Svagt att gå miste om chansen att kunna gå förbi Göteborg
Tanken var ju att bara åka upp till Stockholm och hämta hem tre poäng mot bottenlaget Djurgården för att bara ligga ha en poäng efter Kopparbergs/Göteborg inför söndagens seriefinal. Tränare Jonas Eidevall ställde till och med upp med en riktigt stark elva och valde inte att vila stjärnor till vad som komma skall. Allt för att kunna knäppa till Göteborg på näsan och kunna toppa tabellen med två poäng. Nu är man inför mötet tre poäng efter, man missade chansen att vila några viktiga pjäser, och står inför en match som verkligen måste vinnas.
Det var som David mot Goliat
Djurgården backade hem med hela laget och försvarade sig i 94 minuter. Varje bollvinst Djurgården gjorde så jublade alla deras spelare och ledare. Varje brytning Djurgården gjorde så jublade alla deras spelare och ledare. Varje gång en spelare i Djurgården vann boll och tjongade iväg den ut från planen så jublade alla deras spelare och ledare. Som att varje vunnen händelse var som en seger mot världens bästa lag. Spelet var inte direkt utvecklande, men poängen var viktig för hemmalaget i bottenstriden.
Varför inte Bennison i den här typen av matcher?
Rosengård hade bollen men lyckades sällan luckra upp Djurgården. Det saknades spelare som tog egna bra initiativ och som kunde hota. Efter 58 minuter kom Hanna Bennison in och under sin ganska korta tid på planen visade hon upp saker som få andra lyckats visa upp innan. I en match som Rosengård på förhand vet att man kommer att föra och dominera ganska kraftigt så går det att ställa frågan om man inte har råd att starta med kreativa Bennison? I stället valde Jonas Eidevall att starta med Caroline Seger, Sanne Troelsgaard och Jelena Cankovic på det centrala mittfältet. En offensiv i Cankovic, en balansspelare i Seger och en fysisk spelare i Troelsgaard. Så som det såg ut mot Djurgården så borde Bennison ha gått före Troelsgaard. Och om man nu inte vill rucka på et centrala mittfältet så hade Bennison också platsat till vänster i stället för Sofie Svava, som hade en tuff måndag. Det var också där som Bennison kom in. På läktaren satt förbundskaptenerna Peter Gerhardsson och Magnus Wikman. Tror att båda tyckte att Bennisons inhopp var bra. Hon kunde bryta mönster och ta sig förbi motståndare.
Bara tre godkända i Rosengård
Den som gjorde det bäst när det kom till att klara av att luckra upp Djurgården var högerförsvararen Nathalie Björn som ofta slog ut lagdelar med raka uppspel. Ibland blev det en fin skarv av någon medspelare upp mot en anfallare, men där tog det stopp. Gissar att Kopparbergs/Göteborg vill stänga av Björns uppspel. Då är en del vunnet. Caroline Seger var också okej på att spela ut motståndarens lagdelar och hade bland annat framspelningen till matchens bästa chans, till Mimmi Larsson som blev helt fri men där Djurgårdens målvakt Kathrine Östergaard Larsen räddade. Den tredje att få godkänt är Zecira Musovic. Hon ställdes inte på några jätteprov men var beslutsam och resolut på inläggen som kom
En heroisk försvarsinsats, Djurgården
Det var en kollektiv försvarsinsats där ingen föll ur ramen och där mittbackarna Gudrun Arnardottir och Portia Boakye var strålande och visade vägen. Arnardottir och Boakye stoppade allt som kom i deras väg, var resoluta och följsamma. Djurgården fick Rosengård att bli långsamma och idéfattiga. Det är det inte många lag som har klarat av i år. Man släppte bara till två chanser. Den första efter ett inlägg, nicktouch, andraboll som dam ner framför Anna Anvegård som klippte till på volley och träffade ribban. Den andra med åtta minuter kvar när Caroline Seger frispelade Mimmi Larsson som missade. Poängen var viktig och nu är man över nedflyttningsstrecket.