följa hans resa i Malmö.
Det blir också intressant att se hur MFF klarar av att spela utan sina fans. Förra säsongen blev det tolv segrar, två oavgjorda och bara en förlust hemma – medan det blev sju segrar, sex oavgjorda och två förluster borta.
Hade innan skadan på Rasmus Bengtsson tippat att Malmö FF tar guld. Lagt tips ligger. Men det är inte lika solklart som innan uppgifterna om mittbacken.
AIK slutade fyra förra säsongen och känns bättre och bredare i år. Tarik Elyounoussi, som gjorde elva mål, ska ersättas, men det borde laget kunna lösa med spännande nyförvärvet Paulos Abraham och isländske landslagsanfallaren Kolbeinn Sigthorsson.
Sigthorsson gjorde bara tolv starter förra året, och har nu, när försäsongen varit extra lång, fått möjlighet att få ordning på kroppen.
Lägg där till Nabil Bahoui som likt Sigthorsson har fått värdefull tid att komma tillbaka efter skada. Får AIK igång honom så har man en spelare med individuell skicklighet som kan avgöra matcher.
Ebenezer Ofori har värvats in och lär spetsa till mittfältet. Och med Erick Otieno in och Robert Lundström tillbaka så kanske kantspelets offensiv kan bli bättre. Otieno visade i Vasalund att han vill framåt och är bra på att hitta in med bollar i straffområdet. Men det var i lägre divisioner och det blir spännande att se hur han klarar av steget till allsvenskan.
Saker som det går att sätta frågetecken över är hur nye målvakten Jakob Haugaard står sig, och också över försvaret. Per Karlsson har blivit 34 år och var inte lika vass förra säsongen. Nu pratar Rikard Norling om att Karlsson utmanas av unga och oprövade Robin Tihi. Kanske är det en styrka eller kanske är det ett frågetecken?
Med Häcken går det inte att bortse från att man tappade Alexander Jeremejeff i somras och Paulinho efter säsongen. Två viktiga spelare som levererade väldigt många poäng.
Man har försökt hitta rätt, och värvat in tre nya anfallare. Först kom Gustaf Nilsson, men han fick det inte att lossna. Och nu har Alexander Söderlund, som har visat att han kan göra mål i Rosenborg, och Jasse Tuominen, startspelare i Finlands landslag, kommit.
Det är intressanta värvningar.
Häckens trupp känns spännande med rutinerade spelare som Rasmus Lindgren och Erik Friberg som har vunnit titlar, skickliga lirare som Daleho Irandust och Ahmed Yasin som båda borde kunna leverera fler poäng än förra året (Irandust gjorde fyra mål och fem assist och Yasin två mål och tre assist), samt ett helt gäng som har kapacitet att slå igenom, som Patrik Wålemark, Ali Youssef, Leo Bengtsson, Kevin Yakob, och kanske ska Gustav Berggren in här också?
Bevakade träningslägret i Portugal och fastnade då för Wålemark. Det återstår att se om genombrottet kommer redan i år, med tanke på att han kommer från Division 2.
Hammarbys offensiv charmade de flesta förra säsongen, men bakåt var det inte lika förtjusande.
Nu vill laget ta guld, och det var nära förra året – men nu är frågan hur det kommer att gå när man till en början måste spela utan sina fans?
Bajens hemmapublik betyder mycket och förra säsongen var man seriens bästa hemmalag och tog 41 poäng på Tele2 med målskillnaden 49-15. Laget förlorade inte en enda match där utan hade tretton segrar och två oavgjorda. På bortaplan var man femte bäst och tog 24 poäng (sju segrar, tre oavgjorda och fem förluster) med målskillnaden 26-23.
Så det blir en utmaning att spela hemma utan sina supportrar.
Det kryllar av individuell kvalitet i Hammarby. Alexander Kacaniklic, Muamer Tankovic, Darijan Bojanic, Paulinho, Abbe Khalili med flera. Det är många spelare som kan leverera poäng, och förra säsongen gjorde Bajen hela 75 mål (MFF var näst bäst med 56).
Men man vinner inte guld med enbart lirare utan några måste också kliva fram och göra slitjobbet.
Det var Nikola Djurdjic bra på.
Han var inte bara en bra poängspelare utan också oerhört viktig i sitt sätt att vara. Han var bra på att få med sig sina lagkamrater. Hans mentalitet var väldigt viktig för Hammarby. Just med att det inte fanns några hinder, och också med arbetskapaciteten och hur han startade pressen och alltid gav allt. Det ska bli väldigt intressant att se om Bajen kommer att sakna honom.
Det kryllar som sagt av individuell kvalitet, men det är också viktigt med spelare som Djurdjic, som vill och är bra på att slita, vinna dueller och bana väg för lirarna. Jeppe Andersen är viktig där, men fler måste ta det ansvaret nu.
Förra säsongen släppte Hammarby in 38 mål (MFF släppte in 16) och var på sjunde plats när det kom till det. Där måste laget bli bättre i år.
IFK Norrköping vill sluta bättre än femma som man hamnade förra året, och det finns saker som både talar för det men som det också går att ifrågasätta.
Att klubben köpt loss Sead Haksabanovic är så klart otroligt viktigt. Han är en av allsvenskans bästa spelare.
Och det är också viktigt att Christoffer Nyman och Alexander Fransson har fått tid att bygga upp sig.
Nyman sa att han spelade på halvfart förra året trots att det blev tio mål och fyra assist. Fransson växlade upp under hösten, sedan missade han både landslagets januariläger och Norrköpings träningsläger i Portugal, så med en lång försäsong har han fått möjlighet att hitta formen.
Dessutom saknades Simon Thern i flera matcher under hösten är och är nu tillbaka på allvar.
Och med Jonathan Levi in på en kant så ser lagets offensiv vass ut.
Men är truppen tillräckligt bred för att klara av det tuffa spelschemat? Man har en del unga och oprövade spelare i truppen.
Djurgården ska försöka försvara guldet, och det blir en utmaning utan klippan Marcus Danielson och skyttekungen Mohamed Buya Turay.
Emir Kujovic ersätter Buya Turay, och så har man värvat in Kalle Holmberg. Kujovic och Holmberg borde tillsammans kunna ha Buya Turays 15 mål i sig. Men blir det lika slagkraftigt som när laget hade Buya Turay och Kujovic under hösten?
Erik Berg ersätter Danielson, och det är inte heller en dålig ersättare.
Men det går ändå att höja ett frågetecken över hur det ska gå utan Danielson, och också över bredden på mittbackspositionen (nu tog man sent in Jesper Nyholm).
Marcus Danielson höll hög klass och startade i 27 matcher. Erik Berg är i grunden en fin ersättare och han har visat att han kan hålla hög klass, men med skadehistoriken är det inte konstigt att man undrar om han startar i 27 matcher och klarar av att ersätta Danielson?
Förra säsongen spelade Djurgården tre matcher utan Danielson. Då blev det två förluster och en oavgjord (1-2 mot Hammarby och 1-1 mot Helsingborg och i båda var Une Larsson och Berg mittbackar. Och 0-2 mot AIK när Une Larsson och Ulvestad var mittbackar).
Förra säsongen var Djurgården seriens bästa bortalag och tog exakt lika många poäng borta som hemma, och det blir intressant att se om det kan vara en bra sak nu när det är matcher utan publik. Rimligtvis borde det inte vara en dålig sak.
Andra saker som hamnar på plussidan är att laget har känslan av framgång och spelare som har vilja och drar åt samma håll. Det är viktigt.
Den viktiga mittfältsduon och ryggraden Fredrik Ulvestad och Jesper Karlström är kvar och det betyder mycket. Lägg till att Edward Chilufya, som var så het inför 2019, är tillbaka på allvar, att Astrit Ajdarevic har fått tid på sig att växa in i en roll som passar i Djurgården, att Curtis Edwards är med från början.
IFK Göteborg har gjort två spännande värvningar i Jakob Johansson och Alexander Farnerud, som genom åren har visat hög klass. Om båda kan hitta tillbaka så får laget två klasspelare. Men båda har haft problem med flera knäskador, så än så länge är det frågetecken där.
Man har också två av seriens vassaste yttrar i Giorgi Kharaishvili och Hosam Aiesh, som kom i somras och nu kommer att vara med från början.
Dessutom har den extra långa försäsongen varit bra för Patrik Karlsson Lagemyr som närmar sig spel. Innan knäskadan var han en av allsvenskans bästa spelare.
Men frågan är om truppen är tillräckligt bred?
Robin Söder var i ett flow förra året och gjorde 14 mål. Har han det i sig i år igen?
Söder är ensam i truppen om att vara en renodlad forward, så det är bara för fansen att hoppas att han håller sig hel och levererar minst lika bra.
I backlinjen är det en hel del unga tillsammans med Mattias Bjärsmyr och André Calisir.
Hemmapubliken betyder en hel del för Blåvitt och det kan sätta spår nu när det blir en del matcher utan publik. Förra säsongen tog laget 29 poäng hemma och 19 borta.
Med Elfsborg är känslan att man är på rätt väg, men att det ändå blir tufft att rå på lagen som slutade bättre förra året.
Några spelare kan bli positiva bekantskaper för allsvenskan. Som mittbacken Joseph Okumu och nye lagkaptenen Sivert Heltne Nilsen, som båda kom i somras, och som nu ska lyfta.
Rami Kaib är spännande och lär växa ännu mer på vänsterkanten. Och Prince Isaac Kouame och Marokhy Ndione är också intressanta.
Viktigt också att få tillbaka Johan Larsson som dels är en bra spelare, dels en viktig ledare. Och sedan har man ju Jesper Karlsson som var väldigt bra förra säsongen.
Men vissa spelare får inte gå sönder. Därför kom skadan på Sivert Heltne Nilsen inte lägligt nu precis innan seriestarten. Mittbackarna är viktiga. Och Jesper Karlsson. Karlsson lär också vara intressant för utländska klubbar, om han fortsätter vara lika bra som förra året.
Kalmar FF hade en riktigt svag säsong och klarade sig kvar efter att ha besegrat Brage med sammanlagt 4-2 i kvalet.
Det borde kunna bli en bättre säsong i år.
Rimligtvis borde det nu vara bra att flera lovande spelare fick nyttig erfarenhet förra säsongen och säkert kan ta kliv i år, som Nils Fröling, Isak Magnusson och Isak Jansson.
Johan Stenmark är en annan ung och intressant spelare som såg het ut inför förra året men som fick säsongen förstörd på grund av en knäskada.
Och Filip Sachpekidis är ytterligare en.
Det känns lite som med Häcken, att man har ett helt gäng spelare som har kapacitet att få genombrott.
Rasmus Elm har lagt skorna på hyllan och därför är det viktigt att Svante Ingelsson har återvänt för att försöka få fart på karriären.
I försvaret finns nyckelspelaren Viktor Elm. Han fyller 35 i år och det är viktigt att hans kropp orkar med det tuffa spelschemat som väntar.
Med tanke på att Örebro kom nia och var hela tio poäng efter åttan Elfsborg så blir det tufft att nå högre höjder. Elfsborg hade minus ett i målskillnad – Örebro hade minus 16.
Nu har laget fått tillbaka Nahir Besara, vilket är väldigt viktigt, och en ny anfallsduo i Jack Lahne och superettans skyttekung Erik Björndahl.
Men det blir svårt att ersätta Carlos Strandberg som öste in mål under en kort period (elva stycken) men lämnade sedan klubben som då fick det tufft och åkte på flera stora förluster under hösten.
Lägg också till att Filip Rogic som gjorde åtta mål lämnade.
Om laget ska kunna nå bättre placeringar så krävs det att man får igång någon målskytt – och också att man får ordning på försvarsspelet. Med 56 insläppta mål förra året så var det bara Falkenberg som släppte in fler. ÖSK hade minus 16 i målskillnad. Och man avslutade säsongen väldigt svagt med bara en seger på de sista åtta matcherna, och åkte bland annat på 0-3 mot IFK Norrköping, 1-5 mot Hammarby, 0-3 mot Djurgården och 0-5 mot MFF.
Örebro har flera lovande spelare i truppen, framför allt Jake Larsson men också Helmer Andersson, Dennis Collander och Niclas Bergmark. Kan någon eller några ta ytterligare kliv så kan det lyfta laget. Andra klubbar rycker i Jake Larsson och på planen vore det en smäll om han flyttade.
I Helsingborg har unga och skickliga spelare som Armin Gigovic och Max Svensson fått erfarenhet och lär vara ännu bättre i år.
Men det finns flera frågetecken över HIF.
Martin Olsson är ett vasst nyförvärv, men hur länge stannar han?
Anthony van den Hurk gjorde 17 mål i den nederländska andraligan och kan kanske få fart på målskyttet i HIF? Det vore viktigt med tanke på att laget bara gjorde 29 mål förra säsongen.
Mix Diskerud lånades in sent och frågan är hur han står sig?
Helsingborg har haft en stor spelaromsättning och truppen är inte så bred, speciellt inte defensivt. Det kan göra att det blir jobbigt med det tuffa spelschemat. Det är många unga i laget, är flera redo att ta ett stort ansvar?
Ingen räknar med Östersund. Det behöver ju inte vara dåligt för laget. ÖFK har en av seriens mest intressanta anfallare i Jordan Attah Kadiri, Rewan Amin som är fin på mitten, och kanske kan Simon Kroon, som haft skadeproblem, hitta tillbaka?
Förra säsongen vann laget bara fem matcher, men spelade jämnt med många och hade hela tio oavgjorda.
Men samtidigt går det inte att bortse från att det är massa stök i klubben och det kan såklart påverka spelare.
Sedan har flera spelare, som Hosam Aiesh, Dino Islamovic och Tom Pettersson, försvunnit. Dessutom behöver klubben sälja för att stärka ekonomin. Då kan spelare som Attah Kadiri försvinna.
Sirius var bara en poäng efter Helsingborg förra året och fyra efter Örebro. Nu har klubben värvat in Kennedy Igboananike som har bra statistik när det kommer till att göra mål i allsvenskan.
Stefano Vecchia fick förra säsongen förstörd på grund av en knäskada och gjorde bara nio inhopp. Nu är han tillbaka och har fina spetsegenskaper i en mot en, och han får ses som ett fint nyförvärv.
På minussidan har laget tappat viktiga spelare som Philip Haglund, Robert Åhman Persson, Christer Gustafsson, Ian Sirelius och Jesper Arvidsson. Sam Lundholm har fortfarande problem med en häl som han har opererat, men som inte blev bra, och därför har han nu varit hos en specialist i Nederländerna.
En hel del ansvar läggs på att Igboananike ska leverera. Har han det fortfarande i sig?
Förra säsongen var flera lag inblandade i bottenstriden, och det känns inte omöjligt att så blir fallet även i år.
Falkenberg hamnade strax över kval med två poäng före Kalmar FF, och fem poäng över nedflyttning. Och man ordnade nytt kontrakt med bara någon minut kvar av den sista matchen.
I år måste Falkenberg få ordning på försvarsspelet då man släppte in 62 mål förra säsongen, vilket var sämst i allsvenskan. Det gör inte saken bättre att man på försäsongen haft det stökigt på målvaktssidan då Tim Erlandsson nyligen drog korsbandet.
Nu hoppas laget att Kwame Kizito kan stärka anfallet, och att spelare som Jacob Ericsson och Calle Johansson som har ännu mer i sig kan ta kliv.
Mjällby vann superettan och är nu en intressant allsvensk nykomling som har gjort ett par vassa förstärkningar så att truppen ser bättre ut än förra säsongen. Framför allt David Batanero förstärker laget, men även Moses Ogbu, Mamudo Moro och Eric Björkander kan bli viktiga. Dessutom är man starka hemma på Strandvallens gräs.
Men det är klart att det är en stor utmaning i att komma från superettan, speciellt när lag som Kalmar FF, som hamnade på kval förra året, har möjligheter att ta fler poäng i år. Samma utmaning blir det för Varberg som slutade tvåa i superettan och som inför säsongen har haft stor spelaromsättning och tappat några startspelare.
Varberg har ett orutinerat lag och får lägga mycket av hoppet på anfallaren Astrit Seljmani som utsågs till superettans bäste spelare.
Mitt tips:
1. Malmö FF
2. AIK
3. Häcken
4. Hammarby
5. IFK Norrköping
6. Djurgården
7. IFK Göteborg
8. Elfsborg
9. Kalmar FF
10. Örebro
11. Helsingborg
12. Östersund
13. Mjällby
14. Sirius
15. Falkenberg
16. Varberg