Sverige förbi Norge - bra för Hammarby och DIF

Samtidigt som Malmö FF igår besegrade schweiziska Lugano förlorade Norges EL-lag Rosenborg mot portugisiska Sporting. Det innebär att Sverige går upp på samma poäng som Norge (21,5) och går om tack vare bättre poäng den här säsongen. Sverige är därmed nya 21:a på Uefas nationsranking, och kommer att behålla den platsen, om inte Rosenborg tar fler poäng än MFF de återstående EL-matcherna. 

Bättre poäng nu

Sveriges Europakval i år var rekordbra, och med hjälp av Malmös poäng i Europa Leagues gruppspel är vi nu uppe i 4,5 poäng den här säsongen. Det är en förbättring gentemot de 3,9 vi tappade för säsongen som försvann (2014-15), trots MFF:s CL-spel det året.

Den dåliga utdelningen berodde på att Sverige hade en extra klubb med 2014-15 (Brommapojkarna fick en fair play-plats, lyckligtvis avskaffat nu) och de inspelade poängen delades med fem (antalet klubbar) och inte fyra som nu.

De 21,5 Sverige har som totalpoäng nu är alltså bättre än de 20,9 som var slutpoängen efter förra säsongen. 

Bra för Hammarby och Djurgården

De extra tiondelarna är inte att förakta, framför allt inte för Hammarby och Djurgården om någon av dem vinner SM-guldet. De har så lite egna Uefapoäng att de får 20 procent av Sveriges nationspoäng som sin klubbpoäng. I sommarens kval låg den poängen på 4,18, med dagens poängskörd är den uppe i 4,30.

Den nya poängen hade räckt till seedning i CL-kvalets första omgång, något 4,18 inte hade gjort. Så varje extra poäng MFF drar in till Sverige nu stärker chanserna för Hammarby och Djurgården att bli seedade i CL-kvalet, om det blir någon av dem som vinner Allsvenskan. 

I de pågående Champions League och Europa League har Uefa använt neddragen publikkapacitet som straff femton gånger. Vid samma tid förra året hade bara tre fall ansetts så grova så att någon form av läktarstängning var befogad. Det är en anmärkningsvärd ökning som främst hänger samman med att Uefa försöker bli av med rasismen på de läktare där det förekommer, men man har också i några fall använt publikneddragningar mot andra former av oönskat publikbeteende.

Uefa använder tre olika former av straff som inverkar på publikkapaciteten: helt stängda läktare, stängda läktarsektioner och förbud att sälja biljetter till bortamatcher. Alla tre nivåerna har man använt flitigare i årets turneringar än vid samma tid 2018.

Stängda läktare

Den tuffaste sanktionen, helt stängda läktare, har hittills den här säsongen använts mot tre klubbar som ska spela sammanlagt fem matcher utan publik. 2018 var det två. I år är det  Partisan (Serbien) och Universitatea Craiova (Rumänien) som fått två matcher var med stängda läktare medan Dinamo Tbilisi (Georgien) straffats med en. 2018 stängdes Röda stjärnans (Serbien) och Spartak Trnavas (Slovakien) läktare i en match var.

I samtliga fall, både 2018 och 2019, är rasism skälet till straffet, i några fall i kombination med andra företeelser (blockerade trappor, pyroteknik och inkastade föremål).

Stängda läktarsektioner

En stor skillnad är att Uefa till den här säsongen också börjat använda stängning av läktarsektioner som straff. Det har använts åtta gånger i år mot ingen förra året. I fem av fallen är det rasism som är huvudskälet till stängningen. 

De som straffats för rasism med neddragning på allt från en specifik sektion till sektioner som omfattar minst 5000 platser är italienska Lazio, skotska Rangers (vid två tillfällen) samt de bulgariska klubbarna Lokomotiv Plovdiv och Levski Sofia.

I de tre fall där delvis stängda läktare använts som straff utan att rasism är inblandat är det inkastade föremål som är gemensam nämnare. De tre är Eintracht Frankfurt (Tyskland), Trabzonspor (Turkiet) och Royal Antwerp (Belgien).

Förbud mot bortafölje

Fram till motsvarande tid 2018 var det bara Röda stjärnan som straffats med förbud att sälja biljetter till bortamatcher. Det var den avgörande matchen i CL-playoff mot Redbull Salzburg som innehöll de flesta former av publikstök, dock inte rasism, vilket gjorde att serberna tvingades spela två bortamatcher utan supportrar.

2019 har fyra klubbar drabbats av inställt bortafölje, men det är bara Röda stjärnan som gjort det för rasism. De andra tre är Ajax, Eintracht Frankfurt och Dinamo Zagreb som har straffats för publikstök (inkastade föremål, skadegörelse och publikoroligheter).

Rasismen i fokus

Uefa har sagt sig vilja få bukt med rasismen på läktarna, och i förra veckan betonade ordföranden Aleksander Ceferin i ett uttalande på Uefas hemsida att man verkligen tar den kampen på allvar:

“Uefas sanktioner mot klubbar och förbund där supportrar är rasister på matcher är bland de tuffaste inom idrotten. Lägsta straffet är delvis stängning av stadion – något som kostar klubben eller förbundet hundratusentals euro i uteblivna intäkter och stigmatiserar supportrarna”, skriver han bland annat.

Det är inte tomma ord. Hittills den här EL/CL-säsongen har  Uefa straffat klubbar för rasism i nio fall, vilket är en rejäl ökning från de två som bestraffats vid motsvarande tid 2018. 

Det ska dock sägas att straffet för läktarrasism även i fjor var hårt. Båda klubbarna drabbades av helt stängd stadion. Skillnaden är att den här säsongen har fler fällts och att straffet partiell stängning av läktarna använts i fem av de nio fallen. Tre fick helt stängda läktare och en stängd bortaläktare.

Pyroteknik då?

När det gäller pyroteknik har Uefa rapporterat om åtta klubbar som har straffats den här säsongen jämfört med sex vid samma tid 2018. De siffrorna kan vara högre eftersom Uefa inte lägger upp alla disciplinärenden på sin hemsida, utan endast de som man bedömer har medialt intresse.

För att få stängda läktare verkar inte bengalbränning ensamt räcka. Det är bara Royal Antwerp som fått publikneddragning där pyroteknik kombinerats med annat publikbrott än rasism. Anklagelsepunkterna från belgarnas EL-playoff mot AZ var dock lång: pyroteknik, inkastade föremål, publikoroligheter, otillåtna banderoller (den är allvarlig) och blockerade trappor.

Det är sällan, åtminstone bland de offentliggjorda ärendena, som pyroteknik är den enda ordningsstörningen. Det gör det svårt att exakt avgöra hur Uefa bestraffar bengalbränningar, men jag har inte hittat något som tyder på att de har ändrat sin bedömning. Bötesbeloppen verkar ligga kvar på samma nivå som förra året.

Striden om segern i Allsvenskan är hård i år. Vinnaren kommer inte bara att belönas med SM-guld, utan får också den sista chansen att ta sig till Europa League en lättare väg. För när Uefa gör om formatet till 2021 är det i nya Europa Conference League (som tidigare gick under arbetsnamnet EL2) som de svenska mästarna förväntas hamna.

När den senaste regeländringen för Uefaturneringarna infördes 2018 blev det svårare än någonsin för den svenska mästaren att nå Champions League – bara fyra mästarlag kan kvala till huvudturneringen och man fick slåss även med de elfte- och tolfterankade ligornas mästare som miste sina direktplatser. Samtidigt blev det lättare för SM-vinnaren att nå Europa League tack vare det speciella mästarspåret i EL-kvalet, där ligamästarna som slagits ut i CL-kvalet inte riskerade att stöta på klubbar från toppligorna.

Fler når gruppspel

När formatet görs om igen till 2021 är själva Champions League-kvalet oförändrat, men de klubbar som åker ur CL-kvalet får en betydligt tuffare väg till Europa League, samtidigt som det nya Europa Conference League (ECL) ligger på vid gavel för dem.

I det nuvarande formatet går 16 av de 44 kvalande mästarklubbarna vidare till gruppspel, det vill säga 36 procent. Fyra av dem når Champions Leauge medan tolv går till Europa League. 

I det nya formatet är det 24 mästarkvalare – 55 procent – som får fortsätta i gruppspel under hösten. Det är fortfarande fyra som tar sig till CL, medan 20 tar sig till antingen Europa League eller nya Europa Conference League. Minst fem och max tio av de 20 hamnar i EL, resten i ECL.

Mästarspåret i ECL

I CL-kvalet från 2021 gäller det att överleva första kvalomgången (Q1) för att få en chans att gå till Europa League. De som förlorar i förkvalet eller i förstarundan åker nämligen direkt ner till nya ECL:s kval. Där hamnar man i ett eget mästarspår inte olikt nuvarande EL-kvalets mästarspår.

Det är bara 5 platser som står på spel i ECL-kvalets mästarspår som inleds i kvalomgång 2 med de 17 förlorarna från CL-kvalets Q1 och de 3 förlorarna i CL-förkvalet. Inga nya klubbar kommer in i kvalomgång 3 utan vinnarna från Q2 i ECL-mästarspåret gör upp om hälften av platserna i ECL:s playoff. Där får de möta förlorarna från tredje kvalomgången i EL-kvalets mästarspår. 

Mästarspåret i EL-kvalet

Bättre chans att ta sig till gruppspel för SM-vinnaren är om man vinner i CL-kvalets första omgång. Alla som förlorar i Q2 och senare får inte bara en andra chans i EL-kvalet utan även en tredje i nya ECL-kvalet. Om allsvenska mästaren vinner i Q1 räcker det alltså med att vinna i ytterligare en omgång för att ha säkrat gruppspel i ECL. 

Att ta sig till Europa League via mästarspåret blir svårare av två skäl. 

Det första är att de lätta lagen, de som åker ut i CL-kvalets första omgång eller förkval, åker ner till ECL-kvalet, så de enklaste motståndarna är borta. Det blir tuffare motstånd än det är nu.

Det andra skälet är att EL-kvalets mästarspår efter nyordningen inte kommer att gå längre än till Q3. Idag fortsätter det in i playoff så att åtta mästarklubbar är säkrade platser i EL. I fortsättningen är det ett stort EL-playoff där alla klubbar som gått så långt gör upp om Europa League-platserna.

EL-playoff för alla

I det nya Europa League-playoffet möts de klubbar som går vidare från EL-kvalets mästarspår, de som gått vidare i det vanliga EL-kvalet (klubbar från de 15 bästa nationerna) och förlorarna i Q3 i CL-kvalets mästarspår. 

Den möjlighet som i dag finns för mästarklubbar i de lägre ligorna (där Sverige ingår) att åka på en räkmacka genom kvalet till Europa League försvinner. Det kommer inte längre gå att – som Luxemburgs F91 Dudelange gjorde i år – börja i CL-kvalets första omgång och ta sig hela vägen till EL-gruppspel utan att möta ett lag med högre poäng än 6,0. 

 Om de nya reglerna gällt i år

Jag har gjort om hur årets kval hade sett ut med de nya reglerna och tre turneringar. Förutsatt att högre rankade lag slår ut lägre rankade hade AIK, som börjat i CL-kvalet, tagit sig till ECL:s gruppspel och hamnat i sista seedningsgrupp. Malmö FF hade inte haft en chans att gå till det Europa League-gruppspel där man är nu, utan fått nöja sig med ECL-gruppspelet. Där hade de å andra sidan hamnat i första seedningsgrupp. 

Häcken och Norrköping hade båda startat i ECL:s andra kvalomgång där de blivit utslagna direkt.

Hade det istället varit Malmö FF med sina 20,0 poäng som kvalat till Champions League för Sverige hade det räckt till Europa League-gruppspelet, precis som idag. Dock hade man hamnat i sista seedningsgrupp istället för i tredje. Hade Häcken eller Norrköping CL-kvalat hade de klarat sig till ECL-playoff förutsatt att alla högrankade klubbar slår lägre rankade.

Bättre eller sämre för Sverige?

Är de nya reglerna bättre eller sämre för Sverige? Chansen att vi får fler klubbar i gruppspel ökar betydligt med nya ECL. Framför allt mästarklubben som CL-kvalar har en hyfsat lätt väg dit. 

Att nå Champions League blir inte svårare, däremot är det bara MFF, om de håller sig kvar runt 20 poäng, som kan nå Europa League utan att behöva göra stordåd på stordåd.

Hur det nya formatet påverkar de svenska klubbar som får de tre övriga svenska Europaplatserna skrev jag om för ett tag sedan i inlägget Nya EL-kvalet utan Sverige.

När vi vet något om hur Uefa tänker kring poängen i de tre olika turneringarna vet vi mer om det nya formatet är bra eller dåligt för Sverige när det gäller nationsrankingen.

Lasse Nielsens självmål mot FC Köpenhamn kostade Malmö FF två poäng igår, och gör att chansen att återigen gå till slutspel minskar drastiskt. Ska man vara krass behövs tre raka segrar nu för att hoppet ska leva i sista omgången, borta mot FCK.

Det där med att ta två segrar mot den förväntade gruppjumbon gick ju inte bra sist: då fick MFF nöja sig med kryss i båda mötena med Sarpsborg. Mot Lugano går det inte att göra likadant, då är slutspelschansen borta. Att kräva seger i hemmamatchen mot Dynamo Kiev, Europas 25:e bästa lag enligt Uefas klubbranking, är tufft, men det kommer att vara nödvändigt.

En seger bakom Norge

Även om MFF:s EL-start inte varit bra poängmässigt har Rosenborgs varit ännu sämre. De norska mästarna har noll poäng i sin grupp vilket gör att Malmös kryss mot FCK tar Sverige ett steg närmare Norge på nationsrankingen. Nu skiljer 0,5 poäng till Norges fördel. Det räcker med att MFF vinner en match mer än Rosenborg för att Sverige ska gå om och ta över 21-platsen. 

Serbien på väg mot topp-15

Det intressantaste på nationsrankingen efter den senaste omgången är att Serbien tar sig förbi Kroatien till sjuttonde plats och stormar fram mot topp-15 och två platser i kvalet till Champions League. De har bara 0,25 poäng upp till Cypern och 0,55 till Grekland. Serbiska Röda stjärnans 3-1-seger mot grekiska Olympiakos i tisdagens CL-match var viktig i den kampen. 

Med tanke på hur bra Röda stjärnan (CL) och Partizan (EL) går kommer det avståndet att vara uppätet snart. Både Cypern och Grekland har bara en klubb med vilket inte kommer att räcka mot serberna. 

Det är inte bara Allsvenskan som är inne i ett spännande avgörande nu. 13 av Europas 54 ligor spelar vår-höst och är på väg att avgöras. För svensk del är det extra intressant med ligorna där vana vinnare med hög poäng på Uefas klubbranking utmanas av lågrankade klubbar. Vinner en lågrankad klubb ökar chansen att Sveriges representant i CL-kvalet blir seedad och får en lättare lottning.

De svenska klubbarna

Förutsättningarna för den svenska klubben i nästa års CL-kval är lite olika beroende på vem som tar hem SM-guldet. Skulle Malmö FF vinna kvalar de på minst 17,0 poäng, vilket kan bli mer om det pågående Europa League blir framgångsrikt. 17,0 räcker gott och väl för seedning i första kvalomgången, men det blir drama runt seedningsstrecket i Q2.

Vinner AIK SM-guldet är deras poäng 7,0 vilket bör räcka till seedning i första kvalomgången. Tele2-klubbarna Djurgården och Hammarby  ligger i nuläget på 4,15, men den poängen kommer att öka med 0,1 för varje seger MFF tar i EL. Varje tiondel kommer att vara viktig i kampen om att bli seedad i första omgången om Djurgården eller Hammarby vinner. I år blev AIK det sist seedade laget på 5,5 poäng, men det hade räckt med 4,3. Att hamna på rätt sida seedningsstrecket gör lottningen så otroligt mycket trevligare: man riskerar inte att möta Celtic direkt utan kan istället få överkomligt motstånd från till exempel Baltikum eller Armenien.

Det är upplösningen i främst två ligor vi ska hålla ögonen på: den vitryska och den kazakiska.

Bate kan missa

Den största sensationen skulle vara om Bate Borisov missar seriesegern i Vitryssland. Bate har tretton raka guld bakom sig, men ligger nu bara trea i ligan, 5 poäng efter Dinamo Brest. Bate på 24,0 har högre Uefapoäng än samtliga svenska klubbar medan Brest har lägre (3,775), så en ligavinst för Brest skulle placera dem bakom SM-vinnaren i seedningstabellen för CL-kval 1. Skulle nuvarande tvåan Sjachtar Salihorsk (4,75)  vinna hamnar de före Djurgården och Hammarby men inte MFF och AIK. Det återstår dock åtta matcher för Brest och Sjachtar medan Bate har nio kvar, så utgången är långt ifrån given.

Astana kan missa

I Kazakstan är dominanterna Astana inblandad i en rafflande toppstrid med Kairat Almaty och Tobol. Astana, som har fem raka seriesegrar bakom sig, ligger 3 poäng efter de båda andra, men har en match mindre spelad. Fem omgångar återstår plus Astanas hängmatch.

Astana med 29,0 har bättre ranking än samtliga svenska klubbar medan Tobol har sämre (de får inte över 4,0). Kairat har 6,0 poäng och skulle hamna före DIF/HIF men efter MFF och AIK i seedningstabellen för CL-kval 1, om de skulle vinna det kazakiska guldet.

Rosenborg långt efter

I Norge talar allt för att Rosenborg missar att ta sin femte raka ligaseger. Med sju omgångar kvar ligger man bara fyra med 12 poäng upp till guldet. Man har dessutom 4 poäng upp till tredjeplatsen och riskerar att helt missa Europa nästa år. Det skulle i så fall vara första gången sedan 2006 Rosenborg inte finns med i de internationella cuperna.

Dock ser det ut att bli Molde som tar guldet och den norska CL-platsen, vilket är lika illa för Stockholmsklubbarna. Molde med 15,0 kommer före dem, men skulle hamna efter MFF i CL-seedningen. Främsta utmanare är Bodö/Glimt (5 poäng efter Molde) som har lägre ranking än AIK och MFF, men just nu ligger före HIF & DIF. Eftersom varken Bodö/Glimt eller Hammarby och Djurgården har tagit tillräckligt många egna poäng i Europaspelet får de 20 procent av nationsrankingen, så går Sverige förbi Norge där är Tele 2-klubbarna före Bodö/Glimt i CL-seedningen. 

HJK missar i Finland

Helsingfors JK – HJK – kommer inte att försvara titeln i finska ligan för tredje gången. Med två omgångar kvar talar allt för att det blir KuPS från Kuopio som vinner medan HJK får spela ett avslutande internkval om en EL-plats. Det här är bra ur svensk CL-synvinkel om Hammarby eller Djurgården vinner SM-guld. De hade hamnat efter HJK men kommer före KuPS. MFF och AIK är före samtliga finska lag på klubbrankingen.

Redan klara vinnare

En av de få klubbar som klarar av att försvara ligatiteln bland vår/höst-ligorna är Dundalk som tar sitt andra raka guld på Irland. På Island blir KR från Reykjavik nya mästare sedan Valur misslyckats med att ta sin tredje raka titel. 

Bland de ligor som ännu inte nämnts ser Sheriff ut att försvara guldet i Moldavien och Riga återigen vinna i Lettland medan det är upplagt för mästarskifte i Estland, Litauen, Färöarna och Georgien.

Dåligt för EL-kvalarna

Är det bra om Astana och Bate missar CL-kvalet? Absolut är det bra för den klubb som vinner SM-guldet och går till CL-kvalet. Men Astana och Bate kommer att gå till EL-kvalet istället, vilket är i motsvarande grad dåligt för de tre svenska klubbar som går dit. 

Så först när man vet om ens klubb vinner Allsvenskan eller får nöja sig med EL-kval vet man vad man ska hoppas på för utgång i Kazakstan och Vitryssland.