Det är sjutton år sedan Therese Sjögran debuterade i landslaget. 210 landskamper senare ska den ständigt kreativa mittfältaren avsluta en spelarkarriär som gett henne tre stora mästerskapsmedaljer. Det var inget lätt beslut att fatta. Ovissheten — skulle hon fortsätta spela? — har tärt på veteranen under våren.
- Jag älskar ju fotboll och den passionen kommer aldrig att försvinna. Det var ett så jobbigt beslut. Upp och ned rent känslomässigt och overkligt, säger hon.
Vill avsluta på ett snyggt sätt
Att få runda av karriären med något så mäktigt som ett VM-slutspel var förstås ett plåster på såren.
- Det känns såklart jättebra och blir så kul att spela VM: att avsluta på ett snyggt sätt.
Och det är knappast en mätt Therese Sjögran som hoppar på planet till Kanada 23 maj.
- Det här är det sista jag gör. Det är inte direkt läge att spara på någonting alls. Kan man inte motivera sig för det här kan man inte motivera sig för någonting alls.
Centrallinjen leder till framgångar
38-åringen siktar på ett crescendo passande en levande landslagslegendar.
- Min sista match som spelare kommer bli en VM-final. Jag kan inte lova något, men det är en dröm jag har. Drömmar ska man ha, för det brukar bli så att de slår in.
TT: Vad är det som talar för Sverige?
- Vi har spelat många matcher tillsammans. Vi har spetskompetens i truppen. Det gäller speciellt Lotta Schelin, Caroline Seger och Nilla Fischer. Det är en stark centrallinje och vi kan bli hur bra som helst.
Förbundskapten Sundhage har på grund av det prekära skadeläget satsat på rutin före ungdomlig entusiasm.
- Det blir lite oro när man inte kan spela med spelarna man tänkt sig från början. Lite frågetecken, men det känns bra ändå. Jag förstår att hon tar ut den truppen hon gör, med tanke på alla skador.