Det tyska fotbollsundret

2003 tog man i Tyskland ett beslut som kom att leda fram till det tyska ”fotbollsunder” som det pratas om idag. Så kallade ”Leistungszenter”, vad som kan liknas med ungdomsakademier, blev införda. Varenda klubb i Bundesliga och 2. Bundesliga skulle ha ett ”Leistungszenter”.

Bland annat skulle det i dessa akademier finnas optimala spel- och träningsytor för talangerna. Tränarkvaliteten skulle vara av högsta nivå. Spelarna skulle även samtidigt kunna studera vid sidan av sin fotboll. Framför allt skulle det som genomfördes i dessa ”Leistungszenter” vara grundat i sportpsykologiska och vetenskapliga faktan.

Ett ”Leistungszenter” fyllde också en funktion regionalt. Hit skulle alla topptalanger från regionen tas och därmed få möjligheten till bästa möjliga utbildning som fotbollsspelare. Istället för att harva omkring på något fält utan vare sig hela mål eller en utkritade planer så skulle de unga talangerna få njuta av det goda, åtminstone så länge utvecklingen gick åt rätt håll.

2008 tog Tyskland ytterligare ett steg för att förstärka sina egna talanger genom en ”local-player”-regel. Regeln gjorde gällande att varje klubb i Bundesliga och 2. Bundesliga var tvungna att åtminstone ha fyra spelare i truppen som var utbildade av klubben själv och fyra spelare utbildade inom det tyska fotbollsförbundet.

Det enda som har varit kontraproduktivt gentemot tanken om att satsa på unga, inhemska talanger är Bosmandomen som föll 1995. På grund av den domen valde tyska klubbar att i en större mängd satsa på utländska spelare, något som var negativt för inhemska spelare.

Bilden är tagen från Bundesliga.de

Som ni ser på bilden så sjönk successivt antalet tyska spelare i Bundesliga från 1995 och framåt. 1995 var över 80% av spelarna i Bundesliga tyska, 2003 låg siffran på 50% och det var året ”Leistungszentren” skapades. Sedan dessa akademier införts har siffran gradvis stigit och i år står siffran på 64% – det högsta antalet sedan 1998.

Utöver möjligheten för talanger att ta chansen i a-lagen så har även den tyska tränarkåren gått igenom en förändring. Utöver att de tyska tränarna har fått en högre status så har de också fått en bättre utbildning. I årets Bundesliga är 15 av 18 tränare tyska, något som visar på hur effektivt man har jobbat inom den tyska fotbollen.

”Made in Germany” är numera en kvalitetsstämpel på den tyska fotbollen.

Texten är baserad på en text från bundesliga.de.

***

På SvenskaFans har jag skrivit en text om gårdagens tyska landskamp mot Fäöarna!