Landslaget gjorde vad de skulle mot Skottland på Gamla Ullevi. Från sidlinjen kunde jag tillsammans med storpubliken se Lotta Schelin kallt rulla in 2-0 och firandet kunde börja.
Men för Pia Sundhage, hennes stab och spelarna börjar nu den riktigt stora och roliga utmaningen – att få ett landslag som i stort sett joggat sig igenom kvalspelet redo för kraftmätningar med världens bästa landslag.
För efter att ha förlorat mot Frankrike och England i träningsmatcher under kvalspelet är det i mina ögon väldigt viktigt att landslaget fortsätter att jobba för matcher mot tuffast tänkbara motstånd. Först då kan vi se om laget utvecklas, om spelsystemet fungerar och om ett försvarsspel som inte ställts på speciellt hårda prov är tillräckligt tätt för ett VM.
Jag kände det tydligt själv under min egen landslagskarriär. Att jag som mittback eller ytterback kunde känna mig trygg i ett spelsystem, spelsätt och tempot men innan jag hade matchat mot de allra bästa i världen är det svårt att veta hur man står sig. Och därför önskar jag att de prövningarna görs före en VM-premiär, för att veta vad som krävs i matchsituationer mot de bästa lagen. Det ska inte bli någon överraskning.
Att vinna komfortabelt och föra spelet kan ge viktigt självförtroende, men det kan även göra att man blir lite bekväm och nöjd.
Nu har man bokat in en träningslandskamp mot Tyskland redan i slutet av oktober – helt rätt tänkt.
Men sen vill jag se att Sverige också ställs mot lag som Japan, Frankrike och USA, gärna flera av dem.
För Sverige har ett bra utgångsläge inför VM. Visst kan vi utveckla vårt passningsspel och förmågan att vila med bollen ytterligare. Men samtidigt har vi ett omställningsspel i världsklass, speciellt med en Lotta Schelin i högform. Spelarna kan nu gå in i försäsongen med ett VM hägrande till sommaren, vilket ofta gör den tunga träningen lättare. För alla spelare har ett stort ansvar att, från nu och tills truppen tas ut, verkligen förbereda sig själva på bästa sätt. Sen blir det Sundhages uppgift att inför mästerskapet försöka att individuellt formtoppa varje enskild spelare på det sätt som den behöver. Och här tycker jag att man ska våga skilja på individerna. Ingen spelare är den andra lik, det behöver uppladdningen också spegla.
***
Inför varje mästerskap spekuleras det i vem som kan bli jokern i truppen. Till VM i Kanada är min solklar: Linköpings Fridolina Rolfö.
Kraftfull, snabb och stark med ett bra skott. Samtidigt är hon väldigt lugn och trygg med boll och i sitt sätt att agera på planen. För mig hade hon gärna fått varit med mer redan under vägen fram till VM.